Gösta Mickwitz var i första hand nationalekonom, men han uppvisade en imponerande bredd också som statistiker och företagsekonom. Mångsidigheten belyses av att han innehade tre professurer vid högskolor och universitet. Som en följd av sitt akademiska kunnande och sina ledaregenskaper blev han även rektor för Svenska handelshögskolan och Finska Vetenskaps-Societetens ständige sekreterare. Han påverkade sin tids ekonomiska tänkande som en central person i ett antal ekonomiska och vetenskapliga kommittéer och föreningar, som redaktionsmedlem i vetenskapliga tidskrifter och som utbildare och fostrare i ekonomiska frågor.
I likhet med vad som var fallet för många andra kända nationalekonomer var Gösta Mickwitz akademiska bana utstakad från början. Han växte upp i akademiska kretsar och miljön kring forskningsinstitut, högskolor och universitet var alltid hans självklara hemvist. Efter avslutade studier vid Helsingfors universitet och kompletterande studier i Sverige och England inledde Mickwitz sin karriär som aktuarie vid Statistiska centralbyrån och som lärare vid Svenska medborgarhögskolan. Efter sin disputation 1953 avancerade han till överaktuarie. Sina statistiska kunskaper drog han nytta av såväl på sin arbetsplats som inom sin forskning. Till professor utnämndes han 1957 vid Yhteiskunnallinen korkeakoulu. Under sitt fortsatta aktiva yrkesliv innehade Gösta Mickwitz professurer vid Helsingfors universitet 1960–1962 och igen 1977–1984, och däremellan vid Svenska handelshögskolan 1963–1977.
I början av sin forskarbana inriktade sig Mickwitz på empiriska och statistiska analyser av långsiktiga ekonomiska fenomen. Doktorsavhandlingen från 1952 undersökte Finlands handel med Sverige under mellankrigstiden, 1920–1938. Alla slutsatser var baserade på ett omfattande statistiskt material. En central uppgift var att kartlägga konjunkturmönstret, och utredningen baserades på trender och indexberäkningar. Tidsserier, som rensats från störningar, uppgjordes för exporten och importen. Såväl volymen som priserna beaktades. Utvecklingen underställdes sedan en kausalanalys, som gav helt rimliga slutledningar och kastade ett nytt ljus över en betydelsefull del av utrikeshandeln under en viktig epok av Finlands historia.
Doktorsavhandlingen blev för Mickwitz del hans enda större arbete som kan karakteriseras som ekonomisk historia. I fortsättningen riktades hans intresse mot mer dagsaktuella frågor. Det verk som gav honom en bestående plats bland samtidens betydelsefulla ekonomer var Marketing and Competition från 1959. Där vidareutvecklar han Heinrich von Stackelbergs idé om handlingsparametrar till en parameterteori för olika konkurrensmedel i produktionen och distributionen. Företagens strategi och parameterval var beroende av deras plats i distributionskedjan från producent till konsument. Övertygande påvisas den betydelse som andra konkurrensmedel än priset har. Tidigare studier hade överbetonat prisets betydelse. Med hjälp av parameterteorin kan man analysera företagens strategi för försäljningen av olika varor och i olikartade situationer vid varierande marknadselasticiteter. En utgångspunkt var också kopplingen mellan efterfråge- och utbudssidan. I den spirande marknadsföringsteorin, som fick en allt större relevans i det finländska samhället i takt med att ekonomin internationaliserades, speciellt efter EFTA-avtalet 1961, kom Mickwitz arbete att få en banbrytande roll. På det internationella forskningsplanet gick dock utvecklingen snart in i andra banor. I ett långsiktigt perspektiv representerar Marketing and Competition ett viktigt internationellt bidrag inom marknadsföringsteorin och ett nära nog unikt försök att kombinera nationalekonomiska och företagsekonomiska utgångspunkter.
