Alexandra Smirnoff är den enda pomolog som gjort sig bemärkt inom forskningen av fruktodling i två länder: i Finland och Sverige. Hon är tillsvidare också den enda kvinnan bland de mera framstående pomologerna i Europa. Vid sidan av sina omfattande arbeten publicerade hon drygt hundra artiklar om fruktodling och trädgårdsväxter i Finland, Sverige och Norge.
Alexandra Smirnoffs barndomshem var till en början tämligen burget. Hennes innerliga förhoppning att likt sina bröder få ägna sig åt studier infriades dock inte och motsvarades inte av tidsförhållandena. Trots detta var Alexandras barndom lycklig fram till det att familjens handels- och bostadshus förstördes vid Vasa brand 1852. Modern dog kort därpå, och då fadern blev sjuklig förmådde han inte längre ta hand om sin familj. Familjebekanta sörjde därför för att den begåvade och av trädgårdsskötsel intresserade dottern placerades som fosterbarn hos grevinnan Helena Stewen-Steinheil på herrgården Saarela nära Viborg. Senare blev hon ett slags sällskapsdam åt den åldrande grevinnan.
Grevinnan var en duktig botanist och ivrig trädgårdsodlare som skapat en ståtlig park och fruktträdgård på Saarela gård. Grevinnan önskade att Alexandra Smirnoff skulle utbilda sig i Sverige, så att hennes arbete skulle få en fortsättning och parken och trädgården en vårdare. Efter grevinnans död reste Alexandra Smirnoff 1873 som praktikant till Säfstaholm i Södermanland, där det fanns en känd försöksanläggning för fruktodling. Hennes breda kunskaper och talang väckte snart den svenska pomologins grundare, doktor Olof Eneroths, uppmärksamhet. Hon blev hans elev under tre år och fick bland annat till uppgift att ordna de ryska fruktsorterna, vilket var en given uppgift med tanke på hennes kunskaper i ryska. När Eneroth arbetade med andra upplagan av sin Handbok i svensk pomologi men samtidigt var sjuklig lät han Smirnoff ta över många viktiga forskningsuppgifter på egen hand. Detta vidgade hennes kunskaper i fruktodling och fruktkännedom utöver det vanliga.
Då Alexandra Smirnoff återvände till Finland hade de nya ägarna efter grevinnan Helena Stewen-Steinheil börjat sälja ut av Saarelas marker och skötseln av fruktträdgården hade försummats. Därför beslöt Smirnoff att börja undersöka andra trädgårdar i Finland och jämföra olika frukt- och bärsorter med varandra i fråga om deras egenskaper, t.ex. hur härdiga de var, hurdan skörd de gav och hur sjukdomsresistenta de var. Hennes första publikation, som kom ut 1882, innehöll en jämförande undersökning av 40 jordgubbssorter som odlats i trädgården på Esbo gård.
”Jag är övertygad om, att Ni med finsk ihärdighet och kvinnans tålamod skall kunna uträtta en hel del till Edert lands bästa!”, skall Olof Eneroths avskedsord till henne ha lytt. Det gick likväl nästan tjugo år innan Smirnoff ansåg sig mogen att publicera mera omfattande forskningsresultat. När den medelålders kvinnan från anspråkslösa förhållanden sökte resestipendier eller bad om att få ge gratis undervisning i fruktodling i folkskolor, vann hon inget gehör hos myndigheterna. I Finland trodde man helt enkelt inte på möjligheterna för fruktodling, förrän Smirnoff fick sitt verk publicerat.
