SÖDERBLOM, Ulf


(1930–2016)


Dirigent, professor


Ulf Söderblom har varit chefsdirigent vid Nationaloperan och dirigent vid operafestspelen i Nyslott samt konstnärlig ledare för dessa institutioner. Under operaboomen i Finland på 1960- och 1970-talen intog han en nyckelposition. Operakonstens framsteg dessa år var den konstnärliga förutsättningen för operahusprojektet i Helsingfors som förverkligades 1993. Som konsertdirigent har han gått i bräschen främst för modern inhemsk musik.

 

Söderbloms karriär började inte den i Finland sedvanliga vägen via Sibelius-Akademin.­ Som skolelev tog han pianolektioner för Helga Hedlöf, en av de ledande pianopedagogerna i Åbo, och spelade cello i en skolorkester. Musikteori studerade han för Svenska klassiska lyceums musiklärare, ­sedermera professorn vid Åbo Akademi John Rosas. Ur en kamratkrets utgick först en stråkkvartett och därpå vokala ensembler. Söderblom mottog under en sommar­kurs starka intryck av den svenske kör­pionjären Eric Eric­son. Kamratkretsen utvecklades till den blandade kören Voces­ Intimae Aboenses, som vid en konsert 1953 novitetsartat för första gången bjöd på bland annat en bukett madrigaler och körsånger från den förklassiska epoken. Utan tvivel var detta den första konserterande kammarkören i Finland.


 

Sina studier fortsatte Söderblom som kapellmästarelev till Hans Swarowsky vid musikakademin i Wien, där operakonsten stod i centrum – i Finland var utbildningsgångarna andra. Efter hemkomsten ledde han våren 1957 en produktion av MozartsTrollflöjten med amatörsångare och Åbo stadsorkester, och vann med denna föreställning som språngbräda anställning vid Nationaloperan, där han skulle utföra sitt livsverk. Först var han kördirigent under Leo Funteks sista period som överkapellmästare, därpå kapellmästare och efterhand även konstnärlig planeringschef och konstnärlig ledare under Jussi Jalas era som chefsdirigent (1958–1973) för att slutligen själv bli chefsdirigent.


 

Efter överflyttningen till Helsingfors övertog Söderblom även ledningen av Helsingfors teaterorkester, som vid sidan av sin egentliga uppgift också framträdde på konsertestraden, samt Svenska oratorieföreningen i Helsingfors, som årligen utförde större vokala verk tillsammans med Helsingfors stadsorkester; en höjdpunkt var måhända framförandet av Hilding RosenbergsJohannes uppenbarelse 1967. Åren 1974–1986 ledde Söderblom den blandade kören vid Helsingfors universitets studentkår Akateeminen laulu, och framförde där verk för kör och orkester av Haydn, Verdi, Elgar, Rossini, Honegger, Brahms, Bach och andra; 1981 tog kören och dess dirigent initiativet till komponerandet och upp­förandet av Joonas KokkonensRequiem.


 

Söderblom var även långvarig förbundsdirigent för Finlands svenska sång- och musikförbund från 1967 till 1992 och tog där även initiativet till framföranden av större verk vid förbundets sångfester. Vid sidan av operaarbetet var Söderblom även konstnärlig ledare för Helsingfors stadsorkester tillsammans med Paavo Berglund 1978–1979 samt konstnärlig ledare för Lahtis stadsorkester 1984–1987; förste gästdirigent då var Osmo Vänskä. Periodvis har Söderblom även lett Sibelius-Akademins symfoniorkester. På konsertestraden har han gått i bräschen för inhemska mästare såsom Aarre Merikanto.


 

Den centrala delen av sitt livsverk har Söderblom emellertid utfört som operadirigent. En uppgångsperiod vid National­operan inleddes 1963, då operan efter en lång väntan fick en egen orkester. Detta, liksom att man också började anlita utomstående regissörer och annan teaterexpertis, ledde till en kvalitetshöjning. Söderblom konstaterade senare i en intervju att man ”vässade redskapen” inför det som skulle komma. Operan upphörde visserligen med att framföra operetter, men repertoaren blev i andra avseenden betydligt mångsidigare genom att den kom att omfatta ett brett spektrum från barock till modernare verk av t.ex. Alban Berg.


 

Söderblom drömde om ”en utpräglat finsk operakonst” vid sidan av den utländska stamrepertoaren, operor med drag av allkonstverk. En viktig milstolpe var återupplivandet av operafestspelen i Nyslott 1967 – premiärföreställningen med Fidelio av Beethoven leddes av Söderblom. Sommarveckorna i Nyslott bidrog på ett alldeles avgörande sätt till operakonstens frammarsch. Operahuset i Helsingfors (Alexandersteatern) hade stora begränsningar, och först i Nyslott kom ensemblen akustiskt till sin rätt. Ett avgörande steg mot den kommande operaboomen togs under Söderbloms ledning med upp­förandet av Aarre Merikantos alltför länge försummade opera Juha 1967, som dittills inte sceniskt uppförts i huvudstaden. I Nyslott framfördes verket 1970 och 1971 samt därpå i Helsingfors 1972. Utgående från dessa produktioner spelades operan in på grammofon, den första operainspelningen överhuvudtaget i Finland. Juha har sedan dess räknats till den inhemska operarepertoarens nyckelverk och har rentav gjort Madetojas Österbottningarna rangen stridig som Finlands ”nationalopera”.


