Johan Henrik Seeliger var den förste som utövade kopparstickarens yrke i Finland. Han var ritmästare vid Åbo akademi. Seeliger utförde träsnitt och kopparstick samt graverade sigill.
Den förste som utövade kopparstickarens yrke i Finland var guldsmedsmästaren Johan Henrik Seeliger. Han flyttade från Reval till Åbo hösten 1749 men fick inte burskap som guldsmedsmästare där. Han erbjöd sig därför att undervisa studenterna vid akademin i Åbo i att utföra kopparstick och gravera sigill. Seeliger antogs sommaren 1750 för denna uppgift. I konsistorieprotokollen kallas han kopparstickare och träsnidare. Han fick visserligen ingen lön ur offentliga medel, men han åtnjöt akademins beskydd. Till ritmästare vid Åbo akademi utnämndes Seeliger den 5 november 1752, efter det att den tidigare ritmästaren Anders Dahlsten hade lämnat sin uppgift.
Även om akademins konsistorium hade understrukit det allmänna behovet av träsnitt och kopparstick i såväl dissertationer som andra publikationer, fick illustrationerna i tryckalstren från Åbo en ringa omfattning. Seeligers kända arbeten begränsar sig till ett tjugotal dissertationer och till bilderna i den finska Bibeln från 1758. I vart och ett av dessa verk finns endast en eller två bilagda illustrationer. Andra kopparstick av honom är inte kända. Seeligers tidigaste kopparstick i Åbo är graverade efter teckningar av Dahlsten. Senare utförde Seeliger gravyrer delvis efter egna teckningar, delvis efter teckningar av dissertationens preses eller respondent.
Seeligers kopparstick illustrerar arbeten som behandlar matematik, teknik, ekonomi och lokalhistoria. Någon egentlig konstnärlig betydelse har de inte, vare sig dessa illustrationer eller de två etsningar som Seeliger ritade och graverade till Bibeln 1758. Också träsnittsrubrikerna på Bibelns titelblad är antagligen av hans hand. Han kan även vara upphovsman till de dekorativa stycken som använts vid tryckningen av rubrikerna i lagboken på finska Ruotzin waldacunnan laki (1759; faksimilupplaga 1984) och i David Hollatz Armon järjestys autuutehen (1761). Även några grekiska och hebreiska rubriktyper skurna i trä och ett par vinjetter kan vara av Seeligers hand. I övrigt verkar inte det dekorativa material som användes vid akademis tryckeri ha utökats med material som skulle kunna tillskrivas Seeliger.
Seeligers träsnitt är färre än kopparsticken. Några geometriska figurer i dissertationer i matematik kan vara träsnitt utförda av hans elever. Ett visst förbehåll måste också göras för den tidigare förmodan att Seeliger skurit illustrationerna i träsnitt till Gabriel Winters Computus manualis (1758).
Johan Henrik Seeliger gifte sig och bildade familj i Åbo, men den ersättning han fick för sina sporadiska uppdrag räckte inte till för att försörja familjen. För att öka inkomsterna utförde Seeliger även arbeten i både guld- och silversmide och graverade sigill, vilket ledde till konflikter med guldsmederna i staden.
Anna Perälä
Johan Henrik Seeliger, född 1704 i Reval, död 12.5. 1763 i Åbo. Föräldrar guldsmeden Johan Ludvig Seeliger och Marie Polack. Gift med Brita Elisabeth (Britta Lisa) Holmelin.
VERK. Åbo akademis stora sigill (1750?), filosofiska fakultetens sigill (1758). Talrika kopparstick och geometriska ornament i dissertationer åren 1751−1763.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Consistorii academici Aboensis protokoll 1756−1762 (1990); C.-R. Gardberg, Boktrycket i Finland II. Från freden i Nystad till Åbo brand (1957); E. Hultmark & C. Hultmark & C.D. Moselius, Svenska kopparstickare och etsare 1500−1944 (1944); A. Perälä, Suomen typografinen atlas I (2000).