Lars Nyberg byggde upp den svenska rundradioverksamheten från grunden. Han var en central gestalt bl.a. i det kommunala livet i sin hembygd Karis, där han odlade den gamla fädernegården. Nyberg skrev flera böcker om hembyn Kila och tre arbeten om sina arkeologiska iakttagelser i trakten.
Lars Nyberg föddes och växte upp på Borgmästars, som hade varit i släktens ägo sedan det stora nordiska krigets dagar. Fadern John, som 1896 hade varit elev i den första årskursen i folkhögskolan i Västankvarn, var under åren före sonens födelse engagerad i det passiva motståndet mot förryskningsåtgärderna. Som tredjeklassare i Karis-Billnäs samskola bevittnade Lars Nyberg 1918 det röda maktövertagandet i trakten och tyskarnas inmarsch samt den hårda striden om Karis den 6 april. Han upprördes över det öde som vederfors den förlorande parten i inbördeskriget och konstaterade senare att även denna var nödvändig för samhällets balans och normala funktion.
Lars Nyberg utexaminerades 1921 från femte klassen i Karis-Billnäs och tog 1924 studenten vid Ekenäs samskola. Han studerade 1925–1930 vid Tekniska högskolan i Helsingfors och vid Åbo Akademi, där han inhämtade kunskaper bl.a. i fysik, som hade varit hans favoritämne i skolan. Nyberg intresserade sig även tidigt för radioteknik och byggde 1922 en kristallmottagare, med vilken han kunde lyssna på kvittret från ett antal telegrafstationer. Han hade redan i april 1918 bevittnat hur tyskarna ställde upp en stor portabel radiostation på Kilaplan, inte långt från hans hem. År 1926 byggde Lasse Nyberg sig en ny, starkare apparat, och med den tog han om julen det året in en stor kyrkokonsert från Prag, som avlyssnades av hela huset på Borgmästars, husbondefolk, drängar och pigor. Han hade kontakt med andra radioamatörer över hela världen, lärde sig engelska och morsealfabetet.
Hösten 1930 annonserade den då fyra år gamla Rundradion efter en svenskspråkig medarbetare. Lars Nyberg gick upp till radiochefen Jalmari V. Vakio och sade att han skulle ansöka om ett jobb på radion så länge tills han fick ett. Detta resulterade i att han anställdes från ingången av 1931, till en början som svensk redaktör för Rundradions programtidskrift. Snart började Nyberg arrangera föredragsserier och lägga upp ett schema för regelbundna program på svenska; han fick överta ansvaret för de svenskspråkiga sändningarna (som till stor del bestod av föredrag) och blev chef för den svenska föredragsavdelningen. Nyberg startade skolradioverksamhet 1935 och framlade ett förslag till inrättandet av en svensk avdelning vid Rundradion 1943, när planer på att splittra den svenska verksamheten på de existerande avdelningarna var aktuella. Nyberg lyckades avstyra detta, bolagets styrelse accepterade hans förslag och den svenska avdelningen inrättades 1945. Under fortsättningskrigets inledningsskede arbetade han några månader som reporter vid fronten.
Efter kriget var Lars Nyberg mogen att sadla om. 1942 hade han övertagit hemgården, som till en början arrenderades ut. Eftersom gården föreföll hotad av den 1945 stiftade jordanskaffningslagen, som gav vittgående befogenheter att tvångsinlösa jord av enskilda som inte brukade den själva, beslöt Nyberg att lämna radion och bli bonde på Borgmästars, då beläget i Karis köping. I hembygden togs hans kapacitet snart i anspråk bland annat för olika kommunala värv, han var ordförande i köpingsfullmäktige 1948–1964 och 1968–1972. Sistnämnda år lämnade Nyberg, som 1970 hade tilldelats kommunalråds titel, kommunalpolitiken för gott, efter en insats som omfattat ett kvartssekel. Han innehade även ett stort antal andra lokala och regionala förtroendeuppdrag. Som tidningen Västra Nylands korrespondent i Karis verkade han 1946–1949.
Lars Nyberg var en vaken iakttagare och intresserade sig mycket för hembygden, dess historia och människor – samt även för fyrbenta varelser. Intresset resulterade i flera historiker och böcker med hågkomster främst från pojkåren, då man fortfarande levde i ett stillastående agrart samhälle, som dock i växande grad var utsatt för förändringens vindar. Trakten kring Läppträsket strax söder om Nybergs hemgård har haft bebyggelse alltsedan sen stenålder och är synnerligen rik på fornfynd. Vid en gammal strandbrink på hemgården var han 1947 med om att gräva fram en vikingatida krigarutrustning, vilket gav blodad tand. Han fascinerades av vad kullarna kring Läppträsket kunde dölja och lade under vandringar i omgivningarna och även längre bort i den västnyländska bygden märke till ett antal fornlämningar i terrängen.
Lars Nybergs terrängstudier resulterade i skrifterna Vägar och stigar i Karisbygden (1987), Vallar och murar (1991) och den postuma Terrassernas budskap (2001). I dem redogjorde han i ord och bild för ett stort antal formationer av människohand, kända och mindre kända objekt. Trots att Nybergs slutsatser till stor del är spekulativa torde deras värde överstiga dem som amatörarkeologen av genomsnittet har kunnat prestera. Han intresserade sig särskilt för den svenska kolonisationen av trakten och lanserade en teori om ett svenskt korståg till Västnyland 1164 under kung Karl Sverkersson (Karl VII).
Till Lars Nybergs intressen hörde även mineralogi. Hans omfattande stensamling donerades till Karis stad, i likhet med huvudbyggnaden på Antkärrs hemman i Pojo, som han köpte 1970 och sålde vidare till staden för den symboliska summan av en mark. Byggnaden, en parstuga från 1700-talet, överläts sedermera till Karis musei- och hembygdsförening, som 1993 flyttade huset till Strandparken. Ett av rummen i Antkärrsgården är uppkallat efter donatorn.
Henrik Ekberg
Lars Erik Nyberg, född 27.12.1905 i Karis, död 8.6.1999 i Ekenäs. Föräldrar bonden Karl Johan (John) Nyberg och Emma Matilda Forsström. Gift med (1) Maria Elisabeth Oljemark, (2) Margaretha Elisabeth Walin 1960.
PRODUKTION. Karis sparbank 1903-1953 (1953); Andelsboden 1905-1955 (1955); Mjölbollstad sanatorium 1931-1956 (1956); Ekon från hembyn (1975); Karis-Pojo sparbank 75 år (1978); Kriser och ödesår (1978); Folk och fä i Kila (1986); Vägar och stigar i Karisbygden (1987); Vallar och murar (1991); Terrassernas budskap (2001).
BILDKÄLLA. Nyberg, Lars. 1975. Hufvudstadsbladets arkiv.