MELA, Aukusti Juhana 

(1846–1904) 

Naturforskare, pedagog 

Aukusti Juhana Mela blev på sin tid känd som naturforskare, lärare, läroboksförfattare, idealist och kulturell opinionsbildare. Särskilt hans handböcker om Finlands flora och fauna var av stor betydelse långt in på 1900-talet.

A. J. Mela, till 1876 August Johan Malmberg, var son till assessor Karl August Malmberg, i sin tur son till Jacob Johan Malmberg, som i Kuopio var känd som kronofogde och översättare till finska. Karl August Malmberg var i sin hemstad Kuopio en inflytelserik snellmansk fennoman, pietistisk ledare och stadskassör. I Kuopio var naturintresset livligt under Melas skoltid på 1860-talet. I staden verkade bl.a. läkarna Martin Johan Lindfors och Anders Edvin Nylander, vidare Zacharias Joachim Cleve – vän och släkting till konstnärsbröderna von Wright – samt Mikael Runeberg, nationalskaldens son. Mela fick redan tidigt matnyttiga kunskaper på sin väg mot de naturhistoriska universitetsstudier som han påbörjade i Helsingfors 1865. Han blev filosofie magister 1873, men fortsatte inte studierna utan sökte tjänst som läroverkslärare först i Helsingfors, därefter i Uleåborg och sedan återigen i Helsingfors, där han utnämndes till äldre lektor vid Finska normallyceum 1888. Därjämte var han under lång tid amanuens vid universitetets zoologiska museum, som förestods av hans nära vän professor J. A. Palmén. 

Då det inte fanns några överlärartjänster i naturhistoria, hade Mela en ledande ställning inom skolundervisningen på sitt område. Den stärktes av hans läroböcker; botanikboken gavs ut redan 1877 och zoologiboken 1899. Till botanikboken hörde en flora, senare ett fristående verk, som i A. K. Cajanders bearbetning var i allmänt bruk långt efter Melas död. En ännu viktigare handbok, Melas mest betydande vetenskapliga prestation, var Vertebrata fennica, en översikt av Finlands alla kända ryggradsdjur. Förarbetet hade han gjort redan 1872, då fortfarande under namnet Malmberg, i den lilla skriften Fauna Fennica. Handboken gavs ut i en bearbetad version 1909, och i ny upplaga så sent som 1940. Melas inflytande sträckte sig sålunda långt in på 1900-talet. 

Liksom sin föregångare J. A. Palmén intresserade sig Mela för darwinismen, redan under studietiden. Han blev den första som på finska höll föredrag om darwinismen, vid Savokarelska studentavdelningen. I studentavdelningen var han en ihärdig fennoman som förespråkade liberala idéer och folkupplysning, tidvis mycket radikalt. Som redaktör för skämttidningarna Pilkkakirves och Matti Meikäläinen gisslade han samhälleliga missförhållanden, och riktade ofta sin satir mot kyrkan, prästerskapet och svenskheten. Senare samarbetade han med Minna Canth i tidskriften Vapaita aatteita. Hans ståndpunkt mildrades dock under 1890-talet, och i ett kapitel som han fogade till sin finska översättning av A. D. Whites History of the Warfare of Science with Theology in Christendom visar han att det inte råder någon verklig konflikt mellan utvecklingsläran och den kristna tron. Fastän Mela ansåg utvecklingsläran vara en av biologins viktigaste delar, hade hans darwinism inte nått fram till skolböckerna. I sina många föredrag, föreläsningar och artiklar populariserade Mela biologin för en finskspråkig publik mer utförligt än någon tidigare hade gjort, och hans humor och folklighet gjorde hans framträdanden uppskattade. 

Till sin natur sällskaplig och aktiv var Mela med i många föreningssammanhang. Han var med och grundade Folkupplysningssällskapet, och han var aktiv också i det naturvetenskapliga sällskapet Societas pro Fauna et Flora Fennica. Den förening som låg honom närmast var ändå Vanamo, vars första ordförande han var från 1896 fram till sin död och vars tidskrift Luonnon ystävä han redigerade i fem år. Han testamenterade sin fossil- och mollusksamling samt sitt bibliotek till Kuopion luonnon ystäväin yhdistys (Kuopios naturvänners förening), där han kallades till hedersmedlem redan under föreningens andra verksamhetsår 1898. Någon familj bildade Mela aldrig. 

Anto Leikola 

August Johan Malmberg, fr.o.m. 1876 Aukusti Juhana Mela, född 8.3.1846 i Kuopio, död 3.2.1904 i Helsingfors. Föräldrar assessorn Karl August Malmberg och Julie Schlüter. 

PRODUKTION. Fauna Fennica. Suomen eläimistö, nuorisolle I−IV (1872); Ihmisen synty. Koitar 1873; Lyhykäinen kasvioppi ja kasvio kouluja varten (1877, 5. uppl. 1900); Luonnonopillinen kuvasto koulun ja kodon tarpeiksi (1880); Vertebrata Fennica. Suomen luurankoiset, eli luonnontieteellisen Suomen luurankois-eläimistö (1882); Zoologia kansalaisille. Pääasiallisesti A. L. Brehm’in ”Elinten elämän” mukaan toimittanut ja ihmiskuntaa koskevalla alkuosalla lisännyt A. J. Mela I. Imettäväiset (1891−1896); Naturhistorisk atlas. 88 taflor med 1081 bilder jemte innehållsförteckning (1896); Suomen koulukasvio (1895, 3. förnyade uppl.); Nymphoea fennica. Eine neue europäische Seerose. Acta Societatis pro fauna et flora fennica 14:3 (1897−1898); Suomen kuorettomat ja kuorelliset etanat (1904); Skolzoologi I (1904); Skolzoologi II (1905). G. Sundman, Finlands fiskar målade efter naturen. Text af O. M. Reuter och A. J. Mela I−XII (1883−1893). 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. M. Haapasaari, Museoherroja ja Puijon tutkijoita (1994); P. Lappalainen, Aukusti Juhana Mela. Uranaukaisijan elämä (1959); M. Ruutu, Savo-karjalaisen osakunnan historia II (1939). 

BILDKÄLLA. Mela, Aukusti Juhana. Foto. Ateljé Daniel Nyblin. Museiverket.

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4793-1416928957399

Upp