BACKMAN, Johan 

(1706–1765) 

Kyrkomålare, träsnidare 

Kyrkokonsten i Österbotten återhämtade sig på 1740-talet efter den stora ofreden. Initiativtagare till återuppblomstringen anses ha varit Johan Backman, representant för den senbarock som grundade sig på mättade färger och plastiska figurer. Till hans produktion räknas förutom kyrkomålningarna en del möbelmålningar.

Johan Backman föddes 1706 på Bastubacka hemman i Nedervetil. Nästa omnämnande av honom finner man i Västerås domkyrkoförsamlings kommunionbok nyårsdagen 1739; då var han ”lärdräng” hos tapetfabrikören Jakob Schönfelt i Västerås. År 1741 erhöll Backman ett mästarbrev som tapetmakare, utskrivet av Schönfelt. 

Den 13 juli samma år fick Backman av kommerskollegiet i Stockholm tillstånd att anlägga en tapetfabrik i Gamlakarleby. Första söndagen efter påsken 1741 antecknades han ännu i Västerås, men i december nämns han i Gamlakarleby. Hans fabrik blev av minsta slag, endast en vanlig hantverkarverkstad, men Backman kallade sig dock ända till sin död ”tapetmakare och målare”, tidtals även ”fabrikör”. År 1754 bosatte han sig på sin hemgård i Nedervetil. 

Backmans rykte baserar sig på de tämligen stora arbeten han utförde både som träsnidare och som konstmålare i olika kyrkor, dels i Österbotten, dels i mellersta Finland (Keuru och Saarijärvi) och Tavastland (Tavastkyro). Det är belagt att han snidade predikstolar för kyrkorna i Gamlakarleby (1749), Nedervetil (1752), Lochteå (1758) och Kronoby (1759–1761). Altartavlor målade han för Gamlakarleby (1749), Jalasjärvi (1750), Vetil (1751), Kronoby (1755–1761) och Toholampi (1761). Mindre målningar finns därtill i kyrkorna i Tavastkyro (1750), Keuru (1751), Nedervetil (1741, 1754, 1757) och Saarijärvi (1756). 

Backmans främsta bevarade verk finner man i Kronoby. När den nuvarande kyrkan uppfördes på 1820-talet flyttade man från den tidigare kyrkan de arbeten som Backman gjort 1755–1761, nämligen predikstolen, altaruppsatsen och väggmålningar i två korsarmar. Altaruppsatsen omfattar tio olika målningar, som skiljs från varandra av målade pelare och textband. Motiven är bibliska, från Adam och Eva till scener ur Kristi lidandes historia. Bilden i nedre radens mitt fungerar som en altartavla; den föreställer Jesu födelse. Korsarmarnas bilder följer samma linje, frånsett den stora bilden i den högra korsarmen, som föreställer Syndafloden och Noaks ark, ett unikt motiv i den finländska konstens historia. 

Stilistiskt, och även i fråga om färgerna, kan Backmans målningar karakteriseras som senbarock: de har en nästan chockartad effekt på den som träder in i 1820-talsbyggnaden. Även om färgen kan sägas vara onyanserad och teckningen tafatt har Backman dock lyckats ge scenerna liv; dessutom har han försett dem med roande detaljer. Det har påvisats att Backman hade bestämda förlagor, dels en s.k. figurbibel, som hade tryckts i Stockholm 1739, utgående från Gustav II Adolfs bibel av år 1618, dels bibelillustrationer av Johann Sadeler och Matthäus Merian. 

Bouppteckningen efter Johan Backman vittnar om att han på sin gård, i en typisk bondbygd, snarast företrätt en småborgerlig kultur med rötter i städernas hantverkskultur. Bland hans efterlämnade möbler fanns till exempel ett tebord. Också den rikligt utrustade garderoben vittnar om att Backman med sin fru följt ett mode som snarast hörde hemma i städernas småborgerliga kretsar. 

Under arbetet i Kronoby biträddes Backman av Erik Westzynthius d.y., som efter sin fars död (Erik Westzynthius d.ä. 1711–1757) flyttade hem till Backman och blev hans lärling. Efter Backmans bortgång 1767 efterträdde Westzynthius denne som målare i Gamlakarleby, och verkade som sådan fram till sin egen död 1787. 

Carl Jacob Gardberg 

Johan Backman, född i mars 1706 i Nedervetil, död 1765 i Nedervetil. Föräldrar Nils Larsson Bastubacka och Elisabet Larsdotter Skog. Gift 1741 med Maria Laiberg. 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. K. Appelgren, Om den skulpterade och målade inredningen i svenska Österbottens kyrkor. Svenska Österbottens historia V (1985); J.R. Aspelin, Johan Backman, Pohjalainen kirkkomaalari (Österbottnisk kyrkomålare). Suomen Museo – Finskt Museum 1903; H. Hanka, Kirkkomaalauksen traditio ja muutos 1720−1880 (1997); R. Mähönen, Kirkkomaalari Mikael Toppelius. Finska Fornminnesföreningens tidskrift 78 (1975); G. Nikander, Gamlakarleby stads historia II (1951); R. Pylkkänen, Kirkkomaalari Johan Backmanin perunkirjoitusluettelo. Suomen Museo – Finskt Museum 1951; M.-L. Rajaniemi, Vanhan testamentin kuva-aiheet Pohjanmaan kirkkojen alttariseiniin liittyvissä maalauksissa (avhandling pro gradu, Jyväskylä universitet, 1999); T. Riska, Kruunupyyn kirkon Ukko Nooa. Ars. Suomen taide 2 (1988); M.-L. Wegelius, Pohjalainen kirkkomaalari Johan N. Backman (avhandling pro gradu, Helsingfors universitet, 1967). 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4518-1416928957124

Upp