Alexandra Smirnoffs huvudarbete om pomologi i Finland, Handbok i finsk pomologi, gavs ut på statens bekostnad 1894 på både svenska och finska. Denna kom att bli hennes främsta publikation om finländska förhållanden. Därefter ombads hon att ge ut en ny upplaga av Eneroths tidigare publicerade verk Handbok i svensk pomologi. Smirnoff satte sig så grundligt in i de svenska förhållandena, utvidgade och korrigerade Eneroths utgåva till den grad, att den nya upplagan kom att bli ett storverk i fem delar på totalt 1 500 sidor med ett hundratal illustrationer av olika fruktsorter. Hon innefattade i arbetet också uppgifter om Finland, av stort intresse för pomologer öster om Bottniska viken. Dessvärre hann hon inte före sin död få de omfattande forskningsrön som gällde enbart Finland i tryckfärdigt skick.
Alexandra Smirnoff ansåg folkbildning och kvinnosaksarbete viktigt, inte minst som en följd av de oförrätter hon själv fått känna av då hon saknade formell utbildning. Hon skrev därför handböcker om trädgårdsskötsel både för Marthaföreningen och för Folkupplysningssällskapet. Hon deltog också i redigeringen av tidskriften Koti ja yhteiskunta (Hem och samhälle) som Alexandra Gripenberg grundat 1889. I den skrev hon till en början en spalt kallad ”Kaswitarha” (Trädgården, kryddgården), som senare utvecklades till en fristående trädgårdstidning. I folkupplysningens tecken arbetade hon också för att frukt- och bärträdgårdar skulle planteras i anslutning till seminarier och folkskolor. Hon planerade också några trädgårdar, men hennes verksamhet på det området har tillsvidare inte undersökts närmare.
Tack vare sin stora sakkunskap och sin omfattande publiceringsverksamhet blev Alexandra Smirnoff så småningom en känd person i hela landet. Bland dem som stödde hennes arbete fanns Zacharias Topelius. Smirnoff blev hedersmedlem i flera inhemska och utländska trädgårdsföreningar, och hon tilldelades ryska domänministeriets silvermedalj för verket Handbok i finsk pomologi och statens författarpris 1910 för arbetet Kukkaistarhan hoito (Skötsel av blomsterträdgården), som endast utkom i finsk översättning av hennes svenska manuskript.
Staten gav henne sent omsider erkännande genom att 1907 bevilja henne en årlig extra pension. Tidigare, då hon samlade material till sin finska pomologi, hade hon beviljats kostnadsfria resor på statens järnvägar. Ekonomiskt stöd var hon förvisso i stort behov av, eftersom hon hade tvingats leva mycket anspråkslöst, i början av sin bana närmast i misär. Ett eget hem hade hon aldrig, utan hon delade bostad i en villa i Brunnsparken i Helsingfors.
Eeva Ruoff
Alexandra Smirnoff, född 6.5.1838 i Vasa, död 25.9.1913 i Helsingfors. Föräldrar handlanden Michael Smirnoff och Clara Johanna Lindeqvist.
PRODUKTION. Några ord om trädfruktodling och dess framtida ordnande i Finland (1892); Handbok i finsk pomologi (1894); Handbok i enklare trädgårdsodling lämpad för allmogehem (1901); Kukkaistarhan hoito. Käsikirja monivuotisten kukkakasvien viljelemisestä ulkosalla (1910); Ny omarbetad och tillökad upplaga av O. Eneroth, Handbok i svensk pomologi, eller beskrifning öfver ädlare i Sverige på fritt land odlade trädfrukter och fruktträd I−V. Stockholm (1896−1902). Se även bibliografisk artikelförteckning i T. Saelan, Finlands botaniska litteratur till och med år 1900 (1916).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Alexandra Smirnoffs privata arkiv, i släkten Nybergs samling, Svenska litteratursällskapet i Finland. K. B., Alexandra Smirnoff, Puutarha 16/1913; O. Gripenberg, Finlands första pomolog Alexandra Smirnoff, Trädgårdsnytt 23−24/1973; G. L.-d, Alexandra Smirnoff, Puutarha 6/1903; O. Lundén, Alexandra Smirnoff. Finlands första pomolog. Fruktträdgården III (1935).
BILDKÄLLA. Smirnoff, Alexandra. 1908. SLS/Historiska och litteraturhistoriska arkivet.