Herman Adlercreutz utnämndes 1969 till Finlands förste ordinarie professor i klinisk kemi. Han har systematiskt utforskat östrogeners metabolism och undersökt hur bioaktiva ämnen i födan påverkar bl.a. östrogenernas effekt. Han är en av världens ledande experter på olika födoämnens förmåga att minska risken för utveckling av cancer. Efter sin pensionering 1997 har han framgångsrikt fortsatt sin vetenskapliga verksamhet.
Herman Adlercreutz föddes i Helsingfors och avlade studentexamen vid gymnasiet i Grankulla 1950. Under sin ungdom var han ivrig idrottsman med speciellt intresse för orientering. Han blev medicine licentiat vid Helsingfors universitet 1958 och inledde därefter sin forskarbana i Sverige som forskningsassistent på hormonlaboratoriet vid Karolinska sjukhuset i Solna, under ledning av den legendariske Egon Diczfalusy. Han började där arbeta på sin doktorsavhandling som behandlade östrogener i människans gallvätska.
När Adlercreutz 1961 återvände till hemlandet introducerade han moderna analysmetoder, bl.a. gaskromatografi och masspektrometri för undersökning av steroidhormoner. Tack vare dessa kunde han under 1960-talet publicera ett stort antal artiklar om bestämning och identifiering av steroidhormoner i olika biologiska material hos människan. Genom dessa arbeten etablerade han sig som expert på masspektrometri.
En betydande del av Adlercreutz forskning under 1960-talet behandlade östrogenmetabolismen i levern. Redan 1964 publicerade han i British Medical Journal en uppmärksammad undersökning av sambandet mellan leverskada och användning av p-piller, och av steroidhormonernas metabolism i samband med graviditet och olika leversjukdomar. Intressant nog var hans far, docent Erik Adlercreutz, Finlands ledande expert på leversjukdomar, och intresset för östrogenforskning berodde mycket på att fadern var intresserad av de symtom på förhöjda östrogenvärden som han fann hos patienter med skrumplever.
Effekten av antibiotika på steroidhormonernas metabolism har varit en viktig linje i Adlercreutz forskning. Han visade att antibiotika påverkar tarmens bakterieflora och detta i sin tur hormonmetabolismen, vilket ledde till insikten om att födan via hormonmetabolismen kan leda till sjukdomar som t.ex. bröstcancer. En annan uppmärksammad forskningslinje var effekten av fysisk stress och träning på hormonbalansen. Bland annat visade han att värme i samband med bastubad, bakrus och kraftig ansträngning såsom maratonlopp radikalt påverkar hormonbalansen. Dessa studier gjorde honom till en internationellt erkänd expert på idrottsmedicin.
I början av 1980-talet började Herman Adlercreutz studera lignaner och publicerade mycket uppmärksammade studier i de främsta biomedicinska tidskrifterna. Lignaner förekommer i varierande mängder i växtvärlden och kan via dieten påverka hormonbalansen. Studierna av lignaner och andra fytoöstrogener, d.v.s. ämnen i växtvärlden med östrogen och antiöstrogen effekt, kom att bli upptakten till en ny och mycket givande forskningslinje om sambandet mellan diet och olika sjukdomar. Adlercreutz har under de senaste tre decennierna studerat sambandet mellan diet och cancer med tonvikt på prostata- och bröstcancer men även på tjocktarmscancer.
Råg innehåller i fiberlagret stora mängder nyttiga fytoöstrogener och andra bioaktiva substanser i form av bl.a. lignaner och alkylresorcinoler, och Herman Adlercreutz har varit en ivrig förespråkare för användning av rågbröd som en viktig del av dieten. Han har identifierat och karakteriserat ett stort antal bioaktiva substanser i råg och undersökt deras upptag och omsättning i kroppen. Många av dessa ämnen kan motverka östrogenernas effekt och oxidation av det dåliga kolesterolet och hindra uppkomsten av cancer och hjärtsjukdom. Han är en av de främsta experterna på effekterna av österländsk och västerländsk diet på hormonbalansen och sambandet mellan diet och förekomsten av hormonberoende cancer. Förekomsten av bröst- och prostatacancer är mycket mindre i Ostasien än i Europa och Amerika, vilket antas bero på skillnader i dietens sammansättning, och Adlercreutz studier tyder på att höga halter av lignaner och andra fytoöstrogener i dieten, t.ex. i soja, kan minska risken för vissa typer av cancer. Dessa studier är därför av stor potentiell betydelse för cancerprevention.
