von ESSEN, Johan August


(1815–1873)


Guvernör, publicist, lantdagsman


Johan August von Essen var författare och tidningsman. Han deltog i lantdagen 1863–1864 där han företrädde liberala idéer, tala­de för tryckfriheten och tidens reformsträvanden. Sina sista år tillbringade han som guvernör i Kuopio län.

 

Johan August von Essen genomgick först Vasa trivialskola och högre elementarskola, varefter han 1830 flyttade till Åbo gymnasium. Till barndoms- och skolkamraternas skara hörde hans kusiner Carl Gustaf von Essen och Ernst Odert Reuter samt Rudolf Israel Holsti. Efter studentexamen 1832 följde studier vid Kejserliga Alexanders-universitetet i Helsingfors. Till studiekamraterna hörde, förutom de redan nämnda, även den gode vännen Zacharias Topelius, som ofta nämner von Essen i sin dagbok. Sommaren 1839 tillbringade von Essen och Topelius på Löparö i Sibbo tillsammans med Reuter och Jakob Wegelius. I början av 1840-talet samlades man även till s.k. lördagssoiréer hemma hos varandra. I dessa deltog bl.a. kusinerna J. A. och C. G. von Essen, Topelius, Holsti, Victor Wasastjerna och ­Wilhelm Sjöberg.


 

J. A. von Essens studier i Helsingfors ledde inte till någon examen. Hösten 1843 reste han till Stockholm där han i några år utbildade sig till publicist, bl.a. genom att medarbeta i Stockholms Dagblad. Han gifte sig 1846 i Söderköping med den fjorton år äldre Vava Armfelt, änka efter Magnus Reinhold Armfelt. Paret flyttade snart över till Finland, där de bosatte sig på Rauhalinna gård nära Åbo.


 

J. A. von Essen började nu medarbeta i Åbo Underrättelser, bl.a. med skönlitterära bidrag. Ett sådant var ”Ett äfventyr i Paris” i nummer 48 av tidningens årgång 1846. Följande år skrev han teaterpjäsen Skärgårdsflickan, ett satyrspel som med framgång tre gånger uppfördes av P. J. Delands kringresande teatersällskap. Pjäsen fick ett entusiastiskt mottagande i bl.a. Åbo Underrättelser, Helsingfors Tidningar och Morgonbladet samt av J. V. Snellman i Litteraturblad. Bokförläggaren J. W. Lillja intresserade sig för komedin och gav samma år ut Skärgårdsflickan i novell­biblioteket Aura. Där publicerades även en annan berättelse av von Essen, Det farliga skrinet. Tillsammans med Nils Henrik Pinello utarbetade von Essen också sångspelet Bouppteckningen, som uppfördes några gånger i Åbo 1855.


 

Från 1847 ägnade sig J. A. von Essen åt jordbruk på Rauhalinna gård. Han kallades 1848 till medlem i Finska hushållningssällskapet, där han utförde en stor insats. Han belönades 1859 med sällskapets stora medalj för ”nitiskt arbete”. Efter utnämningen till kansliråd under lantdagsåret 1863, valdes von Essen till Hushållningssällskapets ordförande. Efter fullgjort ordföraruppdrag 1864 var han, i enlighet med sällskapets stadgar, dess vice ordförande 1865–1866. År 1869 valdes han dessutom till ordförande i Kuopio läns jordbrukssällskap.


 

Under 1850- och 1860-talen fortsatte von Essen sitt medarbetarskap i Åbo Under­rättelser. Han skrev där skönlitterära bidrag under signaturen -s-n, t.ex. novellen ”Min första examen” 1856 och den långa följetongen ”Goda hjertan” 1861, och uppträdde även i politiska ämnen, som i den famösa polemiken rörande J. V. Snellmans artikel i Litteraturblad ”Den finska emigrationen i Sverige 1858”. J. A. von Essens genmäle i Åbo Tidningar återgavs bl.a. i tidningen Wiborg. Han engagerade sig också starkt i kampen för pressfriheten och vände sig våren 1861 till sin svåger, ministerstatssekreteraren Alexander Armfelt, med klagomål över generalguvernörens godtyckliga behandling av den finländska tidningspressen. Följden var att censureringen av densamma redan i december samma år återgick till censur­överstyrelsen.


