BARSOKEVITSCH, Victor 

(1863–1933) 

Fotograf 

Victor Barsokevitsch härstammade från Polen och bodde i Helsingfors. Efter sitt giftermål flyttade han till Kuopio, där han blev fotograf och öppnade ateljé. Ateljén blev berömd för sina porträtt; speciellt visitkorten spred ateljéns rykte över hela Finland. Barsokevitsch medverkade också till att de finländska fotograferna organiserade sig. Han var en känd motståndare till det ryska väldet, och blev också för en kort tid landsförvisad. Barsokevitsch deltog aktivt i det kommunala och kulturella livet i Kuopio.

Den polskättade kontoristen Victor Barsokevitsch från Helsingfors blev fotograf genom sitt giftermål. Han gifte sig 1887 med fotografen Adèle Sallin och övertog snart verksamheten i hennes ateljé i Kuopio. Hustruns namn byttes mot mannens på fotografstämpeln, och ateljén flyttades till svärmoderns hus bakom domkyrkan. Adèle Sallin hade bara ett par år tidigare blivit fotograf; hon hade tidigare varit småhandlare och drivit en sömnadsaffär. Hennes bror Knut Sallin inledde vid ungefär samma tid sin korta bana som fotograf i Sordavala. Sina kunskaper i fotografi hade syskonen Sallin uppenbarligen förvärvat genom kortvariga studier i ateljéer i Stockholm. Deras begränsade produktion bestod av anspråkslösa personbilder, som saknar både personlig uttrycksfullhet och teknisk skicklighet. Barsokevitschs färgstarka person och personliga, omfattande bildsamling noterades å andra sidan långt utanför Kuopio. Otaliga visitkort levererades i en oavbruten ström under fyra årtionden och gjorde namnet V. Barsokevitsch känt i hela Finland. 

Barsokevitschs fotografiateljé stod mitt i Kuopios kulturkvarter, mittemot Minna Canths hem och nära Alexander Järnefelts. Fastän man visste att Barsokevitsch tillhörde ”Det unga Finland”, att han hade kommunala uppdrag och aktivt deltog i mångahanda kulturella aktiviteter och förlustelser, hörde han inte till Stenius, Canths, Järnefelts och Brofeldts konstnärskrets. Av dessa var det bara den Brofeldtska brödraskaran som han umgicks närmare med. Tack vare Barsokevitschs handlingskraft slog sig fotograferna samman och grundade Finlands fotografers förbund 1897. De erbjöd utbildning och grundade ett samföretag för handel med utrustning och fotografier. Barsokevitsch var i sina offentliga ställningstaganden oroad över massproduktionens lönsamhet och fotograferingens konstnärliga kvalitet. Han kritiserade öppet sina kolleger för kortsyntheten i att sälja modellbilder till underpriser och drev målmedvetet igenom lokala gemensamma avtal. Barsokevitsch hade ordet i sin makt och var en mästare på att påverka genom fotografier. Han var en affärsman och hantverkare som trivdes vid samma bord som tjänstemän och borgare. 

I enlighet med hantverkstraditionerna förvärvade fotograferna långt in på 1900-talet sina yrkesfärdigheter genom att praktisera i mästarnas ateljéer. Barsokevitsch studerade för Dahllöf i Stockholm och för Snellman i S:t Petersburg. Uppgifterna om hur han blev fotograf, liksom uppgifterna om hans familj, är fåtaliga. I januari 1893 välte familjens katt omkull en oljelampa i mörkrummet, med följden att Barsokevitschs alla tidiga fotografier brann upp. Den därpå följande branden 1916 kunde ha blivit mer förödande än den förra, då Barsokevitsch och hans granne arresterades av gendarmerna sedan en illegal ammunitions- och vapengömma hade avslöjats. Utvisningsdomen som Barsokevitsch avtjänade i Saratov i Ryssland upphörde i och med marsrevolutionen 1917. Barsokevitschs person förknippas med ett visst hemlighetsmakeri, som fortfarande lever vidare i anekdoterna om den halvspråkige fotografen med träben som motarbetade det ryska väldet. 

Fotograferingsarbetena vid ateljén bokfördes och negativen förvarades omsorgsfullt fram till Barsokevitschs pensionering 1926. Sittningsböckerna och de ca 70 000 negativen bildar ett unikt arkivmaterial, med vars hjälp man kan forska i fotografiateljéns verksamhet både som ekonomiskt företag och som konstnärligt uttrycksmedel. Barsokevitsch skötte fotografiateljén som en affärsman och bokförde de dagliga fotograferingarna och fotobeställningarna samt räknade ut de årliga avkastningarna. År 1894 t.ex. utförde man 870 visitkortsfotograferingar och vid sekelskiftet var antalet uppe i 1 800. De följande femton åren förefaller kundkretsen att ha varit stabil, kundernas antal låg på båda sidorna om 1 500, tills man 1918 upplevde ett toppår med 3 500 besökare. 1920-talet medförde en fortlöpande nedgång för ateljén. En försiktig uppskattning ger vid handen att man under åren 1894–1926 utförde åtminstone 45 000 personporträtt, och av de flesta av dessa gjordes det bildbeställningar som omfattade åtminstone ett halvt dussin kopior. 

För att producera och hantera en sådan ofantlig mängd bilder behövdes många noggranna händer. De pålitliga assistenterna, utan undantag kvinnor, fick samtidigt utbildning i fotografyrket. Fotografierna bokfördes regelmässigt i Barsokevitschs namn oberoende av fotograf. Åtminstone de utomhusfotograferingar som gjordes längre bort från staden torde oftast ha gjorts av assistenterna. 

Fotografierna höll under flera årtionden en jämn kvalitet och var uttrycksfulla på ett karakteristiskt sätt. Det förefaller som om Barsokevitschs polska temperament, hans savolaxiska sinne för humor och skämtsamma slagfärdighet i bästa fall kom med på bilderna. Fotografens aktiva engagemang motverkade en stel högtidlighet hos de avfotograferade. I den moderna åskådarens ögon ter sig många av fotona ofrivilligt komiska – de ekonomiskt mest välbeställda savolaxarna avbildades i en rekonstruktion av ett klassiskt pelarrum och de fattigare med en mellaneuropeisk skogskuliss som fond. Man kan i Victor Barsokevitschs fotografier notera en målmedveten strävan att avporträttera intressanta persontyper och att skildra folkets brokiga mångfald. 

Jukka Kukkonen 

Victor Barsokevitsch, även Barsokewitz, född 20.11.1863 i Helsingfors, död 6.3.1933 i Helsingfors. Far militärmusikern Vincenti Barsokewitz. Gift 1887 med fotografen Adèle Katarina Sallin. 

VERK. Omfattande negativ- och bildkvarlåtenskap i Kuopio kulturhistoriska museum; tvärsnitt av produktionen i Victor Barsokevitsch fotocentrum, Kuopio. 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. P. Kyytinen, Kuvantekijöitä ja kamerankauppaa. Suomen Valokuvaajain Liiton ja Suomen Valokuvaajain Oy:n 40-vuotisjulkaisu (1959); P. Kyytinen, Valokuvaaja Victor Barsokevitsch 1863−1933. Kuvia vuosisadan vaihteen Kuopiosta (1981); P. Kyytinen, Victor Barsokevitsch. Valokuvia 1893−1927 (1987); Ukko Barssi (1979). 

BILDKÄLLA. Barsokevitsch, Victor. Kuopio kulturhistoriska museum.

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4712-1416928957318

Upp