Lauri Törni hann tjäna under tre fanor under sin soldatkarriär. Han deltog i andra världskriget som officer turvis i Finlands och i Tysklands arméer. Efter att ha flytt från Finland efter krigsslutet flyttade han till Förenta staterna, där han på nytt inledde en militärkarriär. Törni, som befordrades till major, stupade i Vietnam.
Efter folkskolan gick Lauri Törni ett par klasser i reallyceet i Viborg och sedan i handelsskola. Han var aktiv inom skyddskåren som pojke, men tog däremot aldrig del i det partipolitiska livet. Törnis krigarbana, som varade nästan oavbrutet i 28 år, inleddes den 3 september 1938, då han som frivillig började sin värnpliktstjänstgöring i Fjärde jägarbataljonen i Stensnäs.
Törni hamnade som underofficer i Fjärde jägarbataljonens led efter de extra reservövningarna i vinterkriget och var med om hårda strider nordost om Ladoga. Han fungerade som plutonchef och sedermera som tillförordnad chef för ett svenskspråkigt kompani som var underställt bataljonen. Mot slutet av kriget avlade han kurs 45 vid reservofficersskolan i Niinisalo.
Efter reservofficersskolan förflyttades Törni till 12. infanteriregementet och antogs i försvarsmaktens tjänst som extraordinarie fänrik med befattning som plutonchef. Törni anmälde sig som frivillig då ingenjörsbyrån Ratas värvade finländare till tysk krigstjänst och for till Tyskland i maj 1941. Han tjänstgjorde emellertid bara vid SS-trupperna i Tyskland och Österrike från början av juni till slutet av juli 1941 och sändes inte till fronten. Törni tjänade vid den finländska frivilligbataljonen som Untersturmführer, vilket motsvarar fänrik. Han repatrierades till Finland från SS-trupperna med de andra extraordinarie officerarna på grund av att det fanns för många officerare vid bataljonen.
Sedan Törni återvänt till Finland efter att fortsättningskriget brutit ut blev han först plutonchef vid 8. lätta avdelningen vid 1. divisionen. I Fjärrkarelen avancerade avdelningen ända till Karhumäki, Petrozavodsk och Käppäselkä. Törni sårades allvarligt då han under en patrullfärd skidade på en mina på natten den 23 mars 1942 i Maluu. Han fick splitterskador i olika delar av kroppen och förlamades delvis. Befordrad till löjtnant återvände han efter midsommaren 1942 från krigssjukhuset i Seinäjoki till sin gamla avdelning som chef för första kompaniet. Sedan det offensiva skedet övergått till ställningskrig och hans avdelning upplösts förflyttades Törni till 56. infanteriregementet (IR 56).
Inom fältarmén uppställdes vid divisionerna jägarkompanier, till vilka manskapet valdes bland hågade frivilliga. Även Törni kommenderades i januari 1943 för att uppställa ett jägarkompani vid 1. divisionen. Efter uttagningar, närmast inom manskapet vid IR 56, sammanställde han ett kompani på 150 man som man började kalla Avdelning Törni. Ända till slutet av kriget bedrev avdelningen fjärrpatrullering samt hårdhänt underrättelseverksamhet, gripande av fångar och desantavvärjning. Vid Avdelning Törni tjänstgjorde också republikens blivande president Mauno Koivisto. Törni utsågs för sina militära förtjänster till riddare nr 144 av Mannerheimkorset, och knappt två veckor före vapenstilleståndet befordrades han till kapten.
Sedan Finland lösgjort sig från kriget begav Törni sig på nytt till Tyskland. Han tjänstgjorde från slutet av januari till början av maj 1945 i specialuppdrag vid SS-trupperna som Hauptsturmführer, vilket till den militära graden motsvarade kapten. Denna exkursion slutade i de allierades fångläger och med en fängelsedom i Finland. Sedan Finland råkat i krig med Tyskland var det ett klart landsförräderi att gå i tysk militär tjänst, och Törni dömdes till sex års tukthus. President J. K. Paasikivi benådade honom emellertid redan i december 1948. Ansatt av den kommuniststyrda finländska Statspolisen (Valpo) flyttade han 1949–1951 via Sverige och Venezuela till Förenta staterna och lyckades efter många besvärligheter slutligen ta värvning i Förenta staternas armé.
