Som popularisator av vetenskaperna om Mellanösterns kulturkrets samt som en produktiv assyriolog hörde Armas Salonen på 1900-talet till de främsta orientalisterna i Finland. I sin vetenskapliga produktion koncentrerade han sig i synnerhet på att undersöka den materiella kulturen i Tvåflodslandet genom de termer som förekommer i kilskriftstexterna. Dessa verk har ett internationellt bestående värde. Salonen publicerade också den första översättningen till finska av det mesopotamiska eposet Gilgamesh.
Armas Salonen slutförde största delen av sina akademiska studier som elev till professorn i orientalisk litteratur vid Helsingfors universitet Knut Tallqvist. Tallqvist själv hade handletts av sådana märkesmän inom assyriologin som Friedrich Delitsch och Eberhard Schrader, och även Salonen kom att genom sina forskningsmetoder representera den gamla tyska skolan; i likhet med Delitsch uppmanade Tallqvist sina elever att alltid och överallt öva sig i att komma ihåg kilskriftstecknen – antingen genom att teckna ned dem på papperslappar eller att från en parkbänk rita dem med käpp i sanden. Då det i början av 1930-talet knappast fanns några studerande i orientalisk litteratur och i synnerhet inte i akkadiska fick Salonen i stort sett privatundervisning av Tallqvist.
Efter sin filosofie kandidatexamen 1936 fortsatte Salonen sina studier i assyriologi i huvudsak i Tyskland under handledning av kända forskare såsom Erich Ebeling, Benno Landsberger och Adam Falkenstein. Som förste finländske assyriolog hade Salonen 1947–1949 möjlighet att studera i Förenta staterna på Oriental Institute vid University of Chicago, som hörde till de ledande instituten inom detta område. Samtidigt påbörjades där under ledning av A. Leo Oppenheim världens mest omfattande ordboksprojekt i akkadiska. Under sitt första år i Chicago undervisade Salonen inte utan koncentrerade sig på att skriva de etymologiska hänvisningarna till ordboken. Efter andra världskriget verkade också Landsberger i Chicago. Hans betydelse som Salonens lärare och förebild förefaller att då ytterligare ha vuxit. Som författare till Chicago Akkadian Dictionary inledde Salonen en tradition som under projektets gång följts av flera generationer finländska assyriologer.
Inom assyriologkretsar är Salonen framför allt känd för sina talrika verk om den materiella kulturen i Mesopotamien. Som den första i sitt slag beskriver och analyserar Salonen i sin doktorsavhandling babyloniska farkoster. En stor del av verken inom denna kategori består av terminologiska förteckningar över enskilda ämnesområden, där betydelsen av varje ord behandlas med hänvisningar till dess förekomst i texterna. Även termer som tangerar ämnet behandlas, såsom i Die Türen des alten Mesopotamien (1961), som utöver dörrarna också upptar uppgifter om dörrtillverkare och portvakter. Arkeologiska källor har utnyttjats när betydelsefullt material stått till buds.
Knappast något delområde av det vardagliga livet i Tvåflodslandet har lämnats obeaktat av Salonen; separata delar har ägnats åt sjöfartsterminologi, färdmedel för landtrafik, rid-, last- och dragdjur, klädedräkten, skodon och bostäder. Som uppslagsverk har denna samling ett bestående värde inom assyriologin. Salonens förmåga att hantera den nästan omänskligt stora materialsamlingen är imponerande. Förmodligen underlättades arbetet av att Tallqvist testamenterade sitt kartotek över ordlistor, som omfattade en stor mängd termer från kilskriftstexterna, åt sin elev.
Utöver de verk som behandlade den vardagliga terminologin bedrev Salonen också i viss mån grundforskning i assyriologi, d.v.s. kopiering, transkribering och översättning av kilskriftstexter. Den största av hans texteditioner är samlingen av kilskriftstexter som påträffats i staden Puzriš Dagan (sedermera Drehem i Irak) och som publicerades 1954. Salonen arbetade med dessa texter i arkivet med lertavlor i det arkeologiska museet i Istanbul 1952.
Av andra semitiska språk behärskade Salonen framför allt arabiska. På basis av Tallqvists förarbete utgav han 1957 tillsammans med Jussi Aro den första översättningen till finska av Koranen. Mot slutet av 1970-talet trycktes en ny upplaga, då arabvärldens och islams uppgång blivit ett dagspolitiskt samtalsämne.
