FRENCKELL, Reinhold


(1823–1880)


Boktryckare, bankdirektör, statsråd


Reinhold Frenckell föddes i en boktryckar­släkt. Under hans ledning utvecklades familjeföretaget till huvudstadens ledande tryckeri, med bl.a. den första snällpressen i Helsingfors. Främst ägnade sig Reinhold Frenckell ändå åt bankbanan och den ekonomiska politiken i Finland vid liberalismens genombrott i början av 1860-talet. Han verkade som chef för Hypoteksföreningen, bankdirektör i Nordiska Föreningsbanken, direktionsmedlem i den nygrundade Finlands Bank och utnämndes när Statskontoret grundades till dess första överdirektör. Frenckell var också politisk och ekonomisk författare och var en kort tid huvudredaktör för liberalernas Helsingfors Dagblad.

 

Otto Reinhold Frenckell föddes 1823 i Åbo som son till boktryckaren J. C. Frenckell (den tredje med detta namn) och dennes hustru Amalia Tillman. Han hade två äldre bröder och en syster. Hemmet låg i Åbo, men familjen flyttade i början av 1830-talet till den nya huvudstaden Helsingfors. Reinhold Frenckell genomgick Helsingfors lyceum 1832–1837 och avlade 1839 studentexamen med det allmänna vitsordet laudatur och skrev in sig vid Kejserliga Alexanders-universitetet som medlem av Åbo nation. Han blev senare konstituerande medlem av den västfinska avdelningen. Åren 1839–1849 var han inskriven vid universitetet utan att dock avlägga examen.


 

Efter faderns död 1844 delades familjeföretaget J. C. Frenckell & Son i tre avdelningar, där äldste brodern Johan Christopher Frenckell (1819–1856) förestod boktryckeriet samt bokhandeln i Åbo, Frans Wilhelm (1821–1878) ansvarade för pappersfabriken i Tammerfors och Reinhold ledde verksamheten i Helsingfors, där han redan efter sin studentexamen arbetat vid både bokhandeln och boktryckeriet. Senare etablerade Reinhold Frenckell sig också som affärsman i huvudstaden och fungerade 1850–1880 som amerikansk och 1861–1880 som brasiliansk konsul i Helsingfors.


 

Reinhold Frenckell besatt även en konstnärlig ådra. Som ung student hade han i Helsingfors bearbetat utländska teaterstycken för stadens teatrar. Han hade en god sångröst och hade deltagit i opera­föreställningar som körsångare. Han företog bl.a. en resa till Wien 1847. Boktrycke­riet tog under Frenckells ledning också tryckning av skönlitterära och kulturella alster på sitt program. Boktryckerierna i både Åbo och Helsingfors lyckades behålla sina specialprivilegier i fråga om universitetstryck, men från 1855 beviljades de endast för fem år åt gången. Företagets ensamrätt till tryckning av finskspråkiga psalmböcker och katekeser upphörde emellertid 1852. Under Reinhold Frenckells ledning utvecklades tryckeriet till huvudstadens ledande officin. Det dagliga arbetet leddes med fast hand av faktor J. E. Damberg, som tillträtt sin post redan under faderns tid. Praktverket Genealogia Sursilliana trycktes på officinen 1850, och 1853–1857 tryckte man biografiserien Finlands minnesvärde män.


 

Samarbetet mellan Reinhold och den äldre brodern Frans förlöpte inte alltid friktionsfritt. I slutet av 1840-talet var Frenckellska tryckeriet i Helsingfors i starkt behov av nya maskiner och större utrymmen, men firmans vinst användes till att bekosta pappersfabriken i Tammerfors. År 1849 erhöll huvudstadsofficinen sin första snällpress, som inköpts från firman Hüttemeyer i Köpenhamn. Det var samtidigt den första snällpressen i huvudstaden och den andra i hela landet. I samma veva klagade Reinhold Frenckell över att han på grund av sin ansvarskänsla tvingats med i familjeföretaget. Sålunda avyttrade han vid äldste brodern J. C. Frenckells död 1856 för 19 775 silverrubel både tryckeriet och bokhandeln i Helsingfors åt sin bror Frans, som sedermera blev kommerseråd och 1868 adlades von Frenckell. Helsingforstryckeriet hade då den största maskinparken bland huvudstadens boktryckerier, två snällpressar och fem handpressar, av vilka två av järn. Personalen bestod av ca 40 anställda.


