Fredrika Wetterhoff var en pionjär både när det gällde sysselsättningen av kvinnor och den jämbördiga behandlingen av kvinnor från olika samhällsskikt. Hon grundade 1885 en skola för kvinnlig textilslöjd i Tavastehus.
Fredrika Wetterhoff tillbringade sin barndom i Hattula, dit hennes far lagmannen Georg Adolf Wetterhoff hade fört sin familj från Helsingfors undan Krimkrigets faror. Senare sändes Fredrika till sina släktingar på Kulju gård där hon fick hemundervising i bland annat språk och handarbete. Fredrika Wetterhoff intresserade sig också för arbete till förmån för de mindre lyckligt lottade. Hon lärde sig finska och höll i sitt eget rum skola för barnen till de anställda vid herrgården. Hon ivrade också för att en folkskola skulle grundas i Hattula.
År 1872 flyttade familjen Wetterhoff till Tavastehus. Följande år kom den nästan 30 år gamla Fredrika Wetterhoff till Paris för att studera teckning och franska, samma ämnen som hon sedan undervisade i vid Tavastehus normallyceum. När den finskspråkiga flickskolan Hämeenlinnan suomalainen tyttökoulu grundades i staden 1878 blev Wetterhoff för några år skolans föreståndarinna, men sedan reste hon utomlands för att förkovra sig. När hon i fyrtioårsåldern studerade teckning, slöjd och konstruktionslära i Stockholm kom hon att stifta närmare bekantskap med kvinnosakskvinnor och med arbetarbefolkningens bildningsintressen. Hon tillägnade sig övertygelsen att det bästa sättet att förbättra folkets, och särskilt allmogekvinnornas, villkor var att erbjuda utbildning och yrkeskunnighet.
År 1885 skred Fredrika Wetterhoff till verket och grundande en skola för kvinnlig textilslöjd i Tavastehus. Till en början erbjöd Tavastehus fruntimmersförening utrymmen, efter vilket skolan under några år verkade hemma hos Wetterhoff. År 1890 hyrdes för handarbetsskolans räkning ett hus vid stranden av Vanajavesi, vilket Fredrika Wetterhoff tre år senare köpte som permanent utrymme för skolan.
Eleverna undervisades i sömnad av sänglinne, stickning, virkning, halmarbete och träsnideri samt geometrisk teckning och snart också vävning av tyg. År 1886 avlönades Nanny Odenwall som vävlärarinna och hon blev också föreståndarinna för handarbetsskolan. År 1891 kom den tyske textilmästaren Carl Neu i skolans tjänst. En lärarlinje öppnades 1890 eftersom behovet av lärare inom området var stort i hela landet. Kvinnligt förvärvsarbete blev allmännare mot slutet av 1800-talet och det fanns ett växande samhällsbehov av yrken och utbildningar som lämpade sig för kvinnor. Den yrkesmässiga handarbetsundervisningen svarade mot detta behov och underlättade på så vis många kvinnors livssituation.
Elever från förmögna familjer betalade för den undervisning de fick, för de mindre bemedlade var den kostnadsfri. Skolan mottog små bidrag av Tavastehus stad samt statsbidrag efter några års verksamhet. Man fick också inkomster genom försäljning av handarbeten och genom beställningsarbeten. I skolan tillverkade man bland annat sänglinnen för sjukhuset i Tavastehus och beställningarna räckte också till vävarbete åt kvinnor bosatta i omgivningen.
Handarbetsskolans anda var jämlik och allmogens och överklassens döttrar behandlades jämbördigt. Wetterhoff var djupt men inte blint fosterländsk; i hennes skola följde man internationella strömningar och deltog i utställningar utomlands. Skolans produkter såldes också till utlandet.
Till sin natur sägs Fredrika Wetterhoff ha varit hetlevrad, otålig och rättfram, som lärare snarast sträng. Den hårda arbetstakten vid hennes skola fick rentav kritik från allmänheten. En inspirationskälla för Wetterhoffs egen konstnärlighet var naturen, vars skönhet hon gestaltade genom att måla. Trädgårdsskötsel skänkte henne också glädje och förströelse.
Fredrika Wetterhoff testamenterade sin egendom till den skola hon grundat, vilken 1976 blev en statlig läroanstalt och vars namn idag är Wetterhoff-centret vid Tavastlands yrkeshögskola. Hennes ideella arv upprätthålls av den i Tavastehus belägna Fredrika Wetterhoff stiftelsen.
Aura Korppi-Tommola
Fredrika Sofia Wetterhoff, född 14.1.1844 i Helsingfors, död 14.4.1905 i Tavastehus. Föräldrar lagman Georg Adolf Wetterhoff och Sofia Juliana Karolina Stjernvall.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Fredrika Wetterhoff stiftelsens arkiv, Tavastlands landskapsarkiv, Tavastehus. E. Silpala & T. Heinänen, Wetterhoff sata vuotta (1985).
BILDKÄLLA. Wetterhoff, Fredrika. Foto: M. Berthaud, Paris. SKS/Litteraturarkivet.
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4926-1416928957532