Utöver den mer vetenskapshistoriskt dominerade historiken över Finska Vetenskaps-Societeten publicerade sig Mickwitz i mindre skrifter och artiklar. Utmärkande är dels att de omspänner praktiskt taget alla delar av den ekonomiska vetenskapen, dels att de är aktuella och anknyter till den ekonomiska dagspolitiken. Få nationalekonomer har lika initierat och mångsidigt deltagit i den fackekonomiska diskussionen i Finland. Redaktörsengagemang vid ekonomiska tidskrifter och diverse uppdrag i statliga kommittéer har gett en naturlig utsiktspunkt i det ekonomiska skeendet i landet.
Handgriplig empirisk kunskap om det pågående ekonomiska skeendet skaffade Mickwitz sig genom bland annat ”Mercators index”, som han skapade 1954. Ett flertal data sammanvägdes i index med bifogade initierade kommentarer och uppgifterna publicerades först i Mercator och sedermera i Forum. En egenhändigt inhämtad kunskap om den finländska ekonomins utveckling gav under många år en realistisk stadga åt Mickwitz olikartade analyser av det ekonomiska skeendet.
Under åren 1968 till 1992 var Mickwitz ansvarig redaktör för Ekonomiska Samfundets Tidskrift. Under hans ledning utvecklades tidskriften till den i ekonomiska frågor ledande i Svenskfinland, och tidskriften fick vid spridning även till det finska Finland och till övriga Norden. Tidskriften följde upp såväl det vetenskapliga som det ekonomisk-politiska skeendet och kom därför även att få en fostrande roll för generationer av såväl ekonomistuderande som företagsledare. Sitt tvärvetenskapliga intresse kunde Gösta Mickwitz till fullo utveckla som Finska Vetenskaps-Societetens ständige sekreterare mellan 1980 och 1992. Även denna organisation styrde han med fast hand och skapade därigenom ett unikt forum för tvärvetenskapliga analyser och diskussioner. Inom societeten har många forskare fått pröva sina forskningsröns relevans utgående från kriterier tillämpade inom andra vetenskapsområden.
Sin huvudsakliga akademiska gärning utförde Mickwitz dock som professor i nationalekonomi vid tre olika högskolor och universitet. Som forskare ville han under hela sin bana dela med sig av sitt ekonomiska vetande, både som initierad kommentator av olika ekonomiska förlopp och speciellt som lärare och handledare. Generationer av studerande har vid Yhteiskunnallinen korkeakoulu, Svenska handelshögskolan och Helsingfors universitet lärt sig de ekonomiska grunderna av en lärare som aktivt gått i spetsen för att reformera och modernisera undervisningen till såväl form som innehåll.
Olle Anckar
Gösta Mickwitz, född 6.12.1917 i Helsingfors, död 11.4.2003 i Helsingfors. Föräldrar överläraren, filosofie doktorn Alexander August Emil Mickwitz och filosofie kandidaten Karin Schybergson. Gift 1943 med tandläkaren Eva Teresia Tjärnström .
PRODUKTION. Finlands handel på Sverige 1920‒1938 (1952); Marketing and Competition (1959); Työttömyyden tausta ja vaikutukset (red., 1979); Finska vetenskaps-societetens tredje halvsekel (tills. med G. Elfving, 1988).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Ekonomi och marknadsföring. Festskrift till Gösta Mickwitz (1992). N. Meinander, Gösta Mickwitz 60. Ekonomiska Samfundets Tidskrift 4/1977; B. Roslin, Gösta Mickwitz, 75 år. Ekonomiska Samfundets Tidskrift 4/1992; B. Roslin, Gösta Mickwitz. Minnestal hållet vid Finska Vetenskaps-Societetens sammanträde den 20 oktober 2003. Sphinx 2003‒2004.
BILDKÄLLA. Mickwitz, Gösta. Foto: Ateljé Heinrich Iffland, 1962. Uusi Suomis bildarkiv.