I samtidens ögon var Daniel Nyblin fotografikonsten personifierad, för senare generationer den store banbrytaren inom fotografikonsten i Finland. Daniel Nyblin engagerade sig i allehanda fackliga och konstnärliga projekt i egenskap av initiativtagare, organisatör och föreläsare.
Carl Petter Daniel Dyrendahl Nyblin föddes 1856 i Drammen, Norge. Fadern var skulptören Carl Petter Dyrendahl Nyblin. Som femtonåring började Daniel Nyblin studera fotografering vid det norska lantmäteriverket Den Norske geographiske Opmaalings (sedermera Statens Kartverk) fotoateljé i Kristiania (Oslo). Lantmäteriverket hade på 1860-talet börjat använda sig av fotografering för att kopiera kartor och som hjälpmedel vid litografiskt tryck, och Nyblin fick lära sig fotograferingens tekniska grunder.
Daniel Nyblin reste till Köpenhamn och vidare till New York. Efter återkomsten till Norge verkade han som fotograf i Drammen. Hösten 1875 flyttade han till Helsingfors, där han fick anställning i den danskfödde fotografen Charles Riis ateljé. Arbetet i den ansedda ateljén gav den endast nitton år gamle fotografen många möjligheter. Tack vare sin charm och världsvana blev han snart känd för Helsingforspubliken. Som fotograf var Nyblin ytterst mångsidig och kunnig, och medan Riis själv vistades i Danmark överlät han ansvaret för ateljén på Nyblin.
Fotograferna var få och efterfrågan stor, vilket lockade Nyblin att starta eget. Han lät bygga en ateljé på Fabiansgatan i Helsingfors som han döpte till Atelier Nyblin och öppnade i juli 1877. Förutom själva ateljén fanns ett väntrum, ett mörkrum för att göra råkopior och ett rum där Nyblin själv bodde. Brodern Holger Nyblin (1864–1910) kom från Norge för att bistå. Invigningen föregicks av annonser i huvudstadspressen. År 1878 bokfördes redan mer än 2 000 fotograferingar, och inom kort tävlade ateljén om positionen som ledande fotoateljé i Helsingfors. Nyblin flyttade till bokhandlaren Gustaf Wilhelm Edlunds hus på samma gata i slutet av 1881. Under sommaren detta år hade Holger Nyblin rest till USA, och han ersattes av kusinen Georg Nyblin (1859–1931) samt den yngste brodern Thorvald Nyblin (1871–1942). Kring sekelskiftet 1900 fanns Nyblins fotoateljéer och filialaffärer förutom i Helsingfors även i Viborg, Åbo, Björneborg och Vasa.
År 1881 var en milstolpe i fototeknikens historia; då kom nämligen fabrikstillverkade negativplåtar ut på marknaden. Tidigare hade negativen preparerats i mörkrummet strax innan exponeringen och framkallats omedelbart. Torrplåtarna befriade fotografen från detta och lade också grunden för en omfattande amatörfotografering. När Fotografiamatörklubben i Helsingfors (senare Amatörfotografklubben i Helsingfors) grundades i mars 1889 var Daniel Nyblin en av initiativtagarna. Han verkade flitigt som lärare och föreläste regelbundet om den nyaste utvecklingen i fotobranschen, som han höll sig noga underrättad om via utländska tidningar. Han brevväxlade med flera tillverkare i branschen, så att information om tekniska innovationer omgående nådde amatörfotograferna i Helsingfors.
Nyblins ateljé arbetade främst med porträtt, men man saluförde även bilder på kända personer, landskaps- och stadsvyer samt reproduktioner av konstverk. G.W. Edlund gav ut en pärm med bilder av Daniel Nyblin från Finska konstföreningens årliga utställning 1879. Att framställa konstreproduktioner på fotomaterial som endast återgav skillnaderna i gråskala och inte i färg krävde stor yrkesskicklighet. Nyblin hade satt sig in i problemet under sin tid på lantmäteriverket och behärskade sin utrustning till fullo. Han fotograferade regelbundet konstföreningens utställningar. Edlunds och Nyblins samarbete resulterade även i albumet Finsk konst– Suomen taide 1883, med åtta fotografiska reproduktioner i stort format. Försäljningen av konstreproduktioner i form av fotoavdrag var dock blygsam. Större betydelse fick illustreringen av olika trycksaker efter att rasterklichén, den s.k. autotypin, uppfunnits. Den första kemigrafiska anläggningen i Finland togs i bruk 1891.
Nyblin hade också tid för måleri och skulptur. Han vann en offentlig tävling om ett minnesmärke över finska kriget, som restes i Jutas i Nykarleby 1885. Han deltog även med tavlor i Finska konstföreningens utställningar 1902 och 1903. Också scenkonsten förevigades av Nyblin, som tog sina första teaterbilder våren 1886. Kung Lear framfördes på Finska teatern, och i ateljén byggde man upp en scen ur pjäsen med Benjamin Leino framför kameran. Bildserien ställdes ut i trappuppgången till ateljén.
