Olle Sirén har vid sidan av sin pedagogiska gärning som lärare vid Lovisa svenska samlyceum och kommunal beslutsfattare forskat i och förtjänstfullt och mångsidigt dokumenterat östra Nylands historia, såväl bruks-, herrgårds- som kulturliv. Han har skrivit Strömfors, Svartås och Stockfors bruks historia samt monografier över godsen Sarvlaks och Malmgård i Pernå. Därtill har han gett ut fem digra verk om Pernå sockens historia samt skrivit Lovisa stads historia.
Sirén föddes i Pyttis 1926 av prosten Ilmar Sirén och Taimi Forss. Han avlade studentexamen 1944 vid Lovisa gymnasium och inledde samma år sina studier vid historiska-filologiska sektionen vid Helsingfors universitet. Han studerade historia och svenska och blev filosofie kandidat 1948. Under studietiden var Sirén engagerad i studentlivet, bland annat fungerade han som kurator för Östra Finlands nation och var ordförande för svenska kårsektionen vid Helsingfors universitet. Filosofie licentiat blev han 1967.
Sirén har gjort en betydande insats inom den lokalhistoriska forskningen. Det är framför allt den östnyländska bygden som varit föremål för hans forskningar, både bruks-, herrgårds- och kulturliv och lokalsamhällets historia i en mycket vid mening. Hans forskningar har resulterat i flera monografier och historiker, vilka baserar sig på ingående kännedom om de områden som beskrivs och om de historiska källorna, som han kombinerar på ett gediget vetenskapligt framställningssätt. Han utgår ofta från ett mikrohistoriskt perspektiv och placerar in det lokala i ett tidsmässigt större regionalt och även nationellt sammanhang och lyfter fram lokala historiska händelser med betydelse även för den nationella historieskrivningen.
Särskilt i hans omfattande Pernåhistoria från 1700-talet till modern tid i fem volymer, den första volymen utkom 1965 och den sista 1999, visar han hur politiska, sociala och ekonomiska händelser och omständigheter har påverkat lokalsamhället och hur befolkningen under olika tider försökt anpassa sig till de rådande förhållandena. Sirén påbörjade Pernåhistoriken med att först skriva Pernå sockens historia 1700–1870 i två delar. Därefter följde Pernå sockens historia 1870–1920, likaså i två delar. Den avslutande delen omfattar tidsperioden 1920–1999. En sammanfattande del för tidsperioden medeltiden till 2000-talet kom ut på finska 2003. Det är inte så ofta en socken och kommun blivit så väl dokumenterad som Pernå, och enbart med denna forskarinsats har Sirén befäst sin ställning som en av de främsta lokalhistoriska forskarna såväl på svenskt som finskt håll inom historikerskrået.
Bruks- och herrgårdshistoria har särskilt intresserat Sirén. Han har beskrivit Stockfors, Svartås och Strömfors bruks historiska utveckling. I de stora godsmonografierna över Sarvlaks och Malmgård behandlar han såväl ägarförhållanden, gårdshushållning, gårdssamhället samt herrgårdarna från kulturhistorisk synpunkt. I boken om Stensböle herrgård medverkade han med en initierad artikel om godsdriften och godssamhället.
Lovisa stad har varit det tredje forskningsfältet för Sirén. Han har skrivit Lovisa stads historia 1745–1995 samt Lovisa och dess beslutsfattare och kommunalförvaltningens och kommunalpolitikens historia. Utöver detta har han med stor berättarglädje beskrivit Folkskolan i Lovisa, Soldatkasern, sjukhus och hälsocentral, Telefonen i Lovisa-nejden och Degerby rusthåll och Degerby gille. Ännu kan nämnas Teatern på landet under 150 år och Kring grevarna Creutz’ landsförvisning. Sirén har också varit en mycket flitig skribent i Historisk Tidskrift för Finland både som recensent av lokalhistoriska arbeten och artikelförfattare kring vetenskapliga ämnen såsom jordägande och kommunal makt, personporträtt av Erik Veltheims socialistiska engagemang och föreningsmobilisering i lokalsamhället. Han har därtill skrivit personporträtt om Lovisa-originalet Jedvard Iverus, rödgardistledaren Hugo Salmela och kommunalrådet Henrik Kullberg.
