August Blombergs namn förknippas ofta med tillkomsten av Idrottsparken i Åbo, men hans insatser för utvecklingen av idrottslivet i Åbo var banbrytande även på många andra sätt. Blomberg kan med fog jämföras med sina motsvarigheter i Helsingfors, Ivar Wilskman, Ernst och Lars Krogius, Reinhold von Willebrand och Gösta Wasenius. Vid sidan av sin lärarbefattning och sina talrika förtroendeuppdrag hann Blomberg också verka inom affärslivet, även där med starka band till idrottslivet.
Den unge August Blomberg avbröt sin skolgång i början av 1880-talet för att gå i kadettskolan i Fredrikshamn, men återvände sedermera till Åbo och avlade studentexamen 1887 som privatelev i Svenska klassiska lyceum. Han studerade först historia vid universitetet, men bytte snart bana och utexaminerades som gymnastiklärare 1889. Under sin studietid i Helsingfors anslöt han sig temporärt till landets ledande gymnastikförening, Helsingfors Gymnastikklubb, och tog många intryck av dess verksamhet.
Blomberg återvände till Åbo 1890 och fick en gymnastiklärarbefattning i såväl finska som svenska klassiska lyceet. Det gick lätt att kombinera två tjänster, för antalet gymnastiktimmar per vecka var blygsamt vid denna tid. Blomberg tjänstgjorde endast ett fåtal år i svenska lyceet, men den finska tjänsten skötte han ända till 1934.
Som gymnastiklärare strävade Blomberg till att vara mera mångsidig än vad den obligatoriska läroplanen föreskrev och uppmanade sina skolgossar att försöka sig på nya saker. Redan i början av 1890-talet försökte han inplantera fotbollskultur bland det finska lyceets pojkar. Han skall ha fått inspiration från de slumpmässiga fotbollsmatcher som de anställda vid Crichtons skeppsdocka arrangerade, men dokumenteringen av dessa matcher och Blombergs roll är inte helt övertygande. Han lät dock sina elever spela fotboll under gymnastiklektionerna och inledde en turnering för skollag sedan Rurik Crichton donerat ett vandringspris för ändamålet. De första frukterna av Blombergs arbete för fotbollskulturens spridning skördades 1906, då ett finskspråkigt skollag från Åbo hemförde pokalen i Finlands första egentliga fotbollsturnering i Helsingfors.
Blomberg var inte den som fixerade sig vid endast en sak, vare sig det rörde sig om gymnastik eller fotboll, utan han deltog i pionjärarbetet för nästan samtliga idrottsformer i Åbo kring sekelskiftet 1900 och var styrelsemedlem i de flesta tidiga idrottsföreningarna på orten. Han engagerade sig dessutom aktivt på båda sidor om språkgränsen. Han var bl.a. med om att grunda de finska lyceernas, Suomen lyseoiden urheilijat, avdelning i Åbo 1900, och 1906 valdes han till ordförande för Åbokretsen av Finlands gymnastik- och idrottsförbund (SVUL). När Finska Bollförbundet grundades följande år, blev Blomberg naturligt nog utnämnd till ombud för sin region, liksom även inom Svenska Finlands Idrottsförbund (SFI), som grundades 1912.
Blomberg var även själv aktiv idrottsman och skördade lagrar inom bl.a. segling. I egenskap av idrottsledare var han mera en pragmatiker än de teoretiskt orienterade Ivar Wilskman och Viktor Heikel. När friidrotten fick sitt genombrott kring sekelskiftet 1900, verkade Blomberg aktivt som tävlingsarrangör. Redan under tidigt 1890-tal hade han anordnat de första friidrottstävlingarna i Åbo.
Samtliga texter som beskriver Blombergs livsverk fäster ytterst liten uppmärksamhet vid hans karriär som företagare, trots att den var rätt betydelsefull och dessutom typisk för en idrottens mångsysslare. Han drev en av de tidigaste sportaffärerna i Åbo och verkade bl.a. som lokalagent för The Premier Cycle Company. I Helsingfors representerades samma cykelmärke av den berömde skridskoåkaren Theodor Baltscheffskij. Åtminstone från 1895 drev Blomberg sitt ”idrottsmagasin” i G. A. Petrelius stenhus på Slottsgatan. Året därpå inledde han kompanjonskap med en annan idrottspionjär, Otto Brandt, och de grundade sportaffären Brandt & Blomberg, som dock redan i början av 1900-talet förlorade namnet Blomberg och kallades Otto Brandt Ab.
Även om Blomberg var verksam i många idrottsföreningars styrelser, och trots att hans namn ofta förknippas uttryckligen med Idrottsparken i Åbo och Åbo Idrottsvänner, så verkade han allra längst inom gymnastikföreningar. Sedan han 1909 återkommit till Åbo Turnförening som gymnastikledare, skötte han denna syssla fram till 1931, och utnämndes 1933 till hedersmedlem och hedersledare i föreningen.
Kenth Sjöblom
Johan August Blomberg, född 10.6.1867 i Åbo, död 1.6.1950 i Åbo. Föräldrar handlanden Johan Wilhelm Blomberg och Ida Sofia Almark. Gift med (1) Julie Melanie Seth 1892, (2) skådespelerskan Elisabeth Eugenie (Lizzi) Nyström 1936.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. I. Björkman, Idrott först och främst. Några finlandssvenska idrottsledare genom tiderna (2001); Hälsa, Kraft och Glädje. Berättelse om Åbo Turnförening och dess verksamhet i över tio decennier (1988); Movitz, Drag ur Helsingfors Gymnastikklubbs lif 1875−1900 (1901); B. Sandelin, Studier kring idrottskulturens assimilering och differentiering i Åbo regionen från mitten av 1800-talet till 1910-talet (avhandling pro gradu, nordisk historia, Åbo Akademi 1996); Urheilumme kasvot V (1974).
BILDKÄLLA. Blomberg, August. Foto: Ateljé O. J. Aune. Museiverket.