Skriv utLISA ERIKSDOTTER
(f. 1733)
Väckelsepredikant
Lisa Eriksdotter hör till de gestalter i Finlands historia hos vilka myt och verklighet vävts in i varandra på ett fascinerande sätt. Hon är känd som den som satte igång bedjarrörelsen i västra Finland, men också som den som utlöste hela väckelserörelsen, som banade väg för de stora religiösa folkrörelserna i Finland. Enligt en mer allmän tolkning kan man i Lisa Eriksdotters häftiga omvändelse se en utkristallisering av hela den samhälleliga brytningen då ståndssamhället som socialt, ideologiskt och ekonomiskt system började falla isär och förutsättningarna för ett medborgarsamhälle därmed uppstod.
Lisa Eriksdotters väckelseupplevelse är intressant därför att den på sätt och vis kom att bli mönsterbildande för alla senare kvinnliga väckares upplevelser. Då hon kring allhelgonahelgen år 1756 vallade boskap, såg hon en skräckinjagande syn, där hon blev varse sitt syndiga liv och dess helvetiska följder. Hon drabbades av en sådan rädsla och hennes kropp skälvde så att alla i byn Santio i Kaland trodde att de också, som en följd därav, skulle drabbas av Guds vrede. Ångesten och rädslan att inte bli frälst spred sig som en löpeld först till andra byar i församlingen, därefter till grannsocknarna och sedan allt längre bort, tills väckelsevågen på några årtionden hade svept över hela södra Finland.
Lisa Eriksdotters legendariska gestalt lever kvar i det kollektiva minnet hos bedjarrörelsen i västra Finland och i synnerhet hos rörelsen i Kaland. Kring den sten som rests i närheten av hennes födsloplats samlas man varje år för en minnesandakt. Likaledes fortlever i trakterna av Kaland många folksägner om den gåtfulla Lisa. Ytterligare färg får sägnerna av att Lisa Eriksdotters liv alltjämt ligger i dunkel. I sak vet man tämligen lite om henne. Det finns ingenting nedtecknat, inga väckelsetal, inga uppgifter om sömnpredikningar och syner – med andra ord inget sådant material som finns att tillgå när det gäller andra religiösa väckare.
Även andrahandskällorna är rätt förtegna. Enda beläggen om henne finner man i kyrkoböcker och mantalslängder. De säkerställer hennes existens. Hennes födelsedatum, dop, konfirmation, kunskaper i den kristna läran, nattvardsgången och flyttningen från Kytämäki till Santio, hennes avfärd därifrån den 9 september 1759 – allt detta är obestridligen dokumenterat, men på så klen grundval kan man inte rekonstruera Lisas levnad.
Lisa Eriksdotters personliga liv förblir en gåta, fördold i den samhälleliga myten, men det gör henne inte historiskt mindre betydelsefull. Kanske hennes liv tvärtom påminner dagens människor, prisgivna åt krav på individuell prestationsförmåga, om den kollektiva gemenskap som försvann när den moderna världen föddes, en gemenskap där det som äger historisk relevans tillhörde alla och envar, utan att det behövde namnges och patenteras.
Irma Sulkunen
Lisa Eriksdotter, Elisabeth Erkintytär, Liisa Erikintytär, Liisa Eerontytär, född 15.10.1733 i Nykyrka (Kaland) i Åbo län, föräldrar bonden Erik Antinpoika och Liisa Jaakontytär.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. M. Akiander, Historiska upplysningar om religiösa rörelserna i Finland i äldre och senare tider III (1859); H. Heino, Hyppyherätys. Länsi-Suomen rukoilevaisuuden synnyttäjä (1976); F.M. Karrakoski, Liisanmäen polulla. Pyhä perintö (1956); M. Ruuth, Abraham Acrenius, ajan merkki ajoiltaan I−II (1921−1922); I. Sulkunen, Liisa Eerikin-tytär ja hurmosliikkeet 1700−1800-luvulla (1999); Ur de religiösa rörelsernas historia i Finland. Urkunder och forskningar (1915).
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4515-1416928957121