Fredrik Gabriel Hedberg var en förgrundsgestalt inom den evangeliska väckelserörelsen i Finland, och utövade också i övrigt ett stort inflytande på det andliga livet inom kyrkan i Finland. Delar av hans omfattande skriftställarskap läses alltjämt.
Fredrik Gabriel Hedberg föddes i Österbotten. Hans far, som var länsman, härstammade från Kokemäki i Satakunda, men både hans farfar och morfar hade varit präster i Österbotten. Under sina uppväxtår upplevde Hedberg en religiös väckelse, som fick stor betydelse för hans senare andliga utveckling. Hedberg blev student 1826, filosofie magister 1832 och prästvigdes 1834. Han var till en början adjunkt i Lojo, och från 1838 interimspredikant i Pemar.
Eftersom Hedberg anammat en väckelsereligiös hållning blev han dock snart förflyttad och förordnad att vara t.f. fängelsepredikant i Uleåborg. Han ålades att avhålla sig från all tjänstgöring utanför fängelsets murar och ställdes under sträng uppsyn av både staten och kyrkan. Tjänstgöringen avslutades dock ett år senare, 1841, varefter Hedberg avlade pastoralexamen och blev sockenadjunkt i Pöytis (Pöytyä) församling i Egentliga Finland. Ett tiotal år senare blev han kyrkoherde i S:t Karins, och 1862 kyrkoherde i Kimi-to.
År 1842 var Hedberg en kort tid förordnad till interimspredikant på ön Replot i Vasa skärgård, där han upplevde en avgörande religiös utveckling i sitt liv. När han skrev förklaringar till Efesierbrevet stod Guds nåds storhet och friheten i Kristi korsfästelse klar för honom. Hans manuskript publicerades i Trons lära till saligheten, som har blivit en klassiker i den finländska andaktslitteraturen. Hedbergs religiösa övertygelse utkristalliserades i början av hans vistelse i Pöytis. Den samlade de unga prästerna i landskapet som stödtrupp för åskådningen. I sydvästra Finland uppstod en ny evangelisk väckelserörelse, som särskilt framhävde att den höll sig till kyrkans bekännelse. Efterhand spred sig rörelsen över hela landet. Samtidigt försvagades kontakten med väckelsen i Savolax och Österbotten, och slutligen bröts den helt. Den gränsdragning som följde framstår som anmärkningsvärd för tidens förhållanden.
Trots att Hedberg var ledare för väckelserörelsen företrädde han genomgående en fast kyrklig linje i sitt församlingsarbete. De centrala dogmatiska grundfrågor han betonade var Guds allomfattande nåd, betydelsen av Bibelns ord och sakramenten samt den kristna församlingen. Tillsammans gjorde detta den väckelserörelse han ledde högst inflytelserik i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
Under det sista och långa skedet av sitt liv erhöll Fredrik Gabriel Hedberg den kyrkliga ledningens förbehållslösa uppskattning. Hans betydelse som ledare för den evangeliska rörelsen avtog så småningom, men uppskattningen och respekten bestod till slutet av hans liv. År 1873 deltog Hedberg i grundandet av Lutherska evangelieföreningen i Finland, men han hade aldrig en ledande ställning. När rörelsen i slutet av 1800-talet drabbades av en inre kris, blev Hedbergs kyrkliga linje den förenande länken mellan de olika ståndpunkterna.
Utmärkande för Hedbergs livsverk var en fast religiös auktoritet som stod sig genom åren, en uthållighet och en enträgen samvetsgrannhet. Hans omfattande litterära produktion byggde på ett andligt kunskapsunderlag, men också på en evangelisk Kristusmystik. Den bestod av bibelförklaringar och predikningar, men också av apologetiska skrifter, d.v.s. texter som försvarar den kristna tron. Han var en pålitlig själavårdare, vilket även hans omfattande brevväxling vittnar om. Hans framställningsförmåga i skrift framgår även av de andliga tidskrifter han utgav, varav den mest kända är Kristillisiä Sanomia.
Den uppskattning Fredrik Gabriel Hedberg rönte har senare bekräftats av ett fortsatt forskningsintresse för hans teologiska och religiösa utveckling. Några av hans böcker har tryckts i nya upplagor och läses alltjämt.
Lauri Koskenniemi
Fredrik Gabriel Hedberg, född 15.7.1811 i Saloinen, död 19.8.1893 i Kimito. Föräldrar länsmannen Erik Johan Hedberg och Katarina Magdalena Borg. Gift med (1) Maria Johanna Sofia Eklund 1837, (2) den föregåendes syster Lovisa Vilhelmina Eklund 1859, (3) Rosa Alexandra Julietta Saelan 1891.
PRODUKTION. Varningsord i anledning af pietismen i Finland samt deraf föranledda söndringar. Falun (1841); Uskonoppi autuuteen (1843, sv. övers. Trons lära till saligheten, 1853, ny sv. övers. 1975); En röst från Zion (1844); Pietism och christendom. Umeå (1845); Verklärans vederläggning och evangelii försvar I−III (1847−1851); Sändebref om Christus och församlingen (1850); F. G. Hedbergs bekännelse och evangelii försvar (1851); Den enda salighetens väg (1851); Väktare-rop eller andra sändebrefvet (1852); Ett ord i sinom tid (1855); Baptismens vederläggning och det heliga dopets försvar. Örebro (1855); Inledning till vår kyrkas bekännelseskrifter (1879); Ett flertal tryckta predikningar samt artiklar i Allmän Evangelisk Tidning 1845−1848, Evangelisten 1849−1850, Kristillisiä Sanomia 1855−1868. Se även Finlands författare 1809−1916 (1993).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Brev och övriga arkivalier i Lutherska evangelieföreningens arkiv, Nationalbiblioteket; F. G. Hedbergs arkiv, Riksarkivet; Hedbergska samlingen, Åbo Akademis bibliotek; Sagalunds museum, Kimito. M. Akiander, Historiska upplysningar om religiösa rörelserna i Finland i äldre och senare tider VI−VII (1862−1863); Till Fredrik Gabriel Hedbergs minne. Festpublikation (1911); P. Karvinen, Fredrik Gabriel Hedberg. Herännäisyys ja evankelinen liike Suomessa (1896); L. Koskenniemi, Suomen evankelinen liike 1870−1895 (1967); E. Nyman & H. Bäck, Fredrik Gabriel Hedberg (1811−1961) (1961); E. Santakari, Evankeliumin aamunkoitteessa. Hedberg-tutkielmia evankelisen liikkeen syntyvuosilta (1961); E. Santakari, ”Niin se tapahtui”. F. G. Hedbergin teologisen omaleimaisuuden rakentuminen hänen Oulun ja Raippa-luodon aikanaan vuosina 1840−1842 (1996); W. A. Schmidt, Fredrik Gabriel Hedberg. Den evangeliska rörelsens i Finland grundare (1948); L. Takala, Suomen evankelisen liikkeen historia I−III (1929−1948); O. Tiililä, Kaste ja usko. Piirteitä Fr. G. Hedbergin kristillisyydestä (1947); L. Wennerström, Fredrik Gabriel Hedberg, hans lif och verksamhet. Biografisk teckning (1896).
BILDKÄLLA. Hedberg, Fredrik Gabriel. Uusi Suomis bildarkiv.