 

Därefter ägnade sig Reinhold Frenckell åt bankbanan. Han blev 1860 chef för Hypo­teksföreningen och 1862 bank­direktör i Nordiska Föreningsbanken samt 1866 medlem av Finlands Banks direktion. Han verkade också som politisk och ekonomisk litteratör och skrev 1858 en historik över börsen i Paris, som ingick som ett led i planerna på att grunda en fondbörs i Helsingfors. Senare författade han också en nationalekonomisk skrift, Om det industriella arbetet i förhållande till nationalförmögenheten (1860). Den var ett slags studie över arbetet, där Frenckell förfäktade liberalismens principer mot bl.a. socialisternas angrepp. Han stödde sig i fråga om närings- och handelsfriheten på Adam Smiths och den s.k. Manchesterskolans teorier och hänvisade dessutom till nationalekonomiska teoretiker som Ricardo och Mill. Bägge dessa arbeten var viktiga inlägg i den debatt som vid övergången till sextiotalet fördes mellan liberala och konservativa om Finlands politiska framtid och hur den ekonomiska politiken borde ordnas inom storfurstendömet och hur det finländska näringslivet borde se ut.


 

Bolaget bakom Helsingfors Dagblad anställde 1861 som sin första huvudredaktör den då 38-årige Frenckell, som också innehade utgivningsrätten till tidningen. Han var mera att betrakta som galjons­figur och finansiär i bolaget än som aktiv medlem av tidningens redaktion. Tillsammans med förläggaren Theodor Sederholm bar Frenckell det främsta ansvaret för tidningens ekonomi under dess första utgivningsår. Han deltog inte i det dagliga redaktionsarbetet och uppbar inte heller något honorar, utan skrev blott då och då någon enstaka artikel. Bland de artiklar i tidningen, vilka signerats (R. F.) av honom märks ”Om jernvägen från Åbo” samt ”Garantin af Hypoteksföreningens lån” i 1863 års årgång. De verkliga drivande redaktionskrafterna under Helsingfors Dagblads första år var dess följande huvudredaktör Edvard Bergh och redaktionssekreteraren Robert Lagerborg. Redan efter ett år utträdde Frenckell ur redaktionen för att helt ägna sig åt bankbanan.


 

Reinhold Frenckell medverkade i förberedelserna inför lantdagen 1863–1864, men han deltog inte i själva lantdags­arbetet. Han var en driftig bankman och lyckades bl.a. utverka ett blancolån för Nordiska Föreningsbanken. Han utsågs även 1864 av borgarståndet till medlem av bankfullmäktige och utnämndes 1866 till biträdande direktör vid Finlands Bank samt följande år till direktör. Under nöd­åren 1867–1868 fick han jämte bankdirektör K. F. Nybom av senator J. V. Snellman i uppdrag att i Frankfurt med bankirfirman Rothschild negotiera ett lån för finska staten. Företaget lyckades, och förhandlarna kunde utverka ett kreditivlån på 5,4 miljoner mark. Som en kuriositet kan nämnas att då Frans von Frenckell i spetsen för ett konsortium där även bl.a. brukspatron A. W. Wahren ingick, förvärvade Tammerfors Klädesfabrik 1870, förhandlade han med sin bror Reinhold Frenckell, som företrädde Finlands Bank, i vars ägo fabriken övergått föregående år.


 

Reinhold Frenckell utsågs den 20 augusti 1875 till den första överdirektören för det nygrundade Statskontoret, som inrättats genom ett kejserligt manifest av den 30 juni. I november utsågs e.o. translatorn Carl Gustaf Borg och sekreteraren vid tullöverstyrelsen samt bankfullmäktige Svante Dahlström till direktörer vid Statskontoret, som officiellt inledde sin verksamhet den första januari 1876. Som överdirektör strävade Reinhold Frenckell efter att ge Statskontoret en egen profil i förhållande till senatens finansexpedition, vilket även i viss mån lyckades. På begäran beviljades han 1879 avsked på grund av sjukdom och efterträddes som överdirektör av Sixtus Viktor Calamnius. Frenckell erhöll samma år statsråds titel, men avled redan året därpå i Helsingfors.


 

Lars-Folke Landgrén


 

Otto Reinhold Frenckell, född 21.7.1823 i Åbo, död 29.2.1880 i Helsingfors. Föräldrar boktryckaren Johan Christopher Frenckell (III) och Amalia Ulrika Tillman. Gift 1851 med Josephine Dobrowolsky.


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. Y. Blomstedt, Valtiokonttori 1875–1975. Historiallinen katsaus (1976); C-R. Gardberg, Boktrycket i Finland. III. Från Åbo brand till år 1918 (1973); L.-F. Landgren, För frihet och framåtskridande. Helsingfors Dagblads etableringsskede 1861–1864 (1995); H. E. Pipping, Paperiruplasta kultamarkkaan. Suomen Pankki 1811–1877 (1961); H. E. Pipping, Sata vuotta pankki­toimintaa (1962).


 

BILDKÄLLA. Frenckell, Reinhold. Foto: Ateljé L. Haase & co. Museiverket.