Tito Colliander hörde till de mångsidigaste författarna som skrev på svenska i 1900talets Finland. Han gav ut ett fyrtiotal verk: romaner, noveller, dikter, konstnärsbiografier, memoarer, teologiska studier och religiösa meditationsböcker. Liksom hustrun Ina Colliander var Tito Colliander också bildkonstnär.
I sina memoarer talar Tito Colliander om födelseland och födelsebygd snarare än om fosterland. Både som författare och tänkare var Colliander en kosmopolit, med rötter i rysk, finlandssvensk och finsk kultur. Hans far var lärare vid Finska kadettkåren i S:t Petersburg men måste 1904 avgå från tjänsten på grund av sina radikala åsikter. Modern flyttade med barnen till Finland men återvände tio år senare till Ryssland. På grund av de oroliga yttre omständigheterna hade Tito – eller Frithiof, som han egentligen hette – en oregelbunden skolgång. Han drömde först om en bana som naturvetenskapsman. Den våldsamma ryska revolutionen 1917 påverkade dock hans världsbild och människosyn och fick honom att intressera sig för pacifism och religiösa frågor.
Efter oktoberrevolutionen blev Frithiof Colliander finländare, och naturforskningen ersattes av bildkonst. Han studerade vid Ateneum och verkade sedan i Borgå som målare och teckningslärare. Under 1920-talet reste han runt i Europa, ansatt av ekonomiska problem och grubbel i världsåskådningsfrågor. Vid sidan av konstnärligt arbete försörjde han sig bland annat som krogsångare.
År 1930 gifte sig Colliander borgerligt med konstnären Ina Behrsen, som var född i S:t Petersburg. Bildkonsten gav vika för skrivande, och han debuterade med En vandrare samma år som äktenskapet ingicks. Bildkonstnären Frithiof Colliander blev nu författaren Tito Colliander. Sökandet efter en världsåskådning förde honom 1936 till klosterstaden Petseri i södra Estland (sedermera Petjory i Ryssland), där den lutherska tvivlaren anslöt sig till den grekisk-ortodoxa kyrkan, liksom även hans hustru. Ett tecken på den nya tron var att det borgerliga äktenskapet bekräftades med kyrkliga riter.
I sina alster från 1930-talet beskriver Colliander rastlösa vandrare, ryska emigranter och misslyckade bohemer i småstadsmiljö eller i villor i förfall i Terijoki. Konstnärligt höll de en rätt blygsam standard, och det var först 1937 som Colliander fick sitt genombrott med Korståget. Denna roman för fram ämnen och motiv som är centrala också i hans senare verk: rastlöshet, rotlöshet, sökande efter den inre människan och sinnesfrid. Människan som samhällsvarelse, som social varelse, intresserade honom inte, däremot människans existentiella konflikt och hennes förhållande till sig själv. Colliander har inte utan orsak kallats för en ”finlandssvensk Dostojevskij”; liksom den ryska realismens mästare skildrar Colliander sina figurer som konfliktfyllda sökare, som förblir mysterier för sig själva och andra. Liksom Dostojevskij laddade han sina gestalter med religiöst tänkande, sökande och tvivel. Colliander hörde också till de författare som från mitten av 1930-talet fascinerades av Tredje riket; hans Glimtar från Tyskland (1934) presenterar blåögt det tyska samhällets goda sidor under nazismen.
På 1940-talet skrev Colliander utöver skönlitteratur monografier över konstnärerna Ilja Repin och Tyko Sallinen. I slutet av decenniet började han tvivla på att hans skönlitterära författarskap gick att förena med hans religiösa övertygelse. Han började studera teologi och undervisade i grekisk-ortodox religion i de svenska läroverken i Helsingfors. Colliander skrev även artiklar och arbeten som behandlade den ortodoxa tron samt avlade prästexamen. Vid decennieskiftet 1960 återvände han dock till skönlitteraturen. Viktigast i den nya perioden av litterärt skapande är en memoarsvit i sju delar, som hör till de yppersta inom sin genre i finländsk skönlitteratur. Det är inte levnadsminnen som här framställs i kronologisk följd, utan en serie minnesbilder, stämningar, dagboksblad, skisser och impressioner; det är en litterärt imponerande, tankeväckande och mäktig fresk som förenar självupplevt och erfaret, känt och tänkt, förgången tid och nutid.
Tito Colliander hör till de stora sanningssökarna i Finlands litteratur. Han var enligt egen utsago en grekisk-ortodox författare men inte någon sträng dogmatiker, bortsett från smärre predikningar under vissa perioder. Collianders frågeställningar och sökande efter det sant mänskliga fängslar läsare oberoende av religion eller världsåskådning; han är känd även inom den lutherska kyrkan och respekteras som ekumenisk författare och uttolkare av den grekisk-ortodoxa tron.
Kalevi Kalemaa
Fritiof (Tito) Colliander, född 10.2.1904 i S:t Petersburg, död 21.5.1989 i Helsingfors. Föräldrar översten Sigfrid Colliander och Dagmar von Schoultz. Gift 1930 med Ina Behrsen.
PRODUKTION. Dikter: En vandrare (1930); Dagen är (1940); Träsnittet (1946); På en trappa. Dikter 1941–1961 (1961). Skådespel: Direktör Brenner (1936); Vart tog det lilla livet vägen (1945). Romaner och noveller: Småstad (1931); Huset där det dracks (1932); Bojorna (1933); Taina (1935); Korståget (1937); Förbarma dig (1939); Grottan (1942); Två timmar och andra noveller (1944); Bliv till (1945); I åratal. Noveller (1949); Fönster. Noveller i urval 1932–55 (1956); Tammerfors (1959); Med öppna händer (1960); Motiv (1977). Memoarer: Bevarat (1964); Gripen (1965); Vidare (1967); Givet (1968); Vaka (1969); Nära (1971); Måltid (1973); Början (1979).Övrigt: Glimtar från Tyskland. Några anteckningar (1934); Ilja Repin. En konstnär från Ukraina (1942); Ilja Repins ungdomsår (1946); Sallinen (1948); Grekisk-ortodox tro och livssyn (1951); Asketernas väg (1952); Farled 1936–1953. Urval uppsatser utg. till författarens 50-årsdag (1954); Samtal med smärtan. Anteckningar 1953–1956 (1956); Glädjes möte (1957); Nu och alltid. Studier i ortodox kristendom (1958); Vi som är kvar (1959); Blick. Ett urval uppsatser och föredrag om religion 1960–1980 (1981); Sju sagor (1981).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Tito och Ina Collianders arkiv, Svenska litteratursällskapet i Finland. A. Andersson Wretmark, Tito Colliander och den ryska heligheten. Skellefteå (2008); E. Hernberg, Aitoa ihmistä etsimässä. Ihmisenä olemisen ongelma Tito Collianderin teoksissa (1989); L. Koskela, Suomalaisia kirjailijoita Jöns Buddesta Hannu Ahoon (1990); M. Mazzarella, Memoarer och självbiografier. Finlands svenska litteraturhistoria II (2000); P. Tarkka, Tito Colliander. Författare i Finland (1983); G. O. Waltå, Krisen och litteraturen på trettiotalet. Finlands svenska litteraturhistoria II (2000).
BILDKÄLLA. Colliander, Tito. SLS/Historiska och litteraturhistoriska arkivet.