BJÖRKLUND, Johannes


(1888–1962)


Fältbiskop


Johannes Björklund fick i uppdrag att organisera själavården i Finlands armé. Han genomförde uppgiften väl och vann i synnerhet överbefälhavaren Gustaf Mannerheims förtroende. Försvarsmaktens ledning och militärprästerskapet önskade att Björklunds befattning som fältprost skulle omvandlas till ett fältbiskopsämbete. Önskemålet uppfylldes, även om reformen stod i strid med biskopsämbetets tradition. Sålunda blev Johannes Björklund Finlands första fältbiskop.


 

Johannes Björklunds far Isak Björklund var son till en skomakarmästare i Gamlakarle­by. Isak Björklund bröt sig en framstående kyrklig bana; han var kyrkoherde i Kannus och Korsholm och assessor vid domkapitlet i Åbo samt ledamot i kyrkomötet och lantdagen. I början av 1920-talet deltog han därutöver i uppodlingen av kyrkans nyligen knutna ekumeniska kontakter. Johannes Björklunds andliga bana löpte i sin tur huvudsakligen inom försvarsmakten.


 

Själavården inom armén och beväringarnas medborgerliga fostran hade på 1930-talet underordnats fältprosten, försvarsmaktens högsta präst, som var underställd överbefälhavaren. Detta visade sig vid vinterkrigets utbrott fortfarande förenat med svårigheter, och därför ställdes Johannes Björklund, som utnämnts till befattningen kort före kriget, inför ett omfattande uppdrag. Fältprosten hade en självständig ställning och hade rätt att föredra viktiga ärenden direkt för överbefälhavaren. Björklund, som var uppskattad redan som marinpastor, hade en viktig ställning i det kyrkliga livet i Finland, inte minst med tanke på antalet militärpräster – fler än trehundra – och kriget.


 

Enligt Björklund var militärprästernas främsta uppgift att ta hand om den militära själavården: ”Kristi kors får inte åsidosättas”. De krigstida prästerna förkunnade evangeliet, och nattvarden, som även utdelades vid fronten, spelade en central roll. Björklund var reserverad gentemot Akademiska Karelen-Sällskapet, även om han under krigsåren anammade starkare nationalistisk-fosterländska åsikter. I sin verksamhet för den lutherska kyrkan i Östkarelen 1941–1942 följde Björklund en moderat linje.


 

På initiativ och förslag av undervisningsministeriet utnämnde president Risto Ryti Björklund till fältbiskop i början av fortsättningskriget 1941. Även om de beslutande organen inom kyrkan företrädde åsikten att titeln i sig skulle ha varit nog, genomfördes de nödvändiga ändringarna i kyrkolagen samma höst. Fältmarskalk Gustaf Mannerheim överräckte biskopskorset till fältbiskop Björklund i närvaro av huvudstabens officerare, och krigsprostens kansli fick namnet fältbiskopskansliet vid huvudstaben.


 

Efter fortsättningskriget verkade Björklund aktivt för soldathemsverksamheten och för att stödja krigsänkor och an­höriga till stupade. Den första fältbiskopens personlighet bidrog också till att öka respekten för hans ämbete: ”I enlighet med sin natur lade han hela sin personlighet i arbetet. Han närmade sig människorna, oberoende av om de var höga ledare eller män i ledet, på ett österbottniskt direkt och naturligt sätt men samtidigt med en sympatisk värme.”


 

Kyllikki Tiensuu


 

Julius Johannes Björklund, född 13.9.1888 i Uleåborg, död 17.12.1962 i Helsingfors. Föräldrar kyrko­herden, teologie doktorn Isak August Björklund och Fredrika Mathilda Wichmann. Gift med (1) Ingrid Anni Helena Mentona Tallroth 1913, (2) gymnastiklärarinnan Maija Hellevi Tarjanne (född Karsikko) 1945.


 

PRODUKTION. Suomen papisto 1800-luvulla. Erityisesti silmälläpitäen pappistarvetta ja sen tyydyttämismahdollisuuksia (1939); Vårt vapen trygga. En samling fältpredikningar och tal från kriget 1939–1940 (1940); Risti rintamalla (tills. med R. Tiivola, 1940); Präster i vapenrock. Minnen från stridslinjer och hemmafront (1942); Kansankirkkomme ja maanpuolustus. Peruskalliomme, maanpuolustus (1951); Suomen evankelis-lutherilaisen kirkon seurakuntien ja papiston matrikkeli (1953).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. E. Kansanaho, Papit ­sodassa (1991); E. Murtorinne, Finlands kyrkohistoria IV. Från förtrycksperioden till våra dagar 1900–1990. Skellefteå (2000).


 

BILDKÄLLA. Björklund, Johannes. Hufvudstadsbladets arkiv.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 3. Republiken A–L (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4627-1416928957233

 

Upp