Pekka Hallberg har ända sedan 1970-talet spelat en central roll i Finlands offentliga rätt och förvaltning. Vid sidan av sin huvudtjänst som ledamot av och president för Högsta förvaltningsdomstolen har han lett eller deltagit i nästan alla centrala offentligrättsliga kommittéarbeten och andra utredningar. Han har därmed väsentligt påverkat innehållet av många betydelsefulla reformer. Hallberg har en erkänd förmåga att sammanjämka olika åsiktsriktningar och sålunda uppnå resultat.
Pekka Hallberg avlade juris kandidatexamen vid Helsingfors universitet 1967 och anträdde snart därefter den offentligrättsliga domarbanan. Åren 1967–1968 var han föredragande vid Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), en karriär som avbröts av en period som forskare vid Finlands Akademi och några års uppdrag som lagstiftningsråd. Under denna tid hann han också sitta ting och därmed bli vicehäradshövding samt författa en omfattande och förtjänstfull doktorsavhandling i förvaltningsrätt Hallinto-oikeudellisen valituksen käyttöalasta (1978, Om tillämpningsområdet för förvaltningsrättsligt besvär).
Förvaltningsråd och ordinarie medlem av HFD blev Pekka Hallberg i början av 1981, vid bara 36 års ålder. Redan före det hade han varit engagerad i kommittéer och arbetsgrupper för utvecklande av Finlands rättsskyddssystem, men som förvaltningsråd fick han alltmer omfattande och viktiga uppdrag, ofta som ordförande i olika kommittéer; bland dem statsförfattningskommittén, konkurrens- och priskommittén, arbetsgruppen för granskning av konkurrenslagstiftningen, finansgruppskommittén, Finlands Bank-kommittén och arbetsgruppen för grundläggande fri- och rättigheter.
Ett uppdrag av stor betydelse var ordförandeskapet för språklagskommittén (1998–2001). Det var säkert till stor del Pekka Hallbergs förtjänst att detta delikata ärende kunde föras till ett lyckligt resultat i form av den nya språklagen (2003). Pekka Hallberg förfäktade i många sammanhang att grundlagens princip om medborgarnas likställdhet inför lagen krävde en sådan språklag att likställdheten även på detta område kunde förverkligas. För sin rakryggade hållning fick han inte bara uppskattning utan även en hel del kritik från äktfinskt håll.
En aktiv person med stor arbetskapacitet begåvas lätt med allehanda uppdrag även utanför sitt rent fackliga område. Hallberg har sålunda varit styrelseordförande för Nordiska administrativa unionens Finlandsavdelning, hela unionens ordförande 1980–1982 samt hedersmedlem sedan 2002. Han har även varit ordförande för föreningen Suomalainen lakimiesyhdistys (Finska juristföreningen), för Suomen kulttuurirahasto (Finska kulturfonden), för Helsingfors universitets seniorer och för samma universitets vetenskapsstiftelse.
Liksom sin företrädare som HFD-president Antti Suviranta, har även Pekka Hallberg varit aktiv inom förvaltningsdomstolarnas internationella samarbete och inte minst verkat för samarbete med Regeringsrätten i Sverige. Hallberg har också på uppdrag av statsmakten etablerat kontakter österut, både till Ryssland och till Kina. Det är Finlands författning och rättsskyddssystem som man på detta sätt velat bekantgöra i länder som inte har traditioner på dessa områden. Hallberg har varit medförfattare till böcker kring dessa frågor på ryska och kinesiska.
Förutom sin doktorsavhandling har Pekka Hallberg en betydande vetenskaplig produktion. Med boken Ylimääräinen muutoksenhaku hallintoasioissa (Extraordinärt ändringssökande i förvaltningsärenden, 1986) förvärvade han docentkompetens i förvaltningsrätt, och han har vikarierat som professor i detta ämne vid Helsingfors universitet. Vidare har han varit medförfattare till tre helt centrala förvaltningsrättsliga kommentarverk, nämligen till kommunallagen (Hannus-Hallberg), till byggnadslagen och dess efterföljare markdispositions- och byggnadslagen samt till förvaltningsprocesslagen (Hallberg-Ignatius-Kanninen).
År 2004 överraskade Pekka Hallberg med att disputera även för politices doktorsgraden med avhandlingen The Rule of Law. Rubriken uttrycker rättviseidealet i en modern stat. I boken undersöks förhållandet mellan rättsstaten och välfärdsstaten. Det senare begreppet tar sikte på innehållsmässiga målsättningar, medan rättsstatsbegreppet nationellt tar sikte på lagliga former, internationellt på integrationen inom Europa och globalt på den demokratiska utvecklingen och nationalstaternas ställning. Något storslaget mynnar boken ut i ett förslag om ett organ inom FN med uppgift att samla fakta och studera utvecklingen av rättsstaten.
Edward Andersson
Pekka Ilmari Hallberg, född 12.6.1944 i Joensuu. Föräldrar forstmästaren Reino Ilmari Hallberg och Aira Annikki Voutilainen. Gift med regeringsrådet Taru Ali-Melkkilä 1970.
PRODUKTION. Kehittyvä hallintolainkäyttö (1972); Hallinto-oikeudellisen valituksen käyttöalasta (1978); Ylimääräinen muutoksenhaku hallintoasioissa (1986); A. Hannus & P. Hallberg, Kuntalaki (1995); P. Hallberg, P. Ignatius & H. Kanninen, Hallintolainkäyttölaki (1997); O. Larma et al., Rakennuslaki ja –asetus (1992); P. Hallberg et al., Maankäyttö- ja rakennuslaki (2002); Ny språklag. Språklagskommitténs betänkande (2001); The Rule of Law (2004).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Juhlajulkaisu Pekka Hallberg 1944 12/6 2004. Suomalainen lakimiesyhdistys (2004).
BILDKÄLLA. Hallberg, Pekka. Foto: Eero Liesimaa, 1991. Uusi Suomis bildarkiv.