Georg Theodor Chiewitz, som var född i Stockholm, blev en av Finlands ledande arkitekter i mitten av 1800-talet. Efter att ha verkat som framgångsrik arkitekt i Sverige och efter ett flertal utrikesvistelser, flyttade han över till Finland till följd av en konkurs. Han var länsarkitekt i Åbo och Björneborgs län från 1852 och blev stadsarkitekt i Åbo 1860. Till Chiewitz verksamhet hörde allt från bostadsarkitektur till kyrkor och offentliga byggnader, industrianläggningar och stadsplanering.
Georg Theodor Chiewitz släkt härstammade från Polen, och hans farbror, tecknaren och gravören Elis Chiewitz, hade varit teckningslärare i Åbo och på Åland. Georg Theodor Chiewitz var av memoarlitteraturen att döma en färgstark och generös person som hade idéer och visioner, men inte alltid ekonomiskt sinne.
Chiewitz studerade vid Stockholms tekniska institut 1827–1829 och vid Konstakademien i Stockholm 1829–1832. Efter sina studier arbetade han drygt tio år som ritare på Nyköpings mekaniska verkstad och på flottans byggnadsavdelning.
Chiewitz arbetade 1834–1837 tillsammans med greve Adolf Eugène von Rosen i Grekland, där denne 1833 hade fått i uppgift att organisera landets flotta och kustförsvar. Uppgifterna om Chiewitz verksamhet i Grekland är synnerligen knapphändiga, men det finns omnämnanden om att han skulle ha varit verksam som ritare och att han skulle ha gjort ritningarna till bl.a. hamnbefästningarna i Pireus och Nauplion.
Från Grekland flyttade Chiewitz 1837 till England, där han bl.a. tjänstgjorde ett par år som mekaniker på ingenjör John Ericssons ritkontor. Åren 1839–1840 arbetade han i Frankrike, bl.a. tillsammans med von Rosen i Avignon med planeringsuppgifter för flottan och i La Neuville-aux-Joutes i Ardennerna, där han enligt sin egen meritförteckning ritade och byggde ett stålverk och en mekanisk verkstad. År 1840 arbetade Chiewitz hos en av Frankrikes ledande arkitekter, César Daly, i Paris.
Efter att ha återvänt till Sverige planerade Chiewitz såväl byggnader som broar, undervisade och verkade som entreprenör. Han invaldes 1841 i Konstakademien, där han även 1841–1846 undervisade i praktisk byggnadskonst, vilket inbegrep materialanvändning, grunderna i konstruktionslära och träbyggnadskonst.
Chiewitz verkade från 1844 som den nytillträdde kung Oscar I:s privatarkitekt och gjorde upp planer för flera kungliga anläggningar och lustslott. På Tullgarn planerade han en stallbyggnad, ett schweizerhus, renoveringar och en kavaljersflygel. På Gripsholm deltog han 1845–1849 i renoveringen av slottet, och på Haga slott fick ekonomibyggnaden, ritad av Louis Jean Desprez, gotiska inslag i enlighet med Chiewitz planer.
Chiewitz märkvärdigaste byggnad i Sverige var Folckerska huset, med bostäder och butiker, som byggdes 1848 i Stockholm. Den sedermera rivna byggnaden innehöll en glasförsedd affärspassage som veterligen var den första i Norden och tidig i sitt slag även med europeisk måttstock. Dessutom planerade Chiewitz orangeriet vid Rosendals slott i Stockholm och ett flertal broar, såsom Järnbron i Uppsala 1847. Han var en av grundarna av Stockholms byggnadsförening 1848 och dess första ordförande.
Chiewitz byggnadsverksamhet drabbades av ekonomiska svårigheter, och han gick slutligen i konkurs. Trots att han överklagade till Svea hovrätt och hos Kungl. Maj:t befanns han skyldig till bristfällig bokföring och dömdes till sex månaders fängelse, samt förlust av medborgerligt förtroende.
Chiewitz, som upplevde sig djupt orättvist behandlad, flyttade till Finland 1851 och började i april samma år som extraordinarie arkitekt på intendentskontoret. Efter att ha blivit finländsk medborgare utnämndes han till länsarkitekt i Åbo och Björneborgs län den 28 maj 1852. Samtidigt skötte han befattningen som stadsarkitekt i Åbo, en tjänst han officiellt utnämndes till 1860. Flera av Chiewitz planer från hans tid i Finland publicerades i den svenska arkitekturtidskriften Tidskrift för praktisk byggnadskonst och mekanik 1850–1853 och 1855.
Chiewitz verksamhet i Finland omfattade såväl stadsplanering som planering av offentliga byggnader och kyrkor, privathus och industrianläggningar. Hans arkitektur återspeglar förändringen från klassicism till historicism, och den präglas av intryck från såväl gotiken som renässansen och rundbågsstilen. Chiewitz flyttning till Finland innebar att den finländska trähusarkitekturen fick nya influenser: villor dekorerade med pittoreska träsniderier, trädgårds- och parkbyggnader byggdes från och med 1850-talet både på villaområden och i anslutning till herrgårdar och industrianläggningar.
I sin kyrkoarkitektur föredrog Chiewitz orappade tegelfasader och en gotiserande stil. Han planerade kyrkor i bl.a. Storkyro och Libelits (signerade Ernst Bernhard Lohrmann och Chiewitz), i Björneborg 1860–1863 (tillsammans med Carl Johan von Heideken), i Nystad (1858–1863), i Lovisa 1862–1865 (tillsammans med Julius Basilier) och i Somero.