 

J. A. von Essens insats som skriftställare gjorde att han utsågs till adelns och ridderskapets representant i det utskott av medlemmar ur de fyra stånden som sammankallades till överläggningar i janu­ari 1862, därav namnet Januariutskottet. I utskottet tillhörde von Essen de radikala liberalerna och pläderade bl.a. för reformer på det konstitutionella området. Han representerade även sin ätt på ständermötet 1863–1864 och satt i den kommitté som utsågs att kodifiera Finlands grundlagar. Under lantdagen höll han i nov­ember 1863 ett tal mot censuren, sedermera berömt och ofta citerat. Det återgavs då in extenso av landets tidningspress. I början av februari 1864 överläts sedan propositionen om tryckfrihet till ständerna. J. A. von Essen deltog även i 1872 års lantdag.


 

År 1866 lyckades Åbo Underrättelsers nye förläggare G. W. Wilén övertala kansli­rådet J. A. von Essen att vid årsskiftet 1867 överta huvudredaktörskapet för tidningen. Detta uppdrag kom dock att stanna vid en ambitiös programförklaring, för redan i februari utsågs han till t.f. guvernör för Kuopio län.


 

På denna utsatta post kom von Essen att göra sin största insats genom sina försök att lindra nöden i länet, speciellt under de stora missväxtåren 1866–1867. Han lyckades så väl i sin strävan att han av senaten sommaren 1868 utnämndes till ordinarie innehavare av landshövdingsämbetet och 1869 till riddare av S:t Anna orden. Men den allmänna opinionen gav honom inte samma höga vitsord, och jämte senator J. V. Snellman utpekades han som en av de skyldiga till att försöken att lindra nöden i de nordliga länen i viss mån misslyckades. Hans tidigare liberala vänner, som såg mottagandet av guvernörsposten som ett svek mot de liberala idealen, hörde till de förbittrades skara. Men von Essen fortsatte sina strävanden och torde ha varit förhållandevis omtyckt av invånarna i sitt län. Han begav sig i augusti­ 1873, efter att som vanligt ha tillbragt sommaren i Nådendal, till Rauhalinna, där han plötsligt avled i slutet av månaden. Johan August von Essen ligger begravd på kyrkogården i sin hemsocken S:t Karins.


 

Lars-Folke Landgrén


 

Johan August von Essen, född 11.5.1815 i Laihela, död 26.8.1873 i S:t Karins. Föräldrar löjtnanten Gustaf Johan von Essen och Johanna Magdalena­ Forsman. Gift 1846 med grevinnan Adelaide Gustava­ (Vava) Aspasie Armfelt.


 

PRODUKTION. Konturteckningar af -S.-N. II Mordnatten i Kauhajoki. Sann berättelse från sista finska kriget. Stockholm (1844); Konturteckningar II Ett tidens barn. En charakteristik. Stockholm (1845); Skärgårdsflickan. Komedi i två akter med kupletter på finska folkmelodier (1847); Det farliga skrinet. Sann berättelse från sista finska kriget (1847); Herman Wimpel. Operett af J. A. von Essen och N. H. Pinello (1875).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. M. Klinge, Idyll och hot. Zacharias Topelius, hans politik och idéer (2000); G. Steinby, Journalister och publicister i svensk press i Finland under tvåhundra år (1981); O. Torvalds, Nya blad i 150 vårar (1974); R. Öller, En vitter guvernör från 1800-talets midt. Några tidningsklipp om Johan August von Essen. Finsk Tidskrift 11/1918.


 

BILDKÄLLA. von Essen, Johan August. SLS/Historiska och litteraturhistoriska arkivet.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5202-1416928957808

 

Upp