KISELEFF, Feodor


(1772–1847)


Köpman, fabrikör, kommerseråd


Handlanden Feodor Kiseleff, som flyttat från Fredrikshamn till Helsingfors, tillvann sig en uppskattad ställning bland stadens borgerskap. Minuthandel, entreprenörsverksamhet och sockertillverkning utgjorde stommen i hans affärsverksamhet. Tölö sockerbruk var länge det enda sockerbruket i Finland.

 

Feodor Kiseleffs far Pantelej Kiseljov hade genast efter freden i Åbo 1743 inflyttat till Fredrikshamn, som genom freden hamnat i det ryska riket. Han härstammade uppen­barligen från Ostaskov i Tverdis­triktet, där han hade burskap ännu 1768. Samtidigt saluförde Pantelej Kiseljov, som ägde en köpmansbod i Fredrikshamn, oxar, färskt och saltat kött, talg, ljus, vete­mjöl och kramvaror. Pantelej Kiseljov avled 1805 i Fredrikshamn, 83 år gammal.


 

Feodor Pantelejevitj Kiseleff, som var född i Pantelej Kiseljovs andra äktenskap, inledde sin bana som köpman i Fredrikshamn. På grund av ekonomiska svårigheter var han 1804 tvungen att temporärt räkna sig till det lägre borgerskapet snarare än till köpmannaståndet. År 1812 hörde Kiseleff igen till köpmännens skara inom Fredrikshamns första gille. Kiseleff hade dock redan flyttat till Helsingfors, i den ryska arméns kölvatten, där han bötfälldes för att ha idkat lagstridig köpenskap med kramvaror och livsmedel. År 1813 vann Kiseleff burskap i Helsingfors; mätt i skatteören låg han då på delad tredje plats bland borgarna i Helsingfors. Grunden för sin senare så betydande förmögenhet lade Kiseleff genom varuleveranser till de ryska trupperna.


 

I slutet av 1812 köpte Kiseleff av Bernhard Manecke ett sockerbruk, som låg i hörnet av Unionsgatan och Alexandersgatan. Maneckes syster var gift med Feodors bror, handlanden Timofei Kiseleff från Fredrikshamn. Under Kiseleffs tid växte brukets produktion kraftigt. Sedan Helsingfors blivit huvudstad i storfurstendömet växte staden snabbt, vilket tvingade Kiseleff att inom kort flytta fabriken till utkanten av staden. Stadens växande ämbetsmannakår och den ökade konsumtionen av socker utgjorde de ekonomiska faktorer som sporrade Kiseleff att investera i fabriken. Det nya sockerbruket, som planerades av C. L. Engel, stod färdigt vid Tölövikens strand 1823. Intill låg Kise­leffs eget tegelbruk. Efter diverse svårigheter växte brukets produktion kraftigt från 1829. Mellan 1839 och 1859 var Tölö socker­bruk det enda i sitt slag i landet.


 

Kiseleffs minuthandel fortsatte sin verksamhet i Kiseleffska huset, på det gamla sockerbrukets tomt, som förnyades av Engel. I likhet med många andra ryska köpmän lyckades Kiseleff erhålla sin andel av de offentliga byggnadsföretagen i Helsingfors. Han var 1826–1827 byggnadsentreprenör för den träkasern och den ridmanege i sten som uppfördes för det ryska gendarmeriet och kosackerna. År 1829 svarade Kiseleff även för arbetena på Sandudds begravningsplats och var entreprenör för Nikolaikyrkans monumentala trappor 1839–1843. Badanstalten i Brunns­parken lockade på 1840-talet rikligt med sommargäster till Helsingfors, vilka Kise­leff inkvarterade i sitt hus på Unionsgatan och i sin villa vid Tölövikens strand.


 

I likhet med Sinebrychoffs hörde familjen Kiseleff till de ryska köpmanssläkter som behöll sin trosbekännelse men i övrigt smälte samman med eliten bland Helsingfors borgare. Detta underlättades utan tvivel av att de gifte in sig i finländska släkter. Som första ryss invaldes Feodor Kiseleff 1829 bland Helsingfors stadsäldste. Senare förlänades han även kommerseråds titel. Familjens gradvisa naturalisering framgår väl av släktens familjegrav på Helsingfors ortodoxa begravningsplats: Feodor Pantelejevitjs namn har skrivits med kyrilliska bokstäver, och födelseåret är angivet enligt både den ryska och den västerländska kalendern. Hans söners personuppgifter är däremot redan västerländska.


 

Jouni Yrjänä


 

Feodor Pantelejevitj Kiseleff, född 1.3.1772 i Fred­rikshamn, död 9.5.1847 i Helsingfors. Föräldrar köpmannen Pantelej Kiseljov och Afemina Kusmina. Gift med Louise Margareta Sahlstedt.


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. M. J. Castrén, Helsingin koti- ja ulkomaankauppiaat vv. 1809−1853. Kauppiaiden ja merenkulkijain Helsinki (1954); I. Johnsson, Släkten Kiseleff. Uppsatser X (1990); S. Perälä, Helsingin venäläissyntyinen kauppias­kunta vuosina 1809−79. Entisaikain Helsinki VIII (1970); R. Ranta, Venäläinen kauppiaskunta ja sen kauppa Vanhassa Suomessa, Historiallinen arkisto 83 (1984); R. Urbans, Sockret i Finland 1500−1917 (1968); Venäläiset kauppiaat Helsingin historiassa (2002).


 

BILDKÄLLA. Kiseleff, Feodor Foto (okänd förlaga): C.A. Hårdh. SLS/Historiska och litteraturhistoriska arkivet.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4775-1416928957381

 

Upp