FORSSKÅL, Peter 

(1732–1763) 

Naturalhistoriker, upplysningsfilosof 

Peter Forsskål var en av de ”apostlar” Carl von Linné sände ut i världen för att undersöka naturen. Han deltog i en dansk expedition till Jemen, där han före sin död åstadkom en anmärkningsvärd naturvetenskaplig samling. Forsskål hade tidigare väckt uppseende i Sverige då han fört fram kravet på fullständig tryckfrihet. 

I januari 1761 seglade Peter Forsskål från Köpenhamn mot det s.k. Lyckliga Arabien, Jemen. Han deltog som naturalhistoriker på en forskningsexpedition finansierad av den danske kungen Fredrik V. Forskargruppens viktigaste uppdrag var att studera de växter, djur och naturförhållanden som omnämndes i Gamla testamentet, samt att observera beduinernas levnadssätt som ett led i förståelsen av de forna israeliternas seder och levnadsförhållanden. I september ankom expeditionen till Egypten, där den uppehöll sig ett drygt år, till oktober 1762. Härifrån fortsatte gruppen till Jemen, där avsikten var att stanna ett par tre år. Bara ett drygt halvår senare avled Forsskål i malaria i byn jarim, den 11 juli 1763. Av expeditionens sex medlemmar återvände endast Carsten Niebuhr, som kom till Köpenhamn i november 1767. Att denna historiens första egentliga naturvetenskapliga forskningsresa kröntes med framgång – i eftervärldens ögon – berodde i första hand på de prover ur växt- och djurriket som Peter Forsskål samlat och som Niebuhr publicerade. 

Vilken var den väg som förde den Helsingforsfödde Forsskål till hans sista viloställe i den arabiska sandöknen? Då han var åtta år gammal flyttade Peter Forsskål från Finland till Tegelsmora, där hans far utnämnts till kyrkoherde. År 1742 skrev Peter Forsskål in sig vid Uppsala universitet, men egentliga studier vid den teologiska fakulteten bedrev han inte förrän 1751, då han även började studera arabiska för Carl Aurivillius och flitigt åhörde Carl von Linnés föreläsningar. Hösten 1753 reste Forsskål som stipendiat till Göttingen för att studera arabiska och filosofi för den framstående Johann David Michaelis. I juni 1756 disputerade Forsskål på avhandlingen Dubia de principiis philosophiae recentioris och fick filosofie magisters och doktors grad. I avhandlingen kritiserade Forsskål starkt Christian von Wolffs filosofi, en riktning som höll på att minska i betydelse vid de tyska universiteten men som fortfarande hade många efterföljare i Uppsala. Detta gjorde det inte lättare för Forsskål att återvända till Sverige. 

Hösten 1756 var Peter Forsskål tillbaka i Uppsala. På grund av sin avhandling betraktades Forsskål som egensinnig och stridslysten, och han anpassade sig med svårighet till det akademiska samfundet. Avhandlingen De libertate civili, för vilken Forsskål i maj 1759 sökte tryckningstillstånd, ledde till en brytning. Forsskål hade undantagsvis skrivit även en svensk version av avhandlingen. Att skriva ett polemiskt verk på latin för en akademisk publik var en helt annan sak än att publicera det på folkspråket för spridning utanför universitetet. Frihetstiden var ingen gynnsam tid för yttrande- och tryckfriheten, och sålunda gav universitetet, som var sin egen censurmyndighet, inte tryckningstillstånd för studien. Trots förbudet lät Forsskål i november 1759 trycka den svenska versionen. 

Tankar om borgerliga friheten är det första verk på svenska som förordat fullständig tryckfrihet. Så är det i stor utsträckning också Forsskåls förtjänst att Sverige som första land i världen fick lagstadgad tryckfrihet genom den förordning som antogs 1766, något han inte själv fick bevittna. Redan innan hans band till det akademiska samfundet i Uppsala bröts hade hans lärare i Göttingen J.D. Michaelis sett till att han blev antagen i egenskap av naturalhistoriker på den danska expeditionen till det Lyckliga Arabien. 

Kaj Öhrnberg 

Peter Forsskål, i källorna även Petrus, född 11.1.1732 i Helsingfors, död 11.7.1763 i Jarim i Jemen. Föräldrar kyrkoherden i Stockholms finska församling Johannes Forsskål och Margareta Colbeckia. 

PRODUKTION. Dubia de principiis philosophiæ recentioris. Gottingæ (1756); Tankar om borgerliga friheten. Stockholm (1759); Flora ægyptiaco-arabica. Hauniæ (1775); Descriptiones animalium, avium, amphibiorum, piscium, insectorum, vermium. Hafniæ (1775); Icones rerum naturalium. Hafniæ (1776); Resa till lyckliga Arabien. Petrus Forsskåls dagbok 1761−1763. Uppsala (1950). 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. P. Aalto, Oriental studies in Finland 1828−1918. The History of Learning and Science in Finland 1828−1918 10b (1971); C. Christiansen, Naturforskaren Pehr Forsskål. Hans rejse till Ægypten og Arabien 1761−63 og hans botaniske arbejder og samlinger. København (1918); J. Dellner, Forsskåls filosofi. Stockholm (1953); T. Hansen, Det lyckliga Arabien. En forskningsfärd 1761−1767. Stockholm (1964); F.N. Hepper, Current research on the plant specimens from the Niebuhr and Forsskal Yemen expedition. Proceedings of the Seminar for Arabian Studies 17 (1987); W. Lagus, Strödda blad. Nytt och gammalt i historiska och humanistiska ämnen I. Petter Forsskåls lefnad (1877); A. Leikola, Valistuksen vuosisadan suomalaisia maailmalla. Kalm. Forsskål, Laxman. Matka-arkku. Suomalaisia tutkimusmatkailijoita (1989); E. Matinolli, Petter Forsskål. Luova ihminen 1700-luvun Pohjolasta (1960); C. Niebuhr, Reisebeschreibung nach Arabien und anderen umliegenden Ländern 1−3. Kopenhagen (1774−1837); T. Nordin, En svensk filosof i Lyckliga Arabien. Idéer och äventyr. En antologi om svenskt 1700-tal. Lund (1999); H. Schück, Från Linnés tid. Petter Forsskål. Stockholm (1923); R. Spärck, Peter Forsskål and the Arabian Expedition. The American-Scandinavian Review LIII (1965); T. Steinby, Peter Forsskål och Tankar om Borgerliga Friheten (1971). 

BILDKÄLLA. Forsskål, Peter. Litografi: F. Tilgmann. Foto: S. Salmi, 2008. Museiverket.

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4510-1416928957116

Upp