FORSSTRÖM, Petter 

(1877–1967) 

Industriman 

Petter Forsström hör till banbrytarna inom Finlands byggnadsmaterialindustri. Han var långvarig verkställande direktör för Lojo kalkverk Ab och utvecklade industrin i hela Lojonejden. Han var också brukspatron och bygdens patriark i positiv bemärkelse.

Petter Forsströms far var godsägaren och sjökaptenen Karl Forsström, som vid sidan av sina övriga sysslor inledde brytningen av marmor och kalk i Förby i sin hemsocken Finby och sedermera kalkbränning både i Pargas och i Lojo. Det gick trögt med Petter Forsströms skolgång. Till sin natur var han mycket självständig och egensinnig, och när han ansåg sig ha blivit illa bemött i skolan fick skolan vara. Efter några år på sjön återvände han ändå till skolbänken i avsikt att studera till veterinär. Slutligen hamnade han dock i bryggerilära i Tyskland, och efter tre års studier avlade han bryggarmästarexamen vid Bräuerei-Akademie i Berlin 1897. 

Petter Forsström hade inte för avsikt att fortsätta i sin fars yrke. Kalkfabrikernas ledning skulle övertas av hans äldre bror Fredrik, som studerade till ingenjör vid Polytekniska institutet i Helsingfors. Eftersom man inte ville avbryta broderns studier ombads den 20-årige Petter att övervaka gjutningen av ugnen vid den nya kalkfabriken i Lojo. Härvid fattade han intresse för kalkbränning även på ett mer allmänt plan, och stannade i Lojo som fabrikschef. Det ursprungligen som ett provisorium avsedda uppdraget kom sedermera att vara i 65 år, och Lojo kalkverk Ab kan med fog betraktas som Petter Forsströms skapelse. 

Efter Karl Forsströms död blev Lojo kalkverk aktiebolag 1912. Petter Forsström, som 1937 förlänats bergsråds titel, var bolagets verkställande direktör fram till 1960-talet. Verksamhetens grund var kalkfabriken och dess kapacitet utökades ständigt allteftersom nya sätt att använda kalken upptäcktes. Anläggandet av en egen cementfabrik var ett veritabelt storprojekt. Ännu i början av 1910-talet användes endast importerad cement i Finland. Sedermera anlades inhemska cementfabriker, först i Pargas och sedan i Lojo. Lojo kalkverk Ab:s cementfabrik startade i slutet av 1919. Till samma företagsgrupp kan räknas även tillverkaren av kalksandtegel, Saseka Ab, vars huvudsakliga verksamhetsort var Nordsjö nära Helsingfors, samt sand- och grusbolaget Rudus Ab. I början av 1950-talet grundades i Lojo radiofabriken Iskumetalli Oy. I Lojo kalkverk Ab:s ägo utvecklades radiofabriken till en betydande elektronikindustri. 

Petter Forsströms smeknamn, Kalk-Petter, säger mycket om hans folkliga lynne. Det finns otaliga berättelser om hur bergsrådet tog hand om enskilda, nödställda människor. Han var bland de sista patronerna inom finländsk industri, en patriark i ordets sanna bemärkelse. Samtidigt var han en svuren antikommunist och lappoman. I Lojonejden deltog Forsström, och genom honom kalkverket, i allt tänkbart; han ägde ett kraftverk och sågar, grundade skolor och sjukhus, byggde bostäder, understödde idrott, kvinnorörelsen Marthorna och scouting. Forsström var också med om att grunda bolagets yrkesskola i Jönsböle i Virkby 1927. Kalkverket var starkt representerat i kommunförvaltningen, och inga kommunala beslut fattades utan att beakta bolagets intressen. Bergsrådet hade säte i Lojo kommuns, sedermera köpings, förvaltningsorgan. Forsström hörde till Mannerheims jaktkamrater och hade även i övrigt goda kontakter till landets högsta ledning. 

Längden på Forsströms livsgärning var också legendarisk; han avgick som verkställande direktör för Lojo kalkverk Ab först vid 85 års ålder. Efter kriget, 1946, blev Forsström anhållen som misstänkt för landsförräderi. Han påstods ha hjälpt en tysk spion rymma ur häktet. Den dåtida Statspolisen och det politiserade rättsväsendet drev igenom anklagelsen, och i januari 1947 dömdes Forsström till tre års tukthus. Han hade hunnit avtjäna hälften av sitt straff i fängelserna i Åbo och Riihimäki när han frigavs på grund av gott uppförande. Hans 70-årsdag inföll under fängelsetiden, och undantagsvis beviljades han permission för firandet av bemärkelsedagen. 

Även fängelsetiden ger en god bild av Forsströms karaktär. Utan större svårigheter anpassade han sig i den nya miljön. Vid sidan av fängelsesysslorna skötte han sitt arbete som företagsledare, umgicks med andra fångar och tog del av deras bekymmer. Också i denna situation hjälpte han dem som uppriktigt vände sig till honom, eller sina internerade olycksbröder. Han märkte att många interner endast slog dank för att återvända till fängelset efter en kort tid på fri fot, medan de enligt Forsström borde ha utnyttjat fängelsetiden till yrkesstudier. På hans initiativ grundade Riihimäki fängelse Finlands första fängelseyrkesskola 1949. 

År 1915 gifte sig Petter Forsström med general Carl Schulmans dotter Margit Schulman. Hon målade tavlor, framför allt akvareller, och förevisade sina arbeten vid några utställningar på 1920- och 1930-talet. Paret hade inga barn, men plikterna som bergsrådinna tog Margit Forsströms tid i anspråk till den grad att måleriet förblev en sporadisk hobby. Efter Petter Forsström tog brorsonen, diplomingenjör Börje Forsström, över ledningen av Lojo kalkverk Ab. 

Kai Hoffman 

Petter Teodor Forsström, född 7.11.1877 i Finby, död 13.11.1967 i Lojo. Föräldrar sjökaptenen Karl Teodor Forsström och Olivia Gustava Eklund. Gift 1915 med Margit Augusta Paulina Schulman. 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. V. Hoving, Lojo kalkverk 1897–1950 (1951); R. Lintuniemi, Pieni kirja suuresta miehestä Kalkki-Petteristä (1997); Y. Soini, Kalkki-Petteri. Erään kunnianmiehen elämänvaiheita (1965). 

BILDKÄLLA. Forsström, Petter. Foto: Ateljé Apollo. Uusi Suomis bildarkiv.

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 3. Republiken A–L (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4378-1416928956984

Upp