Henry Parland dog ung och publicerade under sin livstid endast ett verk, den för den finländska modernismen viktiga diktsamlingen Idealrealisation (1929). Några år efter hans död utgavs samlingen Återsken (1932), i vilken romanen Sönder ingick. Efter Parlands död har hans rykte som banbrytande och mångsidig modernist, och även som formalist och semiotiker, stadigt vuxit och hans texter har givits ut på flera språk.
Henry Parland som föddes i Viborg växte upp i en mycket internationell miljö. I hemmet talades tyska och ryska, och också franska och engelska via kontakterna med kultur- och näringslivet. Finska lärde han sig av arbetarbarnen i Tikkala. Först efter att familjen flyttat till Grankulla lärde sig Henry Parland svenska, som han använde i sitt skönlitterära och essäistiska författarskap.
Parland blev student 1927 och inledde studier i juridik vid Helsingfors universitet. Studierna hamnade emellertid i skymundan av verksamheten i kretsen kring den modernistiska tidskriften Quosego. Där blev han också bekant med poeten Gunnar Björling. Föräldrarna var bekymrade över sonens lättsinniga leverne och skickade honom till morbrodern, filosofen Vilhelm (Vasilij) Sesemann i Kaunas i Litauen för att lugna ner sig. Där arbetade han som sekreterare på deltid för Sveriges konsulat. För att få extra inkomster skrev Parland för tidningar i Helsingfors och Litauen, och via Sesemann stiftade han bekantskap med de ryska formalisternas idéer. I själva verket blev han den första som i Finland tillämpade dessa idéer på olika kulturfenomen, inte bara på litteraturen utan också på filmen. Vistelsen i Kaunas blev emellertid kortvarig då Parland dog i scharlakansfeber.
Genom sina dikter förknippades Henry Parland med den finlandssvenska modernismen, medan romanen Sönder (om framkallning av Veloxpapper) är ett av de tidigaste exemplen på intresset för Marcel Proust – mottot för romanen lyder nämligen ”denna bok är kanske ett plagiat av Marcel Proust”. Parland hade ursprungligen börjat skriva på romanen för att delta i en nordisk romantävling. Förutom en skildring av minnet, kärlek och svartsjuka kretsar Sönder kring romanskrivandets teknik. Det är också en metaroman som jämförts med André Gides Falskmyntarna. Parlands knappa, kåserande essäer kryddade med paradoxer och ironiska observationer skilde sig betydligt från den samtida finska essäistikens målande och mångordiga uttryck. Som essäist har Parland jämförts med Roland Barthes.
Även om Ghita Barcks omfattande och sakkunniga biografi om Henry Parland hade getts ut 1952, väcktes ett mer omfattande intresse för hans författarskap inte förrän 1964. Då gav nämligen hans bror, författaren och psykiatern Oscar Parland, ut Henry Parlands samlade dikter, som åtföljdes av hans prosaproduktion i två band (1966, 1970) med den moderna romanen Sönder som höjdpunkt. Ett nytt skede i Parlands postuma berömmelse började i slutet av 1970-talet då finländska semiotikerkretsar fäste uppmärksamhet vid Parlands kontakter med de ryska formalisterna och lyfte fram honom som en pionjär för den finländska semiotiken. Mest uppmärksamhet väckte essän ”Den modernistiska dikten ur formalistisk synpunkt”, som publicerades på finska i Synteesi 1984.
En hel del ny biografisk kunskap om Henry Parland och hans samtid, liksom om morbrodern filosofen och estetikern Vilhelm Sesemann, drogs fram i ljuset på 1980-talet i synnerhet tack vare Oscar Parland. Romanen Sönder utgavs på finska 1996 med titeln Rikki (velox-paperille vedostamisesta) och blev föremål för den uppskattning som verket förtjänar. En restaurerad upplaga utifrån originalmanuskriptet gavs ut 2005 redigerad av Per Stam. Det förnyande Parlandintresset har också resulterat i översättningar av hans texter till engelska, tyska, franska, spanska, ryska och litauiska.
H. K. Riikonen
Henry George William Parland, född 29.7.1908 i Viborg, död 10.11.1930 i Kaunas i Litauen. Föräldrar diplomingenjören Oswald Frank Parland och Ida Maria Sesemann.
PRODUKTION. Idealrealisation (1929); Återsken (1932); Hamlet sade det vackrare. Samlade dikter. Red. O. Parland (1964); Den stora Dagenefter. Samlad prosa I. Red. O. Parland (1966); Säginteannat. Samlad prosa II. Red. O. Parland (1970); Sönder (om framkallning av Veloxpapper) (1987, 2005). Se även Finlands författare 1917−1944 (1981).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. G. Barck, Henry Parland (1952); H. Broms, Alkukuvien jäljillä (1984); Erhållit Europa/ Vilket härmed erkännes. Henry Parland-studier. Red. C. Zilliacus (2011); O. Parland, Gunnar Björling och Henry Parland. Björlingstudier (1993); O. Parland, Henry Parland ja hänen kannakselainen taustansa. Synteesi 5/1986; O. Parland, Kunskap och inlevelse (1991); A. Rahikainen (red.), Jag är ju utlänning vart jag än kommer. En bok om Henry Parland (2009); P. Stam, Krapula. Henry Parland och romanprojektet Sönder (1998).
BILDKÄLLA. Parland, Henry. SLS/Historiska och litteraturhistoriska arkivet.