Skriv utvon CÖLLEN, Henrik
(d. 1561)
Murmästare
Henrik von Cöllens namn är förknippat med de byggnadsarbeten på borgar i Finland som kronan lät utföra åren 1558–1561. Därförinnan hade han utmärkt sig som murmästare på den svenska sidan, speciellt vid planeringen och uppförandet av Gripsholms slott 1537–1545. När Gripsholm stod färdigt fick han ansvaret för byggnadsarbetena vid Uppsala slott.
Murmästaren Henrik von Cöllen var bördig från Ostpreussen och representerade inom sitt område en konservativ riktning, präglad av den tyska senmedeltida slotts- och borgarkitekturen. Gripsholms slott med sina runda kanontorn var följaktligen föråldrat redan då det blev färdigt 1545. Samma år inleddes uppförandet av Vadstena slott, som kom att bli Sveriges första renässansslott. Cöllen lyckades inte följa med i utvecklingen och förnya sig. Gustav Vasa, som snabbt anammat de nya tankegångarna inom befästningstekniken, anklagade Cöllen för att förhala arbetet samt för byggtekniska fel med påföljden att murmästaren befriades från sina åligganden vid Uppsala slott. Efter detta hade han tämligen anspråkslösa uppgifter jämfört med hans tidigare ställning och erfarenheter.
I december 1557 kallade dock hertig Johan brevledes Henrik von Cöllen till Finland, dit han av allt att döma anlände i juli följande år. Gustav Vasa ställde honom genom en skrivelse daterad 4 juli 1558 i hertig Johans tjänst. Sannolikt var Cöllen till en början stationerad på Åbo slott. Senare samma år begav han sig till Olofsborg, där han ledde de rivningsarbeten som skulle ge plats för ett kanontorn i det främre hörnet av den yttre borgen. I februari följande år, 1559, kom han till Tavastehus, där han ledde arbetena med det östra runda kanontornet utan avbrott ända till mitten av oktober, då byggnadssäsongen avslutades.
Våren 1560 befann sig Henrik von Cöllen åter i Olofsborg efter att redan föregående år kallats tillbaka sedan de ovannämnda rivningsarbetena blivit utförda. Nu uppfördes under hans ledning det s.k. Tjocka tornet vid den yttre borgen samt en del av den tillhörande ringmuren. Arbetet fortgick ännu påföljande år, då Cöllens namn plötsligt den 12 maj 1561 saknas i den provianteringslängd som uppgjordes varje vecka vid borgen. Eftersom detta inträffade alldeles i början av byggnadsskedet antar Antero Sinisalo, som undersökt Henrik von Cöllens verksamhet i Finland, att denne dog nämnda dag. Om så skedde fick han sannolikt sin sista viloplats på Säminge kyrkogård.
Det runda kanontornet på Tavastehus slott och det på 1700-talet rivna Tjocka tornet med tillhörande ringmur på Olofsborg är de enda arbeten i Finland som med säkerhet kan tillskrivas Henrik von Cöllen. Som en gammal och erfaren murmästare var han säkert rätt man för dessa uppgifter som inte fordrade kännedom om de nya krav renässansens byggnadskonst fört med sig. Gustav Vasa förföljde honom dock fortfarande i sina brev. När man från Viborg 1559 sände en förfrågan gällande reparationsarbeten på stadsmuren och ville att Henrik von Cöllen skulle utses till ansvarig för dessa, svarade konungen att denne var ytterst åldersstigen och knappast visste något om nyare byggnadssätt, i varje fall inte när det gällde att befästa en borg eller en stad mot en stormakt med moderna kanoner. Något senare samma år upprepade Gustav Vasa sina varningar i brev till den i Olofsborg stationerade Gustaf Fincke och menade att Cöllen inte visste just något alls om gott byggarbete.
Det verkar som om en i tiden högt uppskattad och från utlandet inkallad byggmästare, skaparen av Gripsholms slott, småningom åsidosattes, och det så konkret att han som en utarbetad man begravdes i det fjärran Savolax.
Carl Jacob Gardberg
Henrik von Cöllen, död i Savolax, möjligen 12.5.1561.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Kung Gustaf den förstes registratur I?XXXIX. Stockholm (1861?1916); K. Drake, Die Burg Hämeenlinna im Mittelalter. Ein baugeschichtliche Untersuchung. Finska fornminnesföreningens tidskrift 68 (1968); C.J. Gardberg, Åbo slott under den äldre vasatiden. Finska fornminnesföreningens tidskrift 60 (1959); A. Sinisalo, Henrik von Cöllen Suomessa. Festskrift tillägnad Knut Drake på 60-årsdagen 6.3.1987 (1987).
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4521-1416928957127