Johan III:s intresse för katolicismen väckte genklang i hans forna hertigdöme Finland, där präster som vigts under den katolska tiden alltjämt var verksamma och där de katolska sederna alltjämt levde kvar hos folket. Johannes Jussoila, som bedrivit studier vid ett jesuitkollegium, var en av motreformationens centrala gestalter i Sverige.
Johannes Jussoila härstammade både på fädernet och mödernet från inflytelserika borgarsläkter i Raumo. Såväl hans far som hans morfar var borgmästare i staden. Jussoila hade uppenbarligen gått i skola i Raumo och Åbo, men flyttade senast 1557 över till det katolska kollegiet i Stockholm. Under inflytande av jesuitfadern Laurentius Nicolai Norvegus, som 1576 utnämnts till rektor för kollegiet, konverterade Jussoila till katolicismen och ägnade sig åt den av jesuitorden ledda motreformationen. År 1578 sändes han till Rom tillsammans med den påvlige legaten Antonio Possevino som besökt Sverige, och i oktober skrevs han in i Collegium Germanicum et Hungaricum, som upprätthölls av jesuiterna.
Genast efter sin ankomst till Rom skrev Jussoila ett brev hem, av vilket framgår att man i borgmästare Jussoilas familj fortfarande vårdade sig om katolska seder. Familjens katolska orientering framgår av att Jussoilas yngre bröder Mikael, Josef och Lars, eller Laurentius, på broderns uppmaning skrev in sig i Braunsbergs jesuitkollegium. Mikael och Lars dog i unga år under studietiden, men Josef fortsatte sedermera sina studier vid Collegium Germanicum och vid jesuitkollegiet i Vilnius. Han blev präst vid kung Sigismunds hov i Polen 1602.
Johannes Jussoila studerade i Rom fram till maj 1580, då han begav sig på hemresa från Italien, beredd att träda i den katolska motreformationens tjänst i Sverige. Efter Katarina jagellonicas död 1583 hade Johan III emellertid ändrat sin inställning till katolicismen i en ogynnsam riktning, varför man beslöt att uppskjuta Jussoilas resa till Sverige. Den extra tiden använde Jussoila till fortsatta studier vid Braunsberg och Olmütz jesuitkollegier och vid universitetet i Wien. Våren 1584 absolverade Jussoila i Olmütz de kurser som fordrades för filosofie magisterexamen. I källorna kallas Jussoila ibland magister, men det är obekant huruvida han hade blivit promoverad.
Under studietiden mottog Jussoila uppdrag som syftade till den katolska trons utbredande i det svenska riket. Han översatte Petrus Canisius kända katolska katekes till finska och fortsatte sedan med arbetet på den finska grammatik som ursprungligen anförtrotts Olaus Marci Sundergeltus. Uppenbart trycktes ingetdera arbetet och manuskript har inte bevarats.
Jussoila avslutade sina studier våren 1584. Possevino prästvigde honom i Prag den 22 maj 1584, varefter han sändes till Sverige som kaplan hos prins Sigismund. Fastän Jussoila hade studerat i jesuiternas läroanstalter och intimt samarbetat med representanter för organisationen, tillhörde han själv inte densamma.
Under sin tid i Sverige verkade Jussoila aktivt för den katolska motreformationen. Han predikade i Stockholm både på svenska och finska och spred böcker och traktater där han angrep den lutherska läran. De lutherska prästerna klagade över Jussoilas verksamhet och uppmanade honom 1585 att infinna sig i Västerås, där representanter för de tre högsta stånden hade samlats för att disputera om religiösa frågor. I katolska kretsar ansåg man att disputationen, som fördes inför ärkebiskopen av Uppsala, tre andra biskopar och en stor samling präster, slutade i en lysande seger för Jussoila. Hur som helst väckte Jussoilas publika framträdande till förmån för den katolska kyrkan prästerskapets vrede. Han förvisades från huvudstaden och blev konfessor i Vadstena birgittinerkloster och lärare i Vadstena skola. I denna tjänst verkade han åren 1585–1586. Från Vadstena återvände Jussoila till Sigismunds hov och följde 1587 Sigismund till Polen, när denne valts till kung.
I Polen tjänstgjorde Jussoila först i kungens kansli i Kraków. Av allt att döma blev han i början av 1590-talet utnämnd till kyrkoherde i Pernau och till kanik i domkyrkan i Vilnius. Han befann sig i Pernau när staden år 1600 intogs av hertig Karls trupper och han blev tillfångatagen. Jussoila fördes följande år till Stockholm, där man för honom krävde en lösen om 1000 daler, en summa som Jussoila inte lyckades uppbringa. Han avled i Stockholm omkring år 1604 sedan han, enligt Johannes Messenius, hade torterats på befallning av hertig Karl.
Jussi Nuorteva
Johannes Jussoila, född ca 1555 i Raumo, död ca 1604 i Stockholm. Föräldrar borgmästaren i Raumo Matts Jussoila och Margareta Mattsdotter.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Material angående studier och verksamhet i Sverige, Collegium Romanum, Rom, samt Collegium Germanicum et Hungaricums, Rom. H. Biaudet, Om finske studerande i jesuitcollegier. Historiallinen arkisto 19:1 (1905); I. Collijn, Bibliotheca ”Collegii Societatis Jesu in Suetia”. Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen (1914); J. Gallén, Jöns Månsson Jussula – en finländsk katolsk martyr. Credo 1927; O. Garstein, Rome and the Counter-Reformation in Scandinavia I−III (1963−1992); V. Högman, Rauman kaupungin historia 1. Vuoteen 1641 (1907); K.G. Leinberg, Om finske studerande i jesuitcollegier. Historiallinen arkisto 11 (1891); A. Lähteenoja, Rauma vuoteen 1600. Rauman kaupungin historia I (1946); Reformationens konsolidering i de nordiska länderna 1540−1610 (1990); J. Nuorteva, Suomalaisten ulkomainen opinkäynti ennen Turun akatemian perustamista 1640 (1997); A. Theiner, Schweden und seine Stellung zum heiligen Stuhl unter Johann III, Sigismund III und Karl IX II (1839).