Mot slutet av januari 1954 blev Törni än en gång rekryt under namnet Larry A. Thorne. Han tjänstgjorde med framgång och avlade kurser i fallskärmshopp, bergsklättring och signalering. Efter att våren 1957 ha avklarat sina kurser kommenderades han till de s.k. gröna baskrarnas 11. luftlandsättningsdivision. Sommaren 1957 förflyttades divisionen till Bayern i Västtyskland och anslöts till Natos styrkor. Törni tjänstgjorde vid 10. gruppen för specialkrigföring, som förlades nära Bad Tölz vid foten av Alperna. Vid ett eventuellt krigsutbrott skulle den ha förflyttats för specialuppdrag till området bakom Warszawapaktens trupper.
Karaktären på de uppdrag som Törni erhöll framgår av en hemlig operation i Iran. Ett av Törni lett Alpha-kommando på 12 man fick i maj 1962 i uppdrag att från Zagrosbergen avhämta resterna av utrustningen och manskapet från ett amerikanskt spionplan som kraschat på 5 000 meters höjd. Törnis kommando lyckades utföra uppgiften.
År 1963 sändes Törni till en kurs för stabsofficerare vid Fort Bennings infanteriskola i delstaten Georgia. Under kursen kommenderades han för första gången till kriget i Vietnam, där han tjänstgjorde från november 1963 till april 1964. Han slutförde kursen i december 1964. Sin andra och samtidigt sista kommendering till Vietnam fick han i januari 1965. Han ledde specialstyrkornas läger i Phan Chau. Törni flög sin sista rekognoseringsflygning den 18 oktober 1965 vid gränsen mot Laos i närheten av Cham Doc, varvid helikoptern jämte besättningen som transporterade honom försvann.
Trots sitt försvinnande befordrades Törni till major i december samma år. Ett år senare förklarades han som stupad av Förenta staternas armé, utan att kroppen återfunnits. Gåtan fick sin lösning sommaren 1999 då en helikopter jämte resterna av besättningen påträffades i Vietnam. Törnis kvarlevor identifierades officiellt 2003. Den 26 juni 2003 blev han gravsatt på Arlingtonkyrkogården i Virginia, USA.
Markku Salomaa
Lauri Allan Törni, från 1954 Larry A. Thorne, född 28.5.1919 i Viborg, försvunnen 18.10.1965 i Vietnam (dödförklarad av Förenta staternas krigsmakt 19.10.1966). Föräldrar sjökaptenen Jalmari Törni och Rosa Kosonen.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. J. M. Cleverley, Lauri Törni. Syntynyt sotilaaksi (2003); K. Kallonen & P. Sarjanen, Legenda. Lauri Törni–Larry Thorne (2004); K. Kallonen & P. Sarjanen, Ristiretki. 1965−1999. Mannerheim-ristin ritari kapteeni Lauri Törnin uskomaton elämä ja katoaminen (2005); L. Rönnquist & A. Vuorenmaa, Törnin jääkärit (1993); V. Salin, Lauri Törni. Kovamaineiset sissit (2011); M. Tuppurainen, Leijonamieli. 1919−1949. Mannerheim-ristin ritari Lauri Törni (2005); M. Tuppurainen, Purppurasydän. 1949−1965. Mannerheim-ristin ritari Lauri Törni (2006); J. Tyrkkö, Lauri Törnin tarina. Vapaustaistelijan vaiheita Viipurista Vietnamiin (1982).
BILDKÄLLA. Törni, Lauri. Foto: Ateljé Nolan Studios. Uusi Suomis bildarkiv.