Medan Tallqvist en generation tidigare inlett populariseringen av sin vetenskap på finska och svenska, var Salonen på sin tid den viktigaste författaren av översiktsverk över både gamla och moderna kulturer i Mellanöstern. I likhet med Tallqvists kortfattade artiklar i tidskrifter och tidningar om vissa specialområden utgav Salonen dessutom ett flertal populärvetenskapliga verk. Det tidigaste av dessa var en kulturhistorisk genomgång av Tvåflodslandet som publicerades 1945. Det rikt illustrerade och synnerligen klart skrivna verket på över sexhundra sidor måste ses som ett imponerande arbete med beaktande av Salonens ungdom och det stora assyriologiska kunnande som detta verk förutsatte. Något motsvarande verk har inte sedermera publicerats på finska. I förlaget Otavas serie Jokamiehen korkeakoulu (Högskola för envar) utkom 1962 ett något kortare, men mera visionärt verk om sumererna och deras andliga arv och betydelse i synnerhet för Gamla testamentet.
Salonen var också intresserad av kulturerna och historien i det forna Persien och dagens Iran. I ett verk från 1967 om Persiens forntid och kultur behandlades för första gången på finska Persiens historia från bronsålderns elamitiska kultur ända till 1960-talet. Före revolutionen i Iran 1979 arbetade Salonen en kortare tid som rådgivare åt den iranska staten och deltog 1971 på inbjudan av shah Mohammad Riza Pahlavi i det persiska rikets 2 500-årsjubileum. Tillsammans med Rostislav Holthoer skildrade Salonen också det forntida Egypten och dess kultur. Dessutom gav han 1943 ut den första finska översättningen av det mesopotamiska eposet Gilgamesh.
Som extraordinarie professor i assyriologi och semitisk filologi sedan 1949 undervisade Salonen flitigt i många olika ämnen. Utöver de fornbabyloniska dialekterna, som hörde till grundkurserna i assyriologi och sumeriska språket, omfattade programmet bland annat texter mellan hurriter och hettiter på akkadiska eller på den tidens diplomatspråk. Salonen föreläste också om Koranen, om olika ämnen inom komparativ semitisk filologi och om det feniciska språket. Som en förmedlare av den assyriologiska lärdomstraditionen har Salonen stor betydelse i Finland. Professorn i orientalisk litteratur Aapeli Saarisalo och Salonens elever (Jussi Aro, Ilmari Kärki, Erkki Salonen och Simo Parpola) har undervisat vid Helsingfors universitet och publicerat verk och artiklar från assyriologins område.
Armas Salonen avgick 1978 från sin tjänst vid Helsingfors universitet och kunde under sina sista år på grund av en svår sjukdom inte längre ägna sig åt vetenskapligt arbete.
Sanna Aro
Armas Immanuel Salonen, född 17.1.1915 i Ida, Japan, död 22.10.1981 i Helsingfors. Föräldrar kontraktsprosten Kaarlo Heikki Salonen och Selma Selina Paaso. Gift med (1) sångerskan Anne-Marie Rosenlöf 1943, (2) Irja Myllymaa 1970.
PRODUKTION. Die Wasserfahrzeuge in Babylonien (1939); Some Cuneiform Tablets from the Time of the Third Ur Dynasty (tills. med H. Holma, 1940); Nautica Babyloniaca (1942); Gilgamesh-eepos (1943); Kaksoisvirranmaa (1945); Allahin kansat (1950); Hammurabin lait (1951); Die Landfahrzeuge des alten Mesopotamien (1951); Die Puzriš-Dagan-Texte der Istanbuler Archäologischen Museen I (tills. med M. Çig och H. Kizilyay, 1954); Hippologica Accadica (1956); Itämaisia hallitsijoita ja kansanjohtajia (1956); Koraani (tills. med K. L. Tallqvist och J. Aro, 1957); Studien zur neusumerischen Syntax I (tills. med P. Siro, 1958); Die Türen des alten Mesopotamien (1961); Sumeri ja sen henkinen perintöeritoten vanhassa testamentissa (1962); Die Möbel des alten Mesopotamien (1962); Egypti ja sen kulttuuri (tills. med R. Holthoer, 1963; 2. rev. uppl. 1982); Pyhä maa ja Assur (1964); Die Hausgeräte der alten Mesopotamier I−II (1965−1966); Persian muinaisuus ja kulttuuri (1967); Agricultura Mesopotamica (1968); Die Fußbekleidung der alten Mesopotamier (1969); Die Fischerei im alten Mesopotamien (1970); Die Ziegeleien im alten Mesopotamien (1972); Vögel und Vogelfang im alten Mesopotamien (1973); Jagd und Jagdtiere im alten Mesopotamien (1976).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Jussi Aros arkiv, Jussi Aros arvingar; Armas Salonens arkiv, Nationalbiblioteket. S. Parpola, Die Veröffentlichungen von Prof. Dr. Armas Salonen. Studia Orientalia 46/1975; E. Salonen, A. Salonen, Academia Scientiarum Fennica. Vuosikirja 1982−1983 (1984).
BILDKÄLLA. Salonen, Armas. Foto: S. Kulhia. SKS/Litteraturarkivet.