Lars Lindeman var socialdemokratisk riksdagsman och lantbruksminister samt ambassadör i Oslo och Lissabon. Han hör till de politiker som lockats av diplomatbanan mot slutet av sin aktiva karriär i den inhemska kommunal- och rikspolitiken.
Lars Lindeman var född i Viborg men inledde sin politiska bana i Ingå, där han 1945 i det första kommunalvalet efter kriget invaldes i kommunfullmäktige. Han innehade detta uppdrag ända till 1976, då han övergick i utrikesministeriets tjänst.
Lindemans politiska hemvist var den svenskspråkiga arbetarrörelsen i Finland. Han hade i över tjugo års tid olika uppgifter inom Finlands svenska arbetarförbund, till slut som förbundets ordförande. Vid valet 1958 valdes han för första gången in i riksdagen. På hösten detta år utbröt en regeringskris, den s.k. nattfrosten. Under en längre tid ansågs Finlands socialdemokratiska parti (SDP), Lindemans parti, inte vara regeringsdugligt, av utrikespolitiska skäl. Sovjetunionen godtog inte den socialdemokratiska majoritetens utrikespolitiska attityder.
SDP:s politiska ökenvandring upphörde i och med den stora valsegern i riksdagsvalet 1966. Partiets starke man Väinö Leskinen företog i april samma år en canossavandring till Moskva. Han mötte sovjetledningen, erkände SDP:s politiska fel och utlovade bättring. Väinö Tanner hade stigit åt sidan och Rafael Paasio blivit ny partiordförande. President Urho Kekkonen hade själv verkat i bakgrunden för att förmå SDP att stödja hans utrikespolitik.
Lindeman hade strävat efter att styra ärendena i samma riktning. Det hade till följd att han invaldes i utrikesutskottet i den nya riksdagen, och i Paasios första regering blev han andre lantbruksminister i maj 1966. Vägen till Kekkonens gunst hade öppnat sig för honom.
Efter nästa riksdagsval, 1970, blev Lindeman ordförande för riksdagens utrikesutskott, en post som han innehade till 1976. SDP:s kursändring innebar att partiet stödde återvalet av Kekkonen till republikens president 1968, då Lindeman valdes till elektor för Kekkonen. I den nya situationen började Socialdemokraterna samtidigt rikta blicken mot uppdrag i utrikesministeriet. De unga radikala vänstersocialdemokraterna hördes vid denna tid mest och de betonade bland annat en ensidig nedrustning, medan Lindeman representerade den stabila nordiskt orienterade högersocialdemokratin.
Lindeman deltog redan under sina år i riksdagen i utvecklingen av utrikesförvaltningen och verkade 1974–1975 som vice ordförande för utrikesförvaltningskommittén. Hans ställning inom partiet var starkast under 1960- och 1970-talen. Han satt två perioder i partistyrelsen ända tills han lämnade sina politiska uppgifter efter att ha blivit utnämnd till ambassadör i Oslo 1976.
Utnämningen av Lindeman väckte uppmärksamhet. Det norska Arbeiderbladet publicerade den 11 september 1976 en omfattande artikel om Lindeman och ansåg att Finland fäster ännu större uppmärksamhet än tidigare vid de bilaterala relationerna mellan Norge och Finland, då man utnämnt en ledande socialdemokratisk politiker till ambassadör i Oslo. Så var det säkert också. Med Sovjetunionen i sin krafts dagar var Norge inte nödvändigtvis någon lätt granne för Finland. Finlandiseringsdebatten pågick som bäst, och Lindeman var tvungen att avfärda påståenden i den riktningen redan i sin välkomstintervju. Han skötte detta elegant och försvarade den finländska utrikespolitiken. Lindemans period i Oslo varade ända till 1984, och han hann bli diplomatkårens doyen.
Lars Lindeman bemöttes också välvilligt under president Mauno Koivistos ämbetsperiod. Han fick även ett år i Lissabons varma klimat innan han gick i pension i början av 1985.
Jukka Seppinen
Lars Sebastian Lindeman, född 23.3.1920 i Viborg, död 14.9.2006 i Lahtis. Föräldrar löjtnanten i ryska flottan, gendarmofficeren, greve Pjotr Semenoff Kolakutsky och modisten Dagmar Lindeman; fosterföräldrar från 1923 arbetsledaren Gustav Adolf Lindeman och Anna Maria Skarp. Gift med (1) Ingrid Valborg Dahlqvist 1940, (2) diplomkosmetologen Lilja Marja-Liisi Silván 1977.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. T. Soikkanen, Presidentin ministeriö. Ulkoasiainhallinto ja ulkopolitiikan hoito Kekkosen kaudella (2003).
BILDKÄLLA. Lindeman, Lars. Utrikesministeriets arkiv.