Ilmari Hustich inledde sin bana som botaniker, men han var även en originell tänkare, en produktiv forskare och en skicklig essäist. Han behandlade och analyserade skarpsynt allehanda ämnen i anknytning till såväl den finländska naturen och samhället som hela världen. Han betraktade sig själv som en vetenskapens diversehandlare, men han gjorde en betydande insats genom att upplysa den stora allmänheten, fostra flera generationer studenter och utreda viktiga samhällsproblem.
Ilmari Hustich var inte född med silversked i munnen. Han var det enda barnet till en fattig ensamförsörjare och växte upp i de förfallna arbetarkvarteren i Sörnäs i Helsingfors. Modern försörjde sig först som fabriksarbeterska men började senare arbeta hemma som sömmerska. Ilmaris folkskollärare Astrid Olin hade lagt märke till gossens begåvning och lyckades övertala modern att låta honom fortsätta i läroverket. Detta var inte vanligt för en Sörnäspojke, och för att undvika otrevligheter smög Ilmari i väg till skolan med sina skolböcker gömda i en tidning.
I skolan var den unge Ilmari särskilt intresserad av geografi och biologi, mycket tack vare de uppmuntrande lärarna Börje Olsoni och Ole Eklund. Under loven arbetade han som springpojke och byggnadsarbetare runtom i Helsingfors för att finansiera sin skolgång. Han arbetade också som skogshuggare i östra Finland, vilket vidgade hans vyer.
Efter att ha blivit student 1931 började Hustich idogt studera biologi och geografi vid Helsingfors universitet. Hans huvudämne var botanik. Under sina första sommarferier arbetade han i Lappland dels som skogshuggare, dels som forskningsassistent, och då uppstod hans livslånga kärlek till trakterna i norr. Han fick sin första egentliga anställning i Lappland som sekreterare vid Finlands turistförening (sedermera Finlands turistförbund). Under sina långa vandringsfärder i Kolari, Kittilä, Muonio, Enontekis och Enare lärde han känna naturförhållandena i Lappland, och samtidigt samlade han material för sin doktorsavhandling. Ämnet för avhandlingen var höjd- och klimatväxlingens inverkan på fjällvegetationen i västra Lappland. Hustich disputerade 1937.
I egenskap av expert i växtgeografi deltog Hustich i en forskningsresa till Labrador i slutet av 1930-talet. Resan leddes av geologiprofessorn Väinö Tanner och inspirerade Hustich att också senare utföra undersökningar i det arktiska Nordamerika, dit han återvände flera gånger mellan 1946 och 1967. Som ett resultat av dessa resor gav han ut talrika publikationer om växtsamhällenas utbredning och skogsgränserna samt deras koppling till klimatet. Detta arbete inspirerade honom att återuppta forskningen i Lappland och undersöka tallens tillväxt och dess samband med klimatet; träd- och skogsgränsfrågor samt undersökningar av årsringar blev gradvis en viktig del av Hustichs vetenskapliga arbete.
Ett nytt skede i Hustichs liv inleddes 1951, då han blev professor i ekonomisk geografi vid Svenska handelshögskolan. I sin forskning började han erövra nya områden som hade att göra med regionala skillnader i inkomstnivå, utvecklingsområdesproblematiken, förändringarna i näringsstrukturen och problemen inom jordbruket. Han övergav ändå aldrig sin forskning kring skogen och klimatförändringarna.
Hustich utförde ett betydelsefullt arbete med att fostra studenterna att förstå världen omkring sig ur ett pragmatiskt perspektiv; han var inte i sin undervisning särskilt intresserad av ekonomiskt teoretiserande. I anslutning till undervisningen skrev han uppslagsverket Världen av idag (på finska Tämän päivän maailma) som fick stor spridning. Den svenska versionen utkom i sex reviderade upplagor 1956–1971 och den finska i åtta upplagor 1957–1974. En fortsättning på detta verk utgjordes av Världens klyftor och broar, som utkom 1973. Ett år senare utkom den finska översättningen, Yksi maailma, monta maailmaa. Åren 1965–1975 utkom fem upplagor av Suomi tänään. Kuinka maamme on muuttunut och 1967–1972 tre upplagor av Finland förvandlas.
