Erik af Hällström blev känd särskilt för den finlandssvenska allmänheten som en uppskattad rättslärd och professor, men framför allt som en person som i offentligheten aktivt engagerade sig i samhälleliga frågor och den finlandssvenska folkgruppens ställning. På kulturpolitikens område kan man till stor del räkna tillkomsten av Svenska vetenskapliga centralrådet som hans förtjänst.
Erik af Hällström, son till prosten Jakob Eliel af Hällström, föddes 1897 och avlade studentexamen 1915 vid Ekenäs samskola. För den unge Erik blev Västnyland och i synnerhet Karis mycket viktiga. Hans käraste hobby livet igenom var att ägna sig åt Karis sockens historia och dess fornminnen. Erik af Hällström var sekreterare i historiekommittén i Karis socken och långvarig ordförande i Karis fornminnes- och museiförening. Hemmets starka religiositet bevarades också i af Hällströms livsåskådning: han deltog i olika kyrkliga aktiviteter och var lekmannaombud vid kyrkomötet i Åbo 1941.
År 1924 avlade af Hällström högre rättsexamen och juris kandidatexamen och skrevs därefter in som auskultant både vid Åbo och Viborgs hovrätter och fick vicehäradshövdings titel 1927. Som advokat och extraordinarie tjänsteman vid Högsta domstolen och som justitierådman vid Helsingfors rådstuvurätt 1931–1933 fick han en mångsidig praktisk erfarenhet av domarvärvet och av rättsväsendets funktion. Han fortsatte samtidigt sina studier och disputerade för juris doktorsgraden 1931. År 1933 utsågs han till docent i civilrätt vid Helsingfors universitet. Han tjänstgjorde i två års tid som adjunkt i allmän lagfarenhet och civilrätt tills han förordnades att förestå professuren i privaträtt med allmän rättslära vid Åbo Akademi samt professuren i handelsrätt vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi. Den svenskspråkiga professuren i civilrätt vid Helsingfors universitet, som af Hällström verkat för, tillföll honom 1940; han skötte denna tjänst till sin död.
Vid sidan av sin akademiska karriär deltog af Hällström aktivt som medlem av redaktionsrådet för Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland och som dess huvudredaktör från 1947. Han var också medlem av styrelsen för Finlands juristförbund och sedermera medlem av dess delegation. Tillkomsten av Svenska vetenskapliga centralrådet och initieringen av dess verksamhet kan i hög grad tillskrivas af Hällströms insatser.
Som rättslärd följde Erik af Hällström närmast den nordiska rättstraditionen. Han betonade i många artiklar betydelsen av 1734 års lag och Matthias Calonius livsgärning. I praktiken förutsatte vården av det nordiska rättsarvet och dess vidareutveckling enligt hans mening en fortsatt aktiv insats. I en artikel om rättsprinciper i Finsk Tidskrift skrev han att rättsordningen lider mer av att en enda rättskränkning lämnas utan uppmärksamhet än av själva rättskränkningen. Erik af Hällström var alldeles särskilt intresserad av nordiskt lagstiftningssamarbete och av att jurister med förenade krafter, och med stöd av den allmänna opinionen, skulle kunna dra upp de stora linjerna för rättens utveckling.
Johanna Forsström
Erik Mikael af Hällström, född 11.1.1897 i Ulfsby, död 21.2.1951 i Helsingfors. Föräldrar kontraktsprosten Jakob Eliel af Hällström och Helmi Olivia Stenbäck. Gift 1930 med filosofie kandidaten Barbi Olga Linnea Nordenswan.
PRODUKTION. Om villfarelse såsom divergens mellan vilja och förklaring vid rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (1931); 1734–1934. Reform av vår arvs- och testamentsrätt. Granskaren 1935; Mathias Calonius. Granskaren 1938; Något om juridiska studier och professurer. Granskaren 1940; Verkan av ägareförbehåll på rättsförhållandet mellan säljaren och köparen (1942); Nordiska rättsarvet. Finsk Tidskrift 1944; Karl XII som domare. Granskaren 1945.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. G. von Bonsdorff, Erik af Hällström. Finsk Tidskrift 1951.
BILDKÄLLA. af Hällström, Erik. 1940. Uusi Suomis bildarkiv.