Vid sidan av forskning och skrivarbete verkade Sirén i drygt tre decennier som pedagog och lärare samt kommunalman i Lovisa. År 1954 började han undervisa som timlärare och lektor i svenska och historia vid Lovisa svenska samlyceum och som äldre lektor vid gymnasiet från 1968 till 1989. Inom det kommunala engagerade han sig redan i ett tidigt skede. Han var långvarig ordförande för biblioteksnämnden i Lovisa och medlem i skolplaneringskommissionen. Medlem av stadsfullmäktige var han 1965–1996 och dess ordförande från 1985, medlem av stadsstyrelsen 1969–1984 och dess ordförande 1977. Under 1973 och 1977 var han stadsdirektörens ersättare. I egenskap av förtroendevald och kommunalman medverkade han under 1970-talet bl.a. som medlem i Nylands läns skolplaneringsnämnd och länets konstkommission. Kortare perioder var han ordförande i förbundsfullmäktige för kommunalförbundet för folkhälsoarbetet i Östra Nyland från 1989, samt i yngre år ordförande för Östra Nylands ungdomsförbund.
Sirén har tagit emot många hedersbetygelser för sina insatser inom det kommunala, på bildningens och kulturens område samt för sin omfattande och fullödiga forskning i lokalhistoria. Han utnämndes 1987 till hedersledamot av Svenska litteratursällskapet i Finland, 1986 emottog han av litteratursällskapet det Hallbergska priset och 1997 det stora Tollanderska priset. År 1991 tilldelades han riddartecknet av första klass av Finlands Lejons Order och samma år emottog han även Svenska kulturfondens pris. Sirén erhöll professorstitel 1991.
Mikael Korhonen
Olle Ilmar Sirén, född 13.2.1926 i Pyttis, död 8.9.2015 i Lovisa. Föräldrar prosten Ilmar Sirén och Taimi Forss. Gift med (1) Meri Sjöblom 1960, (2) Pia Forssell 1974 (skild).
PRODUKTION. Pernå sockens historia II:1. Tiden ca 1700–1870 (1965); Strömfors bruk 1695–1970 (1971); Folkskolan i Lovisa 1873–1973 (1973); Lovisa och dess beslutsfattare. Kommunalförvaltningens och kommunalpolitikens historia (1975); Sarvlaks, gårdshushållningen och gårdssamhället från 1600-talet till 1900-talet (1980); Pernå sockens historia II:2. Tiden ca 1700–1870 (1981); Teater på landet under 150 år (1983); Stockfors och Svartå–trämassa och metall (1983); Strömfors bruks historia 1695–1984 (1984); Malmgård. Grevliga ätten Creutz’ stamgods (1985); Lovisa-originalet Jedvard Iverus (1985); Svenska folkpartiet i Lovisa 1906–1986 (1986); Pernå sockens historia III. Tiden ca 1870–1920 (1989); Soldatkasern, sjukhus, hälsocentral (1990); Telefonen i Lovisa-nejden 1883–1931–1991 (1991); Kring grevarna Creutz’ landsförvisning (1993); Lovisa stads historia 1745–1995 (1995); Pernå sockens historia III:2. Tiden ca 1870–1920 (1996); Pernå sockens historia IV. Tiden ca 1920–1999 (1999); Degerby rusthåll och Degerby gille (tills. med E. Lindh, 2000); Pernajan pitäjän historia keskiajalta 2000-luvulle (2003); H. Degerman, T. Edgren & O. Sirén (red.), Stensböle i Borgå. En herrgård under 700 år (2004); ”Den östligaste svenska”. Hundraåriga Kuggomskolan, östra Nylands folkhögskola i sina historiska sammanhang (2005).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Brages pressarkiv, Helsingfors. O. Sirén, Lovisa stads historia 1745–1995 (1995).
BILDKÄLLA. Sirén, Olle. 1986. Hufvudstadsbladets arkiv.