APPELBERG, Runar


(1889–1917)


Jägare, Oberzugführer


Runar Appelberg var en av ledarna för studentaktivisterna. Han tillhörde den beskickning som vid årsskiftet 1914–1915 begav sig till Stockholm för att förhandla om möjligheten att få Sverige att stöda Finlands självständighetsrörelse. Efter avlagd kandidatexamen och som t.f. kurator för Nylands nation ledde han med framgång rekryteringen av svenskspråkiga studenter för ett aktivt motstånd mot Ryssland och begav sig i februari 1915 till Tyskland för att utbildas som jägare. Appelberg framstod som en andlig ledare inom den finländska jägarkåren.

 

Runar Appelberg växte upp i Kymmene län och började sin skolgång i den svenska samskolan i Kotka. Efter att hans pappa hösten 1899 utnämnts till intendent vid Industristyrelsen, flyttade familjen i början av 1900 till Helsingfors. Runar fortsatte sin skolgång i Svenska normallyceum. Som sjätteklassist valdes han till viceordförande för skolans konvent och året därpå till dess ordförande. I konventet hade han för första gången möjlighet att delta i diskussionen kring samhälleliga, etiska och fosterländska frågor. Engagemang i diskussioner blev därefter utmärkande för honom både som student och jägare.


 

Från hösten 1907 studerade Runar Appelberg nationalekonomi, praktisk filosofi och nordisk historia vid Helsingfors universitet. Läsåret 1908–1909 studerade han i London, vilket blev av stor betydelse för hans utveckling. Efter att ha avlagt filosofie kandidatexamen 1910 fick han en extraordinarie amanuenstjänst vid Statistiska centralbyrån. Höstterminen 1911 valdes Appelberg in i studentkårens styrelse och blev tillförordnad kurator för Nylands nation. Han fortsatte sina studier i London höstterminen 1912, i Stockholm höstterminen 1913 och sedan än en gång i London vårterminen 1914. Däremellan färdigställde han i hemlandet en licentiatavhandling om trävaruexportens historia. Världskrigets utbrott avbröt dock studierna.


 

De kontakter Appelberg knutit genom sina uppdrag för sin nyländska studentnation och som studerande vid Stockholms universitet visade sig vara användbara när han som medlem av studentaktivisternas delegation julen 1914 reste till Stockholm och Uppsala för att utröna möjligheterna att få stöd för självständighetssträvandena i Finland. Appelberg möttes av en sympati­serande inställning hos värdarna och fick förståelse för finländarnas sak, men över­tygades samtidigt om att Sverige under krig­et officiellt ämnade hålla sig neutralt. En del av aktivisterna hade samtidigt kontakt med de tyska myndigheterna i Stockholm och när man i början av januari nådde ett preliminärt resultat, återvände Appelberg genast till Helsingfors för att energiskt ta itu med värvningen av jägare för militär utbildning i Tyskland.


 

Appelbergs auktoritet och exempel påverkade nationskamraterna, av vilka 96 följde honom som jägare till Tyskland. De svenskspråkiga nylänningarna kom på det sättet att utgöra nästan en tredjedel av studentjägarnas totala antal. Appelberg ansåg att det i Tyskland också behövdes äldre studerande för att leda och stöda de yngre. Tack vare sina ledaregenskaper hörde han till de första jägarna som blev plutonchef, och han avancerade vidare till Oberzugführer (överplutonchef eller kompani­chef). Appelbergs auktoritet och erfarenhet gjorde honom till jägarnas andliga ledare. Den lunginflammation han ådrog sig vid vinterslaget vid Aa-floden i Kurland och den därpå följande lungsoten avbröt hans liv i förtid. Appelberg hann aldrig se sin dröm om ett självständigt Finland gå i uppfyllelse.


 

Urho Myllyniemi


 

Karl Runar Appelberg, född 26.2.1889 i Kymmene, död 22.7.1917 i Tukums, Kurland. Föräldrar intendenten, ingenjören Karl Joel Appelberg och Olga Sofia Saxén.


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. Oberzugführer Runar ­Appelbergs krigsdagbok (1934); Runar Appelberg. En minnesteckning (1920); H. Öhqvist, Jägarnas andliga ledare. Parole 1/1970.


 

 

BILDKÄLLA. Appelberg, Runar. 1907. Museiverket.