MÖLLERUM, Diedrich

(1642–ca 1702)

Målare

Den möjligen danskättade Diedrich Möllerum var i Finland verksam som målare och barberare (fältskär) under 1680- och 90-talen, huvudsakligen i Åbotrakten. De porträtt han målade hör till de finaste från en epok då det var ont om porträttmålare i Finland.

Det var ont om goda porträttmålare i Finland i slutet av 1600-talet sedan Jochim Neiman dött i Åbo 1673. En av de få som har uppmärksammats av eftervärlden var Diedrich Möllerum, som 1684 fick tillstånd av Kämnersrätten i Åbo att med hustru och tre barn slå sig ned i staden och utöva yrket. Av namnet att döma torde han ha varit av dansk börd; med säkerhet vet man endast att han var född 1642 och att han tidigare hade bott i Umeå. Innan han kom till Åbo var han verksam i Jakobstad, där han 1682 målade ett epitafium (numera i Österbottens museum i Vasa), föreställande kyrkoherde Laurentius Prytz med familj.

Åbo kan endast formellt betecknas som Möllerums hemort, även om han där genast köpte en gård vid Drottninggatan. Han tillbringade större delen av sin tid på resande fot, tidvis dessutom som fältskär. Någon borgared avlade han inte. Under sitt första år i Finland livnärde han sig genom att utföra dekorationsarbeten i Åbo domkyrka, något senare fick han betalt för att ha målat en sal och tre kamrar på Åbo slott. Därtill sysslade han med koppning.

År 1686 målade han två porträtt, föreställande kyrkoherden i Kaland, Mikael Brunlöf och dennes maka Maria Henriksdotter Wärdh. Dessa porträtt, som numera finns i Finlands nationalmuseum, är visserligen konstnärligt anspråkslösa, men hör till de finaste skildringarna av den dåtida kulturen i Finland. Fyra år senare, 1690, målade han liknande porträtt i Ilmajoki, föreställande kyrkoherden Gabriel Peldan och dennes hustru. Vid samma tid omnämns han också i Vasa.

I augusti 1690 sålde Möllerum sin gård i Åbo; troligen flyttade han sedan tillbaka till Umeå. Försäljningen fick emellertid ett efterspel och han var därför tvungen att återvända 1692 och 1694. År 1691 besökte han även Brahestad, där han målade en votivtavla föreställande Martinus Peitzius med familj. Han nämns efter detta i Själevads kyrka i Ångermanland, där han målade predikstolen 1693.

Ett dubbelporträtt från 1695 av två okända flickor, har signerats av Möllerum. Porträttet finns nu i Svartnäs kyrka i Dalarna, och kan enligt Riitta Pylkkänen härstamma från västra Finland. Pylkkänen har utgående från flickornas dräkter förmodat att två andra, osignerade porträtt i Nationalmuseet målats av Möllerum; det ena härstammar från rådhuset i Raumo, det andra från Dragsfjärds kyrka.

Under vårvintern 1698 befann sig Möllerum ånyo i Åbo, där hans dotter var gift med slottets vaktmästare. Där stannade han till våren 1700 med magistratens lov, på villkor att han inte ställde till med besvär för stadens egna målare. Efter detta begav han sig till Torneå, där han 1701 uppenbarligen målade den bevarade altartavlan med Nattvarden som motiv. Vid samma tid (26 juli 1701) slöt församlingen ett skriftligt avtal med Möllerum om målning och utsmyckning av en ny predikstol, för vilket han fick 200 daler. Predikstolen, tillverkad av snickaren Nils Fluur 1696, är ännu bevarad.

År 1702, efter att Torneå kyrka stod färdig, anhöll Möllerum, trots sina konstnärliga färdigheter, om att få bli Västerbottens läns barberare, det vill säga fältskär eller läkare. Senare samma år nämns hans arbetsinsatser i Råneå kyrka nära Luleå, och därefter i Stockholm, varifrån han planerade en resa till Åbo. Dit anlände han dock aldrig, och man har förmodat att han avled samma år.

Carl Jacob Gardberg

Diedrich (Didrik, Diederich) Möllerum, född 1642 i Danmark(?), död ca 1702 i Stockholm(?). Föräldrarna okända.

KÄLLOR OCH LITTERATUR. C. von Bonsdorff, Åbo stads historia under sjuttonde seklet II (1904); K.K. Meinander, Porträtt i Finland före 1840-talet (1931); R. Mähönen, Kirkkomaalari Mikael Toppelius. Finska fornminnesföreningens tidskrift 78 (1975); I. Mäntylä, Tornion kaupungin historia I (1971); L. Pettersson, Tornion kirkko ja kellotapuli (1968); R. Pylkkänen, Barikin pukumuoti Suomessa 1620?1720. Finska fornminnesföreningens tidskrift 71 (1970).

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4527-1416928957133

Upp