Den uppblomstrande industrin anlitade gärna Chiewitz som arkitekt. Typiska för hans industriarkitektur är pelarkonstruktioner och enkla orappade tegelfasader. Chiewitz planerade industrianläggningar och ofta bostadsbyggnader i anslutning till dem för Forssa bomullsspinneribolag, Littois klädesfabrik, Aura sockerbruk, Tammerfors linnemanufaktur, Åbo järnmanufaktur och Notsjö glasbruk.
Vid bostadsbyggande tillämpade Chiewitz ett nytt slag av grundplaner. Han införde en ny villaarkitektur med element från såväl Schweiz som den engelska cottagestilen. Villor ritade av Chiewitz byggdes bl.a. i Brunnsparken i Helsingfors och på Runsala i Åbo.
Chiewitz strävade efter att förnya stadsplaneringen. Hans stadsplan för Mariehamn som samtidigt var tänkt som en mönsterplan, grundade sig på en axiel komposition bildad av promenadvägar och offentliga byggnader samt på ett slutet gaturum med stenbyggnader som kontrast till en mer spatiös empirstil. Chiewitz gjorde upp stadsplaner även för Björneborg 1852, Lovisa 1853, Nystad 1855 och Raumo 1859. Betydelsefull är hans insats för stadsbilden i Lovisa, där han skapade en plan med rådhus, societetshus och flera bostadshus. I Åbo representeras Chiewitz arkitektur av Hjeltska huset på Slottsgatan, Procopéska huset (tillsammans med F. W. Lüchow) på Domkyrkogatan och parkkaféet Pinella.
Chiewitz viktigaste arbeten var Helsingfors Nya teater (1860), som förstördes i en brand redan 1863, samt Riddarhuset (1856–1862), som efter sedvanligt mönster byggdes i orappat tegel. Byggnaden speglar sin tids mångahanda stilinfluenser från italiensk senantik och tidig renässans med sina allmänna drag av palatsarkitektur och gotiska detaljer.
Chiewitz betydelse för skolningen av unga arkitekter har ofta framhållits. I hans byrå arbetade och studerade under olika skeden bl.a. arkitekterna Julius Basilier, Frans Wilhelm Lüchow, Theodor Decker och Frans Anatolius Sjöström samt Carl Theodor Höijer, Ludvig Isak Lindqvist och Peter Georg Sundius från Sverige.
Till Chiewitz nära vänkrets hörde konstnären Robert Wilhelm Ekman, som han blev bekant med redan i samband med studierna vid Konstakademien i Stockholm. I Finland höll Ekman och Chiewitz tät kontakt också i yrkesfrågor. De planerade bl.a. en förbättring av den finländska konstundervisningen och föreslog grundandet av en ritarskola eller en konstakademi i Finland.
Georg Theodor Chiewitz avled oväntat vid 47 års ålder i Åbo 1862.
Sirkka Valanto
Georg Theodor Policron Chiewitz, född 5.10.1815 i Stockholm, död 28.12.1862 i Åbo. Föräldrar gravören Johan Georg Chiewitz och Karin Acrel. Gift med (1) Laura Malvina Magnusson 1842, (2) Wilhelmina Maria Elisabeth af Grubbens 1856.
VERK. Bl. a. Riddarhuset i Helsingfors (1859–1861) och Nya Teatern (1860); kyrkor i Nystad (1858–1863), i Björneborg 1860–1863, i Lovisa (1862–1865); Hjeltska huset (Åbo, Slottsgatan 19), Procopéska huset (Åbo, Domkyrkogatan 4), parkkaféet Pinella i Åbo; villor i Brunnsparken, Helsingfors (villa nr 10) och på Runsala, Åbo (Villa Roma, Villa Haga).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Riksmarskalksämbetets arkiv, Slottsarkivet, Konstakademien, Hovrättens arkiv, Riksarkivet och handskriftsavdelningen, Kungliga biblioteket, samtliga Stockholm; Näringslivets centralarkiv, S:t Michel; Länsbyggnadsstyrelsens arkiv, Åbo landskapsarkiv; Byggnadshistoriska avdelningens arkiv, Museiverket; Byggnadsstyrelsens arkiv, Statssekreterarämbetets arkiv, Riksarkivet. G. Alm, I historisk tradition eller historisk stil? Slottsarkitekter. Red. C. Engfors, Stockholm (1987); Georg Theodor Polychron Chiewitz 1815–1862. Red. M. Redlund. Ritarihuoneen julkaisuja XII (2009); G. T. Chiewitz. Lääninarkkitehti – länsarkitekt 1815–1862. Åbo landskapsmuseum (1968); C. J. Gardberg, Kartanoita ja kesähuviloita. Ars. Suomen taide 4/1989; H. Lilius, Kaupunkirakennustaide 1800-luvun jälkipuoliskolla. Ars. Suomen taide 4/1989; L. Putkonen, Teollisuuden arkkitehtuuri 1809–1880. Ars. Suomen taide 3/1989; A. Sinisalo, Kaivopuiston huvila N:o 10. Suomen museo 66/1959; J. Sinisalo, Rakennushallinnon rekrytointi 1810–1865 (1988); H. Soiri-Snellman, Byggnadshistorik och -förteckning över villorna på öarna Runsala, Stora Bockholmen och Lilla Bockholmen (1985); S. Valanto, Ein Stil frei wie die Natur. Der Schweizer Stil in Finnland im 19. Jahrhundert. Bausteine. Die Schweiz und Finnland im Spiegel ihrer Begegnungen. Red. I. Schellbach-Kopra & M. von Grünigen, Zürich (1991); E. M. Viljo, Ritarihuone. Ars. Suomen taide 4/1989.
BILDKÄLLA. Chiewitz, Georg Theodor. Museiverket.