 

En liknande växelverkan: National­operan–Nyslott–grammofoninspelning följde därpå med en rad nykomponerade verk, operaboomens egentliga hörnstenar: bl.a. De sista frestelserna av Joonas Kokkonen, Ryttaren av Aulis Sallinen. Operans framgångar i hemlandet har följts upp med framgångsrika gästspel i bl.a. London och New York. Ulf Söderbloms diskografi, som givetvis har ett starkt samband med det som producerats för scenen, är ett bestående monument över finländsk operakonsts frammarsch. Den omfattar höjdpunkterna i den finländska operans utveckling från Crusells Den lilla slavinnan (Stockholm 1824) och – framför allt – Pacius mästerverk Kung Karls jakt (1852/1879) till verk som Silkkirumpu (1984, Silkestrumman) av Paavo Heininen.


 

Söderblom fick professors titel 1991 och blev hedersdoktor vid Åbo Akademi 1998. Som pensionär har han fortsatt att göra sin f.d. arbetsgivare betydande tjänster. Han var självskriven som den förste att dirigera en föreställning i det nya operahuset: Sallinens Kullervo, som dessförinnan hade framförts under en turné till Los Angeles. En mycket uppmärksammad premiär var 1995 Erik Bergmans Det sjungande trädet till ett libretto av Bo Carpelan, dessförinnan inspelad på skiva och sedermera uppförd vid ett gästspel i Berlin 1999. Då Nationaloperans chef Walton Grönroos 1996 avgick kunde den nya chefen Juhani Raiskinen inte tillträda genast; Söderblom ställde då upp som chef under övergångsperioden. Han har även varit gästdirigent vid andra scener, bl.a. vid operan i Nantes, Frankrike, 1998 och 2000.


 

Ulf Söderblom, som på fädernet härstammar från Kimito i Åboland, har sitt sommarställe i Hitis skärgård som ett dominerande fritidsintresse. Här har han återuppfört och pietetsfullt inrett några gamla österbottniska hus, byggt båthus och skjul för klenoder som börjar bli alltmer sällsynta: allmogemotorbåtar av trä som hålls i stånd genom daglig användning.


 

Fabian Dahlström


 

Ulf Arne Söderblom, född 5.2.1930 i Åbo, död 4.2.2016 i Helsingfors. Föräldrar diplomingenjör Arne Paulinus Söderblom och Gerda Mathilda Rajalin. Gift 1957 med sjukgymnasten Karin Helena Ehrnrooth.


 

VERK. Inspelade operor: Aarre Merikanto, Juha (1972); Aulis Sallinen, Ratsumies (1975); Joonas Kokkonen, Viimeiset kiusaukset (1978); Wolfgang Amadeus Mozart, Trollflöjten (1987); Ludwig van Beethoven, Fidelio (fragment, 1987); Paavo Heini­nen, Silkkirumpu (1989); Fredrik Pacius, Kung Karls jakt (1991); Aulis Sallinen, Kullervo (1991); Erik Bergman, Det sjungande trädet (1992); Selim Palmgren, Daniel Hjort (1994); Bernhard Henrik Crusell, Den lilla slavinnan (1997); Mikko Heiniö, Riddaren och draken (2001); Erkki Melartin, Aino (2002); Fredrik Pacius, Princessan af Cypern (2004). Verk för kör och orkester: Joonas Kokkonen, Requiem (1985); Uuno Klami, Psalmus (1988). Verk för orkester (även med solist): av Aarre Merikanto, Usko Meriläinen, Paavo Heininen, Einar Englund, Paul Hindemith, Joonas Kokkonen, Fredrik Pacius.


 

LITTERATUR OCH KÄLLOR. Biographica, Sibeliusmuseum, Åbo. M. Heiniö, Suomen musiikin historia IV. Aikamme musiikki. 1945–1993 (1995); M. Heiniö, Karvalakki kansakunnan kaapin päällä (1999); H.-I. Lampila, Suomalainen ooppera (1997); C. Hedberg, Svenska Oratorieföreningen i Helsingfors (1970); Akateeminen laulu 1953-1978 (1978); Akateeminen laulu ’88. Red. T. Juntto et al. (1988); E. Marvia & M. Vainio, Helsingin kaupunginorkesteri 1882 (1982).


 

BILDKÄLLA. Söderblom, Ulf. Foto: Jaakko Tapola, 1994. Uusi Suomis bildarkiv.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 4. Republiken M–Ö (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Uppdaterad 9.2.2016.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4376-1416928956982

 

Upp