Wilhelm var den mellersta av konstnärsbröderna von Wright. Till skillnad från bröderna Magnus och Ferdinand levde och verkade han huvudsakligen i Sverige och ägnade sig främst åt vetenskapliga illustrationer. På detta område överträffade han i både mängd och kvalitet sin bror Magnus. Även Wilhelm har en plats i Finlands konsthistoria, inte bara på grund av sitt ursprung utan också för sitt nära samband med de två andra bröderna och deras konst.
Wilhelm von Wright kom till Sverige i slutet av sommaren 1828. Hans äldre bror Magnus bjöd in honom för att hjälpa till med ett stort beställningsarbete, planschverket Svenska Foglar (1828–1838). Då Magnus återvände till Finland hösten 1829, fick Wilhelm överta ansvaret för arbetet. Finansiären, greve Nils Bonde, beställde även en omfattande samling fjärilsbilder av honom. Detta material publicerades först 1989. Wilhelm von Wright bidrog ivrigt med illustrationer och även med egna intressanta artiklar i den viktiga Tidskrift för Jägare och Naturforskare, som gavs ut 1832–1834.
Wilhelm von Wright etablerade sig som naturvetenskaplig illustratör, vilket också slutligen blev hans yrke. Han anställdes 1834 som tecknare vid Vetenskapsakademien i Stockholm. Med anledning av detta avstod han från sitt finska medborgarskap. Vid akademien gjorde von Wright en stor och viktig insats. Tjänsteställningen förde honom i kontakt med frontlinjen i tidens naturvetenskapliga forskning. Tack vare arvet från Carl von Linné höll svensk vetenskap i början av 1800-talet fortfarande en hög nivå internationellt sett. Under den här tiden utvecklade Wilhelm von Wright sin målningsteknik till ett mästerskap som nådde sin kulmen i verket Skandinaviens fiskar (1836–1857). Av hans illustrationsarbeten blev det hans viktigaste och kvalitetsmässigt främsta arbete, även om Svenska foglar är mera känt.
Arbetet på Skandinaviens fiskar förde Wilhelm von Wright till Bohuslän på den svenska västkusten. Detta landskap, helt präglat av hav och vind, kom att bilda ramen för de bästa, men också svåraste åren i hans liv. Där lärde han känna lokalpatrioten Olof Vincent Bildt, som bodde på ön Orust och var en kännare av folket och de historiska förhållandena, och dessutom av naturen på ön. År 1845 gifte sig von Wright med Bildts dotter Maria. Han byggde sig ett hem, som fick namnet Marieberg efter hustrun. Hemmet blev sedermera ett museum. Också brodern Ferdinands konst har anknytning till Orust, speciellt i början av 1850-talet.
Wilhelm von Wright var den förste av bröderna som lärde sig oljemålningsteknik. Det var 1829, kort efter ankomsten till Sverige. Han handleddes av landsmannen R.W. Ekman, som då studerade vid Konstakademien i Stockholm. Motivet för den första målningen var skjutna fåglar som hänger på en vägg. Detta kända 1600-talsmotiv avbildade han och bröderna också senare. En höjdpunkt i Wilhelms oljemålningsproduktion var åren 1850–1852, då brodern Ferdinand bodde hos honom på Marieberg. Då tillkom Wilhelm von Wrights främsta arbeten: ”Döda gräsänder” och ”Havssula”.
Wilhelm von Wright blev allvarligt sjuk i slutet av 1855 och tvingades tillbringa resten av sitt liv så gott som helt förlamad. Under denna långa tid varken tecknade eller målade han, men med hustruns hjälp höll han kontakt med sina syskon. De besökte honom några gånger på Orust.
Finland var alltid viktigt för Wilhelm von Wright. Breven förtäljer hur han från sjukbädden mindes hembygden i Savolax. Han ville också att originalbilderna till Svenska foglar, som var i hans ägo, skulle bevaras i fäderneslandet. Genom Magnus von Wrights försorg tillföll de Nationalbiblioteket i Helsingfors.
Jukka Ervamaa
Wilhelm von Wright, född 5.4.1810 på Haminanlaks i Kuopio socken, död 2.7.1887 på Marieberg, Bohuslän. Föräldrar majoren Henrik Magnus von Wright och Maria Elisabet Tuderus. Gift 1845 med Maria Bildt.
VERK. Representerad i Konstmuseet Ateneum, Helsingfors; Cygnaei galleri, Helsingfors.
PRODUKTION. Svenska foglar. Efter naturen och på sten ritade (tills. med M. von Wright, 1828–1838); Skandinaviens fiskar. Målade efter lefvande exemplar och ritade på sten (1836–1857). Se även A. Leikola, J. Lokki och T. Stjernberg, Bröderna von Wrights fåglar (1989).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Brev 1853−1882 från Maria von Wright f. Bildt till Ferdinand von Wright. Sammanställda och med kommentar av Inger Bildt-Fredholm (1997, stencil). B. Dal, Kommentar. Wilhelm von Wright, Swenska Fjärilar målade för greve Nils Bonde 1828−1835 (1989). J. Ervamaa, Käsityöläismaalareista von Wright-veljeksiin. Konsthistoriska studier III (1977); J. Ervamaa et al., Konstnärsbröderna von Wright. Konstcentret Retretti, Punkaharju 31.5–27.8.2000 (2000); A. Leikola et al., Konstnärsbröderna von Wrights dagböcker I–VI (1996–2008); V. Lindberg, v. Wrightarna på Haminanlaks (1926); A. Lindström, Taiteilijaveljekset von Wright (1932).
BILDKÄLLA. von Wright, Wilhelm. Foto: Ateljé Charles Riis & Co. Museiverket.
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4847-1416928957453