HAGERT, Gabriel 

(1706–1774) 

Ämbetsman, politiker 

Gabriel Hagert var en för ståndsväsendets tid typisk politiker. I sin hemstad använde han sig av det inflytande han uppnått i riksdagen, och sina lokalpolitiska förtjänster utnyttjade han för sin verksamhet i riksdagen. Hagert valdes första gången till borgmästare i Borgå 1741, varefter han var stadens representant vid sju riksdagar.

Efter juridikstudier vid Uppsala universitet begav sig Gabriel Hagert till Finland för att auskultera vid Åbo hovrätt. År 1741 blev han vald till borgmästare i Borgå. Hagert lyckades på kort tid vinna stadsbornas förtroende och fick vid valet 1742 en överlägsen röstmajoritet. Han hade visserligen inte några egentliga konkurrenter, eftersom hattarnas krig mot Ryssland försatt Borgå i en utsatt position. Man hann inte heller på sedvanligt sätt installera honom i hans ämbete, eftersom ryssarnas anfall inleddes sommaren 1742. 

Hagert företrädde Borgå vid alla riksdagar 1742–1772. Han försökte ännu bli vald en åttonde gång 1765–1766, men utan att lyckas. Hagert var en av de mest inflytelserika representanterna för borgerskapet i Finlands städer och valdes sex gånger till medlem av sekreta utskottet. Tre gånger utsågs han till ledamot av deputationen för finska ärenden, där han framför allt understödde storskiftet. I sin verksamhet vid riksdagen har han karakteriserats som en oböjlig anhängare av hattpartiet. 

Efter lilla ofreden återvände Hagert till Borgå och installerades i sitt ämbete. Han började omedelbart att i upplysningens och nyttans anda främja stadens näringsliv, som under kriget lidit mycken skada, och lyckades därvidlag få med sig stadens ledande köpmän. Det första nya företag som grundades var en tobaksmanufaktur, som Hagert och de ovannämnda borgarna inom kort helt tog över. Den utvidgade sin verksamhet, men förblev liten också för finländska förhållanden. Betydligt viktigare, t.o.m. på riksnivå, var en på Hagerts initiativ 1744 grundad buldanmanufaktur, som tillverkade grovt hamptyg för skeppssegel och arméns tält. Efter inledande svårigheter utvecklades textilfabriken på 1760-talet till rikets näst största i sitt slag. Den sysselsatte mer än 40 personer och dess verksamhet bidrog till att utbreda odlingen av hampa ända till Karelen. 

Det tredje omfattande näringsföretaget under Hagerts tid, Nylands fiskerisocietet, tillkom på initiativ av landshövdingen i länet, G.S. Gyllenborg. Enligt Gyllenborg försummade man havsfisket i Nyland, liksom i riket i övrigt. Av denna orsak beslöt borgåborna att grunda en nyländsk societet för högsjöfiske, vars andelar till och med såldes i Sverige. Tillsammans med två av gymnasiets lektorer utarbetade Hagert 1753 stadgar för societeten. 

Den 11 juni 1760 inträffade en brand som på några timmar förstörde 170 privata gårdar i trästaden Borgå; rådhuset, tobaksfabriken, våghuset och postkontoret. Händelsen ledde till att Hagert fick gripa sig an stadsplaneringen. Till den riksdag som sammankallades kort efter branden hade Hagert återigen valts att representera sin stad och han tog energiskt itu med att skaffa hjälp. Borgå beviljades rätt att uppbära kollekt i de övriga städerna och erhöll direkt ekonomiskt stöd för att återuppföra de offentliga byggnaderna. De som lidit skada av branden beviljades skattelättnader. Hagert fick även riksdagen att bevilja staden ett lån på 60000 silverdaler ur Riksens ständers bank. Det senare visade sig vara ödesdigert: då stadsborna inte kunde återbetala sina lån med ränta tvångsauktionerades deras och deras efterkommandes gårdar ännu 40 år senare. Det verkar som om Hagerts rykte befläckades grundligt i detta sammanhang. Då staden kallades till riksdagen 1764 valde borgerskapet en lokal köpman som representant, inte Hagert. Denne lyckades dock återfå förtroendet och till följande riksdag, sammankallad 1769, valdes han med betydande majoritet. 

Eftersom en del av de medel som beviljats vid 1760–1762 års riksdag återstod, skisserade Hagert en storvulen plan enligt vilken centrum av Borgå skulle återuppbyggas i sten, ett material som vid denna tid nyttjades mycket sparsamt i Finland. Han fick stadens förmögna köpmän att sluta upp kring planen, samma män som var hans kompanjoner i affärsverksamheten. Av de offentliga byggnaderna uppfördes rådhuset och kaplansgården av sten och därtill lät tre köpmän och Hagert själv bygga stenhus. Det femte privata stenhuset byggde fortifikationsmästaren Gotthard Flensborg, som också tog hand om byggandet av de andra husen. Om man beaktar vilka kostnader stenhusen medförde jämfört med sedvanliga trähus kan man konstatera att borgmästare Hagert bör ha utövat ett betydande inflytande. Trots att han lämnade efter sig olösta arvsärenden och trots att man upprepade gånger misstänkte att hans egna och stadens affärer var illa sammanblandade, blev Hagerts eftermäle ändå mycket gott. 

Ilkka Mäntylä 

Gabriel Hagert, född 1706, död 23.5.1774 i Borgå. Föräldrar domaren i Kymmenegårds län och Lappvesi härad Isak Hagert och Helena Kristina Thorwöst. 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. I. Mäntylä, Borgå stads historia II. 1602−1809 (1994); O. Nikula, Finländska borgare på 1700-talet (1978); T.J. Paloposki, Suomen talouden kehittäminen 1750- ja 1760-luvun valtio-päiväpolitiikassa (1976). 

BILDKÄLLA. Hagert, Gabriel. Namnteckning. T. Hartman, Borgå stads historia I–III (1906–1908).

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4061-1416928956667

Upp