Karl Nickul var geodet till yrket och gjorde en betydande insats som pacifist i Finlands fredsförbund under 1920- och 1930-talen. Han är bäst känd som forskare och försvarare av samekulturen i Finland. Han ägnade sig i synnerhet åt skoltsamernas sak. Han var en av de bärande krafterna inom bildningsförbundet Lapin Sivistysseura och deltog aktivt i det nordiska samesamarbetet efter andra världskriget.
Karl Nickul föddes 1900 i Uleåborg. Hans far var en estnisk vapenmästare vid den lokala skarpskyttebataljonen. Båda föräldrarna avled medan gossen ännu var liten. Han avlade studentexamen 1919 och blev filosofie kandidat vid Helsingfors universitet 1924.
Nickul verkade från 1920-talet i Finlands fredsförbund och som dess sekreterare 1931–1966. Han inledde sin skriftliga verksamhet 1928 genom att publicera artiklar om fredsfrågan i tidningen Rauhaa Kohti. Han hörde till några vapenvägrare som, på grund av den uppmärksamhet som deras fängelsedomar väckte, inverkade på tillkomsten av den s.k. samvetslagen 1932. Denna gjorde det möjligt att fullgöra vapenfri tjänst i Finlands armé eller att göra civiltjänst. År 1932 föreslog han lantarbete för finländska soldater i stället för militärmanövrar.
Nickul blev egentligen av misstag en föregångsman inom skoltforskningen, då han som ingenjör i Lantmäteristyrelsen på 1920-talet begav sig till Petsamo, som genom freden i Dorpat blivit en del av Finland. Tack vare skoltkulturen fick han inte bara gensvar för sitt arbete inom kartografin, som utgjorde grunden för hans betydelsefulla arbete med ortsnamnsbeståndet inom skoltområdet, utan också för sina pacifistiska tankar: i samernas fredlighet fann han en fästpunkt för sina egna fredskrav. Genom en artikel om Suonikylä (Suenjelin), som publicerades 1933 i den geografiska publikationsserien Terra, inledde Nickul sin ”kampanj” för att försvara och driva skoltsamernas sak. Suonikylä var för Nickul ett slags ideal, vars speciella natur och ”ursprunglighet” han betonade. År 1935 började Nickul och Lapin Sivistysseura försöka få Suonikylä förklarat som naturreservat för (skolt)samerna. Projektet, som gjort goda framsteg, avbröts av andra världskriget.
Nickul innehade en viktig roll som mellanhand, då man efter kriget började placera skoltsamerna inom Enareområdet i Finland. Nickul avvek klart från många av vetenskapsmännen på sin tid genom sin offentliga verksamhet: i den starkt nationalistiska atmosfären på 1930-talet höjde han modigt sin röst såväl till fredens försvar som emot de för tiden typiska rasfördomarna. Hans uppfattningar om skoltkulturen skilde sig i hög grad från de nationalistiskt färgade synsätten i början av självständighetstiden. Under ett drygt halvsekel hann Nickul publicera ett sextiotal artiklar och skrifter om samefrågan. Han ingrep från 1950-talet också allt oftare i fjällsamernas problematik.
Nickul verkade 1940–1971 som sekreterare för Lapin Sivistysseura, som de finländska samevännerna grundat 1934. Åren 1949–1951 var han sekreterare för kommittén för samefrågor, vars framställningar i ett betänkande 1952 framstod som mycket progressiva. Nickul var en viktig person då man på 1950-talet började utveckla det nordiska samesamarbetet. Han var med om att arrangera den första samekonferensen i Jokkmokk. På basis av denna grundades Nordiska samerådet med Nickul som generalsekreterare 1962–1972.
Karl Nickuls betydelse som en av de främsta kännarna av samekulturen har klarnat för den stora allmänheten tack vare hans bok Saamelaiset kansana ja kansalaisina (1970, Samerna som folk och samhällsmedlemmar). Den utgör en slags sammanfattning av hans livsverk, och innehåller en omfattande etnografisk del om det skoltsamiska samhället. Boken var också en av de första monografier som skildrade brytningen inom samekulturen i gränsområdet mellan tradition och det moderna samhället.
Veli-Pekka Lehtola
Karl Voldemar Nickul, född 31.12.1900 i Uleåborg, död 2.6.1980 i Helsingfors. Föräldrar vapenmästaren Johan Wilhelm Nickul och Friederike Niemann. Gift 1936 med Aino Outi Annikki Outinen.
PRODUKTION. Petsamon eteläosan koltankieliset paikannimet kartografiselta kannalta (1934); The Skolt Lapp Community Suenjelsijd during the Year 1938. Stockholm (1948); Saamelaisten sopeutumisongelmia. Terra 1959/1; Saamelaiset kansana ja kansalaisina (1970). Talrika tidskriftsartiklar om geodesi och samerna.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. V.-P. Lehtola, Nickul. Rauhan mies, rauhan kansa (2000).
BILDKÄLLA. Nickul, Karl. Foto: Eero Naskali. Museiverket.