Edward Andersson har gjort en lång och förtjänstfull karriär som rättsvetare, med en brett omspännande verksamhet inom rättsområdet och i samhällslivet. Han är speciellt känd som expert i skatterätt och har haft stort inflytande inom det området sedan 1960-talet.
Traditionellt har de främsta medlemmarna av Helsingfors universitets juridiska fakultet verkat över ett brett område inom rätts- och samhällsliv vid sidan av sitt vetenskapliga arbete. Professor Andersson är en värdig representant för denna tradition.
Edward Andersson föddes i Helsingfors 1933 på årets sista dag. I hans uppväxtmiljö fanns grogrund till studier inom såväl juridik som naturvetenskap; hans far var jurist, sjökapten och sjöfartsråd och hans morbror, Ragnar Granit, Nobelpristagare i medicin.
Andersson bedrev sina studier med god fart och 1962 disputerade han vid Helsingfors universitet på avhandlingen Resultatutjämning vid inkomstbeskattningen. Han utnämndes 1965 till svenskspråkig professor i offentlig rätt vid Helsingfors universitet, och innehade professuren till sin pension i slutet av 1998. Anderssons insatser för universitetets administration har likaså varit betydande. Under långa tider var han bland annat prorektor, ordförande för drätselnämnden, prefekt vid institutionen för offentlig rätt och styrelseledamot i Universitetsapoteket.
Centralt i Anderssons livsverk är en omfattande vetenskaplig produktion inom det skatterättsliga området, ett område där rättssituationen ändras snabbt. När lagstiftningen ändrades påverkades aktualiteten hos Anderssons doktorsavhandling, men den kom ändå att lägga grunden för den åsikt som senare blev etablerad, nämligen att vid frågorna om inkomstskatterätten måste å ena sidan omfångsfrågan (beskattningsbarheten/ avdragsgillheten) och å andra sidan periodiseringsfrågan (rätt skatteår) särskiljas. Anderssons produktion (med återkommande nya upplagor) har efter hand blivit enastående omfattande och mångsidig inom den finländska skatterätten. Arbetena behandlar bland annat företagsbeskattning, personbeskattning, jordbruksbeskattning samt beskattningsförfarandet och skatteprocessen. Tack vare Anderssons talrika artiklar har många kinkiga, praktiska frågor fått en lösning.
Andersson har i sin omfattande produktion uppodlat och utvecklat den skatterättsliga terminologin. För den nordiska skatterättsforskningen har han spelat en viktig roll. Andersson var den drivande kraften för grundläggningen av Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet, vars ordförande han var de första tio åren 1973–1982. I Norden har Andersson varit den mest anlitade experten vid tillsättandet av professurer i finansrätt och andra närstående fack, och han har åtskilliga gånger varit opponent vid doktorsdisputationer i de nordiska länderna.
Också vid beredningen av skattelagar har Anderssons insats under årtionden varit betydande. Hans förmåga att kompromissa mellan en enhetlig teoretisk linje och politisk acceptans har lämpat sig väl för detta arbete. Med sin organisations- och medlingsförmåga har Andersson haft betydande uppdrag i många organisationer inom rättslivet samt i politiska och ekonomiska organisationer. Han har bland annat varit vice ordförande i Finlands juristförbund och ordförande i Juridiska föreningen. Han har haft en betydande roll i hemstaden Grankulla, där han verkade som ordförande i stadsfullmäktige 1977–2008.
Andersson har också varit inflytelserik i allmännyttiga föreningar och stiftelser. Han har varit ordförande i bland annat Konstsamfundet, Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse och i Sigrid Juselius stiftelse. På högskolornas ekonomiska kris reagerade Andersson genom att personligen donera 10 miljoner mark till Helsingfors universitet, för att trygga den svenskspråkiga undervisningen vid juridiska fakulteten.
Ekonomiska frågor i olika former har varit av speciellt intresse för Andersson. Detta har lett honom till många betydande uppdrag i företagsvärlden. Under en lång tid var han den äldsta medlemmen i Nokia Ab:s styrelse och han var delaktig i företagets stora uppsving. Viktiga uppdrag hade han också i styrelsen för bland annat Föreningsbanken i Finland Ab/Merita-/Nordeakoncernen och Livförsäkringsbolaget Suomi.
Edward Anderssons livsgärning som rättsvetare har varit betydande, och även om en betydande del av hans aktiviteter har tjänat framför allt den svenskspråkiga befolkningens behov, så har den sansade och kunnige Andersson uppskattats som person och för sin arbetsinsats över språkgränserna.
Kari S. Tikka
Edward Wilhelm Andersson, född 31.12.1933 i Helsingfors, död 14.6.2012 i Grankulla. Föräldrar sjökaptenen, sjöfartsrådet, vicehäradshövdingen Herbert Alfonso Andersson och Gundel Norah Granit. Gift 1957 med fysioterapeuten Gunnel Ingeborg Westerlund.
PRODUKTION. Resultatutjämning vid inkomstbeskattningen. En undersökning av den skatterättsliga avskrivningen av anläggningstillgångar, särskilt inom sjöfartsnäringen (1962); Efterbeskattning och grundbesvär (1964); Överklagbarhet och besvärsrätt i förvaltningsrätten (1964); Kommentar till beskattningslagen (1967; på finska 1968); Lantbruksbeskattningen och förmögenhetsbeskattningen (1968; på finska 1968); Inledning till skatterätten (1969; 6. uppl. 2001; på finska 1970, 11. uppl. 2000); Uusi elinkeinoverolainsäädäntö (tills. med O. Ikkala och E. Nuorvala, 1969; 8. uppl. 1993); Näringsskattelagen i huvuddrag (1970); Johdatus vero-oikeuteen (1970; 11. uppl. 2000); Tulo- ja varallisuusverolaki (1975; 6. rev. uppl. 2002); Maatalousverotus (1981); Pääomatulon verotus (1993); Verotusmenettelylain kommentaari (1996); Elinkeinoverolainsäädännön kommentaari (tills. med J. Ikkala, 1996); Förvaltningsförfarande och förvaltningsprocess (1998).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Festskrift till Edward Andersson (1993).
BILDKÄLLA. Andersson, Edward. Helsingfors universitets museum.