Daniel Cajanus är en av de sällsynta finländare som blev berömda i Europa under 1700-talet. Daniel Cajanus föräldrar var av normal längd, men själv blev han mycket lång, enligt den oftast förekommande uppskattningen 247 centimeter. Redan som tjugoåring begav han sig utomlands för att försörja sig på att visa upp sig; folk var nämligen beredda att betala för att få se den ”långe finnen”.
Daniel Cajanus växte upp i Paldamo i norra Österbotten. Hans far Anders Jeremiasson Cajanus var kaplan där och hade rykte om sig att vara grälsjuk. Hans mor, Anna Sculptoria, var även hon av prästsläkt. Daniel Cajanus lämnade hembygden i mitten av 1720-talet. Fram till 1730-talet var han i tjänst hos kungen av Polen August II (den starke), och bodde huvudsakligen i Dresden. Efter kungens död 1733 reste Cajanus omkring i flera länder. Hans längsta uppehåll var i Nederländerna. Det har påståtts att han vistades i Preussen, bl.a. som soldat i kung Fredrik Vilhelms ”jättegarde”, men detta har inte kunnat verifieras.
Däremot finns det förhållandevis säkra uppgifter om Cajanus resor till England, där han visade upp sig åtminstone 1734 och 1742. Vid det fösta tillfället fick man beskåda Cajanus för en inträdesavgift på 2 shilling och 6 pence. Vid denna tid var han i tjänst hos hertigen av Montagu, som lät måla hans porträtt. Målningen, som antas förevisa Cajanus i naturlig storlek (han är avbildad som 247 centimeter lång), införskaffades till Finlands nationalmuseum 1974. Cajanus andra besök i England 1742 gav upphov till en biografi om honom. Skriften var obetydlig till format och upplaga, och några bevarade exemplar finns sannolikt inte.
Cajanus hälsa började svikta som en följd av hans kringflackande liv. År 1745 slog han sig ner i Haarlem i Nederländerna, där han bodde på ett pensionat där han också avled 45 år gammal. Man känner till tre testamenten efter Daniel Cajanus. De vittnar om att han upprätthållit kontakten med sina släktingar i hemlandet. En obestyrkt uppgift om att en syster begav sig till Nederländerna för att hämta sitt arv är osäker men trovärdig. Cajanus begravdes med stora ceremonier. Hans jättelika linneskjorta och väldiga skor förvaras i ett museum i Haarlem, och hans 61,7 centimeter långa lårben hör till den anatomiska samlingen i Leidens universitet.
Uppgiften om Daniel Cajanus längd är i första hand grundad på porträttet av honom. Samma längdmått uppges av olika författare, efter den först publicerade uppgiften i Carl Christoffer Gjörwells Det svenska biblioteket 1757. Cajanus längd var desto mer anmärkningsvärd när man beaktar att människors medellängd för 200– 300 år sedan var betydligt lägre än vad den är i dag. Uppgifter som samlades in vid sekelskiftet 1700–1800 om finländska rotesoldater visar att endast två av de över 40000 männen mätte över två meter.
Det är fullt möjligt att Cajanus längdmått har överdrivits. Enligt en uppgift skulle Franska vetenskapsakademin på 1730-talet ha uppmätt hans längd till 217 centimeter. Redan C.A. Gottlund, den förste som på finska skrev om Cajanus, uppmärksammade de divergerande uppgifterna. Gottlund fäste vidare uppmärksamhet vid att Eric Castrén i sin Historisk och oeconomisk beskrifning öfver Cajanaborgs-län (1754) hävdat att Cajanus ”bara” var 3 alnar och 7 tum (235 cm) lång.
I alla fall förefaller Daniel Cajanus ha varit en ståtlig uppenbarelse, och man kan utan förbehåll förena sig med Gottlund i den slutsats han drog om de olika mätresultaten: ”Det är möjligt, att om han var ung och växande när han lämnade hemmet, kan han ha vuxit ännu någon tum när han var borta; eller, om han mättes som död, att han hade tänjts ut, som det sägs kunna hända; det är också möjligt, att det är fråga om holländska mått, som är kortare än våra. Oavsett hur det ligger till, var han förvisso lång.”
Ilkka Teerijoki
Daniel Cajanus, född 1704 i Paldamo, död 27.2.1749 i Haarlem, Holland. Föräldrar kaplanen i Paldamo Anders Jeremiasson Cajanus och Anna Sculptoria.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. J.R. Aspelin, Daniel Cajanus. Finskt Museum 1911; C.A. Gottlund, Otawa eli suomalaisia huvituksia I–II. Stockholm (1831−1832); M. Tamminen, ”The Lapland Giant.” Daniel Cajanuksen muotokuva. Suomen Museo – Finskt Museum 1976.
BILDKÄLLA. Cajanus, Daniel. Oljemålning (detalj): Enoch Seeman, 1734. Foto: P.O. Welin, 1975. Finlands nationalmuseum. Museiverket.