I början av december 1890 öppnade Nyblin en affär för fotoutrustning i anslutning till kontoret, beläget i gatuplanet under ateljén. Från första början hade han förmedlat kameror och utrustning till såväl yrkes- som amatörfotografer. När amatörfotografin kom i gång på 1880-talet ökade efterfrågan betydligt. Den nya affärslokalen pryddes av en serie landskapsfotografier med mer än 200 bilder från olika håll i landet. Turistföreningens medlemmar fick köpa fotografierna till nedsatt pris. Under sommaren hade Nyblin rest omkring med sina kameror ända till Viborg och Kuopio och tagit många bilder från främst Saima kanal och Imatra.
Den första allmänna fotoutställningen anordnades 1903 på Ateneum, och Nyblin fanns med i kulisserna som en självskriven organisatör. Inför nästa utställning 1907 var han tvungen att driva en lång kampanj i pressen för att få deltagare till utställningen. Yrkesfotograferna motsatte sig utställningen, eftersom de inte ville förevisa sina bilder vid sidan om konstnärligt slipade amatörers alster. Fotograferna var i första hand hantverkare i ett serviceyrke och ägnade sig inte åt fotografering under fritiden. Största delen av yrkesfotograferna förstod sig inte på Nyblins idé om att fotograferna spontant skulle förevisa sina alster, eller sträva till att uttrycka sig själva.
Själv såg Nyblin utställningsverksamheten som synnerligen viktig. Att delta i utställningar och tävlingar var något som bidrog till att uppöva och utveckla fotografens öga effektivare än någonting annat. Utställningarna bidrog även till att höja fotografins anseende bland allmänheten. ”Utställningar äro ej heller gjorda för att offentligen visa, hvad en fotograf måste göra för att lefva, utan för att visa, hvad han kan göra, när han har full frihet i sitt arbete, och för att genom offentligt framläggande av dessa sina arbeten söka att bilda allmänhetens smak så, att han småningom skall kunna få större bestämmanderätt öfver huru arbetet bör utföras”, skrev Nyblin.
Åren 1901–1905 var Nyblin redaktör för tidskriften Fotografiskt Allehanda, som utgavs av Fotografiamatörklubben. När föreningens medel inte längre räckte till för att ge ut den, grundlade Nyblin en egen, tvåspråkig tidskrift, Nyblins magasin eller Nyblinin tietolipas, som utkom 1906–1910. Han medverkade också i utländska facktidningar. Speciellt Nyblins magasin var viktigt för främjandet av fotografernas yrkeskunskap. Tidskriften var också ett ovanligt rättframt forum för fotopolitisk debatt. Allra frispråkigast var redaktören själv, när han framförde sina åsikter om fotokonsten och utan att skräda orden angrep yrkesfotografernas intellektuella lättja, avundsjuka och ointresse.
All fotografi är inte konst, förklarade Nyblin och tillbakavisade förhastat tal om ”fotografikonsten”; fotografin är en med optikens och kemins hjälp åstadkommen avbildningsmetod, överlägsen andra genom att vara exakt och omutlig. För att fotografi ska vara konst måste personen bakom kameran vara konstnär.
Efter hustrun Weras död 1904 drog sig Daniel Nyblin tillbaka från affärslivet för att fotografera, skriva och studera olika provtrycksmetoder.
Tuomo-Juhani Vuorenmaa
Carl Petter Daniel Dyrendahl Nyblin, konstnärsnamn C. P. Dyrendahl, född 30.6.1856 i Drammen i Norge, död 19.7.1923 i Helsingfors. Föräldrar bildhuggaren Carl Petter Anton Dyrendahl Nyblin och Petronella Pedersen. Gift 1877 med Wera Pautow.
VERK. Skulptur: minnesmärke från finska kriget uppfört på slagfältet vid Jutas, Nykarleby 1885. Samlingar: Porträtt- och personbilder i form av visit- och kabinettfotografier fr.o.m. 1875 stort antal i olika bildarkiv, även landskapsbilder; 140 000 glasnegativ från åren 1877–1919, Museiverkets bildarkiv, Helsingfors; landskap från Finland, Museiverkets bildarkiv, Helsingfors; landskap från Helsingfors, Helsingfors stadsmuseum; negativ av konstreproduktioner, Centralarkivet för bildkonst, Helsingfors; bilder av stationsbyggnader, järnvägsmaterial, banbyggen, Järnvägsmuseet, Hyvinge.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. D. Sivén, ”Daniel Nyblin 1856–1923. Finländska fotokonstens fader” (televisionsprogram 2000). Femtio år amatörfotografi. Jubileumsskrift utgiven av Amatörfotografklubben i Helsingfors 1889–1939 (1939); Heijastuksia lasissa. Daniel Nyblin taideteosvalokuvaajana Suomessa 1879–1904 (1999); S. Hirn, Ateljeesta luontoon. Valokuvaus ja valokuvaajat Suomessa 1871–1900 (1977); O.y. Suomen valokuvaustarpeiden kauppa ent. Daniel Nyblin 1877–1927 (1927); T.-J. Vuorenmaa, Daniel Nyblin (1986).
BILDKÄLLA. Nyblin, Daniel. Foto: Daniel Nyblin. Museiverket.