Banbrytarna inom den moderna finländska turismen ville främja turistnäringen och lyfta fram det som kännetecknade Finland. Deras idoga arbete skapade grunden för en successiv tillväxt. Ernst Lampén hörde till dem som ihärdigast verkade för turismen under första hälften av 1900-talet.
Ernst Lampén föddes i Kuopio 1865. Fyra år senare flyttade familjen till prästgården i Rantasalmi, där fadern blivit kyrkoherde. Efter att ha gått i skola i Kuopio ägnade sig Lampén åt språkstudier vid universitetet. Han avlade filosofie kandidatexamen 1887, och blev därefter sång- och timlärare vid Helsingfors elementarskola samt vid stadens finska normallyceum. Därefter blev han äldre lektor i svenska och finska vid Helsingfors finska lyceum. Åren 1908–1912 företog Lampén pedagogiska studieresor till Tyskland, Österrike, Ungern och Schweiz.
Lampén skrev ett flertal kåserisamlingar, i vilka hans positiva livsinställning kommer till uttryck. Kåserierna har betecknats som typiskt savolaxiska och pojkaktigt lekfulla. Lampén var intresserad av folkets levnadsvillkor och framträdde själv som folkbildare, förmodligen präglad av sitt lärarvärv. Som ung lektor var han aktiv inom fritänkarna och skrev i deras publikationer. Han började tidigt sympatisera med de finsksinnade och rörde sig under de första åren av 1900-talet i aktivistkretsar.
Ernst Lampén var länge medlem av Finska turistföreningens styrelse och redigerade föreningens finskspråkiga bulletin Matkailulehti och den svenskspråkiga motsvarigheten Turisttidskrift, samt många av föreningens publikationer. Han skrev dessutom själv ett stort antal artiklar i dessa, och var på sin tid landets mest lästa reseskildrare.
Lampén utvecklade den moderna turismen på många plan. Han ville förbättra servicen för turisterna men samtidigt skydda landskapet; Lampéns ideallandskap var det romantiskt och nationalistiskt färgade finska sjö- och skärgårdslandskapet. Lampén var en banbrytare inom vinter- och idrottsturismen och talade varmt för turismen i Petsamo och Lappland. Han strävade också fördomsfritt efter att öka den ryska turismen till Finland. I Lampéns turistiska skriftställarskap avspeglas samma avslappnade inställning till livet som i hans kåserier. Lampén reste själv för nöjes skull eller för att få rekreation.
Lampén gifte sig först som 60-åring, men äktenskapet upplöstes snart. Han hade vuxit upp i ett svenskspråkigt hem men fennicerade sitt efternamn till Lampén-Iso-Keisari, två år före sitt frånfälle. Ernst Lampéns farfar, som ägde Keisari gård, hade nämligen kallats Iso-Keisari (storkejsaren).
Auvo Kostiainen
Ernst Adolf Lampén, från 1936 Lampén-Iso-Keisari, född 7.1.1865 i Kuopio, död 2.4.1938 i Helsingfors. Föräldrar kyrkoherden i Rantasalmi, teologie doktorn Johan Kristian Lampén och Selma Adolfina Ottelin. Gift 1925 med Lydia Dagmar Sievänen.
PRODUKTION. Jeesus ja sosialismi I−II (1908); Hembygdsforskningens syfte (1915); Härs och tvärs genom Finland (1917, 2. uppl. 1919); Finnland, Suomi. Eine kurze Darstellung für unsere Freunde, die Deutschen (1918); Till lands och sjöss i Finland (1918); När och fjärran (1919); Ishavsvindar (1921); Ögonblicksbilder från Gränskarelen (1922); Kuka on pakana? (1923); Gloria. Kokoelma kansojen pyhiä kertomuksia (1923); Ilmari Kianto ja hänen teoksensa (1924); Kielipakinoita (1926); Finnarna i Värmland (1928); Pappilan lapset kertovat Rantasalmen muistojaan vuosilta 1863−1917 (1929); Savolaisia sutkauksia ja letkauksia (1929); Joulupuuro. Huumorilukemisto kaikelle kansalle (1930); Lieviä letkauksia. Pakinoita (1932); Värmlandsfinnarnas släktnamn (1933); Savo ja savolaiset (1935).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. A. Aalto-Harmaala, Ernst Lampén matkailun kynämiehenä (Avhandling pro gradu, Turun yliopisto 1989); S. Hirn & E. Markkanen, Tuhansien järvien maa. Suomen matkailun historia (1987); H. Ilola, Matkalla Petsamossa. Katsaus ”toisen käsivarren” matkailuun (1997); J. Seppo, Vapaa-ajattelijaliikkeen organisoituminen ja sen herättämä kiista Suomessa 1936−1946 (1992).
BILDKÄLLA. Lampén, Ernst. Foto: Ateljé Ortho. Uusi Suomis bildarkiv.