Matti Pohto var en kolportör och bokbindare som sålde böcker och andra tryckalster. Han samlade ca 5 000 finskspråkiga trycksaker, som kom att utgöra grunden till en omfattande bibliografi över finskspråkig litteratur. Pohto donerade redan under sin livstid böcker till universitetsbiblioteket och testamenterade sedermera hela sin samling till biblioteket.
Vid Åbo brand i september 1827 förstördes nästan hela akademins bibliotek. Efter att universitetet hade flyttats till Helsingfors fick man börja bygga upp biblioteket nästan från grunden. Senator Fredrik Wilhelm Pipping, som hade avgått från sin tjänst som universitetsbibliotekarie, började katalogisera den inhemska litteraturen, vilket blev grunden till bibliotekets så kallade Fennica-avdelning. Han träffade under sitt arbete, 1847, bokbindaren och handelsmannen Matti Pohto, som ägnade sig åt att samla tryckalster. Som ett resultat av samarbetet mellan Pipping och Pohto tillkom den dittills mest omfattande bibliografin över i Finland tryckt litteratur och litteratur med anknytning till Finland. Av dess 4 066 titlar hade Pohto samlat 3 300.
Pohto, som redan vid åtta års ålder blivit hemlös, kunde läsa utan svårighet, men kunde stava bara med tryckbokstäver. Om somrarna var han vallpojke och vintertid drev han omkring och tiggde, men han anhölls under en av sina tiggarfärder och häktades. Efter en tid först i slottshäktet i Åbo och sedan i kronohäktet i Helsingfors frisläpptes han, varpå han blev kolportör för skillingtryck och andra tryckalster. Han lärde sig bokbindarhantverket och började 1838 samla gamla tryckalster och manuskript. Pohto hade en osedvanlig förmåga att känna igen trycksaker, ofta redan på papperet; han visste genast i vilken bok en viss boksida hörde hemma och från vilken upplaga den härstammade.
Pohtos samlingar utgjorde ett viktigt källmaterial för Pippings bibliografi, men lika värdefulla var hans donationer till vetenskapliga bibliotek. Under sin livstid donerade han till universitetsbiblioteket 800 trycksaker, och 1851 testamenterade han ca 5 000 titlar till biblioteket; en tredjedel av dessa fanns inte i bibliotekets samlingar från tidigare.
Matti Pohto räddade genom sin livsgärning en viktig del av den gamla finska ordskatten, vilken förutan Pippings förteckning över inhemsk litteratur förblivit högst ofullständig. Pohtos död är på sitt sätt en hjältesaga i den finska bildningshistorien: under en av sina insamlingsresor föll han offer för en rånmördare i närheten av Viborg. I Viborg reste studenterna en minnesvård över honom i form av en stor bok, som ånyo avtäcktes 1988 i Helsingfors universitets bibliotekspark. Till hundraårsminnet av Pohtos död avtäcktes 1957 ett minnesmärke tillägnat honom i hans födelsekommun Ylistaro.
Kalevi Kalemaa
Matti Pohto, född 7.3.1817 i Ylistaro, död 30.7.1857 i Viborgs socken. Föräldrar jordbrukaren Iisakki Jaakonpoika och Heleena Antintytär.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Matti Pohtos arkiv, Nationalbiblioteket. W. Appelqvist, Matti Pohto, ”vanhaan kirjaan kokoja”. Elämäkerta ja satavuotismuisto (1957); Y. Hirn, Lärt folk och landstrykare i det finska Finlands kulturliv (1939); T. Puupponen, Matti Pohto. Ein Finnischer Mann aus dem Volke und ein hervorragender Sammler alter Bücher. Bibliophile und Buchgeschichte in Finnland. Aus Anlass des 500. Jubiläums des Missale Aboense. Berlin (1988); Suomen kirjallisuus VII. Kirjallisuuden kenttä (1968); Suomen kulttuurihistoria II. Autonomian aika (1980); A. H. Virkkunen, Matti Pohto. Vanhojen suomalaisten kirjain pelastaja (1924).