Hustichs övriga produktion som professor i ekonomisk geografi innefattade olika rätt så allmänt hållna utredningar kring råvarutillgångarna i Finland, den ekonomiska indelningen i olika områden i Finland, skärgården ur ett ekonomisk-geografiskt perspektiv och Finlands regionala utveckling. Dessutom skrev han kontinuerligt debattartiklar och essäer om olika aktuella frågor. Han gav nästan årligen ut publikationer om skogstillväxt och klimatväxlingar.
Hustichs mångsidiga kunskap och kompetens torde ha lett till han utsågs till obunden fackminister för handels- och industriministeriet i Martti Miettunens agrara tjänstemannaregering 1961. På så vis kom han också att bli medlem av flera viktiga statliga kommittéer, där hans uppgift var att fungera som sakkunnig snarare än som politiker. Hustich var även prorektor för Svenska handelshögskolan 1958–1966 och rektor 1966–1971.
Efter sin pensionering 1974 behandlade Ilmari Hustich allt mer geografiämnets utveckling och inriktning i sina skrivelser. Han var också en mycket populär talare, som kunde varva ett seriöst budskap med torr humor och ofta självironi. Han trivdes emellertid bättre ute i naturen än i salongerna och på bjudningarna och flyttade som pensionär till Piippukivi i Kovero i Norra Karelen. De sista åren av sitt liv bodde han i en nedlagd folkskola där han fortfarande aktivt ägnade sig åt sitt skrivande.
Som ett erkännande för sitt vetenskapliga arbete fick Hustich motta flera hedersbetygelser. År 1975 utnämndes han till akademiker.
Paul Fogelberg
Väinö Ilmari Hustich, född 11.8.1911 i Helsingfors, död 30.4.1982 i Helsingfors. Mor sömmerskan Maria Aleksandra Hustich. Gift 1937 med Gunvor Ståhlström.
PRODUKTION. Pflanzengeographische Studien im Gebiet der niederen Fjelde im westlichen finnischen Lappland I–II (1937, 1940); Om det nordfinska jordbrukets utveckling och årliga produktionsvariationer. Fennia 69:2/1945; Lappland lever (1946); Finlands råvarutillgångar (1953); Suomen raaka-ainevarat (1955); Världen av idag. En politisk-geografisk översikt (1956; 6 uppl. 1971); Tämän päivän maailma. Poliittis-maantieteellinen katsaus (1957; 8 uppl. 1974); Huru Finland förändrats (1961); Finlands skärgård. En ekonomisk-geografisk översikt (1964); Suomi tänään. Kuinka maamme on muuttunut (1965; 5 uppl. 1975); Finland förvandlas (1967; 3 uppl. 1972); Världens klyftor och broar. En politisk-ekonomisk översikt (1973; 2. uppl. 1977); Yksi maailma, monta maailmaa (1974). Se även P. Fogelberg, The written work of Ilmari Hustich. Fennia 159:1/1981.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. S. Jaatinen, Ilmari Hustich. Minnestal hållet vid Finska Vetenskaps-Societetens sammanträde den 18 oktober 1982. Societas Scientiarum Fennica. Årsbok 60 (1982); H. Maliniemi, Akateemikko Väinö Ilmari Hustich (1911–82) maantieteilijänä ja suomalaisena vaikuttajana (avhandling pro gradu, Uleåborgs universitet, 1995); B. Ohlson, Academician Ilmari Hustich 70 years. Fennia 159:1/1981; J. Raumolin, Global scene, natural resources and development problems in the periphery country Finland. Some reflections on Ilmari Hustich’s world view. Fennia 159:1/1981.
BILDKÄLLA. Hustich, Ilmari. Uusi Suomis bildarkiv.