Parallellt med sin forskning specialiserade sig Herman Adlercreutz vid IV inremedicinska kliniken vid Helsingfors universitetssjukhus och fungerade där som lärare 1964–1965, då han utsågs till biträdande professor i klinisk kemi. År 1969 utnämndes han efter nytt ansökningsförfarande till ordinarie professor. Med undantag för två perioder som forskare och forskarprofessor vid Finlands Akademi 1982–1988 skötte han professuren till sin pensionering 1997. Han flyttade därefter sin forskning till Folkhälsans forskningscentrum, som han i egenskap av ordförande för Samfundet Folkhälsan grundat 1997, och dess institut för preventiv medicin, nutrition och cancer.
Herman Adlercreutz har skolat ett stort antal specialister i klinisk kemi och handlett över trettio doktorander. Hans elever har haft stor framgång internationellt och placerat sig på framstående poster inom den akademiska världen i Finland och utomlands. Adlercreutz är även en mycket uppskattad föredragshållare och föreläser årligen vid internationella kongresser.
För Herman Adlercreutz har internationellt samarbete varit en viktig del av verksamheten, och forskare från hela världen har fortlöpande arbetat på hans laboratorium. Tack vare att han utarbetat unika metoder för bestämning av hormonellt aktiva ämnen i födan, är han en mycket eftertraktad samarbetspartner. En avsevärd del av hans publikationer under de senaste decennierna är resultatet av internationellt samarbete.
Som professor i klinisk kemi var Herman Adlercreutz under en lång period (1965–1997) även överläkare för Mejlans sjukhus laboratorium, det största kliniska laboratoriet i Finland. Eftersom hormoner var hans stora intresse ägnade han sig främst åt att bygga upp ett modernt hormonlaboratorium. Det är dock som forskare han gjort och fortfarande gör sitt livsverk. Hans karriär, som sträcker sig över 50 år, är ovanligt lång och framgångsrik, och han har skapat ett forskningsområde där han är en erkänd pionjär och ledare.
Ulf-Håkan Stenman
Carl Herman Thomas Adlercreutz, född 10.4.1932 i Helsingfors, död 26.10.2014 i Helsingfors. Föräldrar medicine och kirurgie doktorn, docent Erik Adlercreutz och musikdirektör Elisabeth Adlercreutz. Gift med (1) medicine licentiat Marie-Louise Gräsbeck 1956, (2) undervisningssköterskan Sirkka Tiainen (tidigare Neva) 1976.
PRODUKTION. Studies on Oestrogen Excretion in Human Bile. Acta Endocrinologica 42, Supplementum 72 (diss., 1962); Nutrition and Cancer (1996); Kliinisen kemian analyysikortisto (tills. med N.-E. Saris, 1973); Kliinisen kemian tutkimukset (tills. med N.-E. Saris & R. Vihko, 1983); Kliiniset laboratoriotutkimukset (1990); ca 690 vetenskapliga publikationer. Se även R. Pentti, Samfundet Folkhälsan i Svenska Finland rf. En verksamhet baserad på forskarkompetens (1999).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. B. von Bonsdorff, Läkare och läkekonst i Finland under 300 år 1640–1940 (1978); Hufvudstadsbladet 29.3.1963; Sportpressen 2.4.1982.
BILDKÄLLA. Adlercreutz, Herman. 1992. Hufvudstadsbladets arkiv.