ASKOLIN, Johannes


(1843–1912)


Affärsman, kommerseråd


Johannes Askolin avancerade från bodbejänt till storföretagare. Som handelshusdirektör idkade han till en början byteshandel med bönderna med trävaror och havre för export tills han övergick till att enbart handla med trävaror. De samlade medlen placerade han delvis i herrgårdar och sågar. Han var också skeppsredare. Tillsammans med sin hustru idkade han välgörenhet i Borgå.

 

Som femtonåring lämnade den obemedlade smedsonen Johannes Askolin sin hem­ort Borgnäs för att söka sin lycka i det närbelägna Borgå. Handlanden Henrik Wilhelm Hjort hade ställt i utsikt en plats som bodbetjänt vid det Hjortska handelshuset från och med midsommaren 1859. Hjort uppskattade den unge bodbetjäntens flit, uthållighet och uppfinnings­rikedom.


 

Henrik Wilhelm Hjort avled den 25 oktober 1864. Kort därpå, den 21 januari 1865, upprättades ett köpebrev enligt vilket handelshuset Hjort övertogs av Johannes Askolin, som förlovat sig med Hjorts syster Flora. Den då 21-årige Johannes Askolin gifte sig med den 39-åriga Flora Hjort den 16 september 1865. Äktenskapet var lyckligt, men Borgåborna förmodade mot bakgrunden av den stora åldersskillnaden att det egentligen rörde sig om Johannes Askolins första storaffär.


 

Askolin fortsatte med det Hjortska handelshusets detaljhandel men utvidgade rörelsen genom att gå in på nya områden. Han hade tagit över handelshuset då det rådde ogynnsamma förhållanden; nöd­åren avlöste varandra. På landsbygden kring Borgå var havren ett livskraftigt sädesslag. Askolin och flera andra uppmanade bönderna att odla havre och lovade köpa upp överskottet för export. Till Tyskland lyckades man också sälja stora mängder som foder.


 

Askolin exporterade även trävaror. Han uppmuntrade skogsägarna att låta såga upp sina stockar till plankor, en efterfrågad exportprodukt. Under de första åren grundade sig Askolins samarbete med bönder och skogsägare nästan enbart på byteshandel. Askolin köpte upp havre och plankor och betalade med salt, utsäde, verktyg och andra nödvändigheter.


 

På 1870-talet utökade Askolin sin export av de efterfrågade plankorna. De mindre sågarna inne i landet var bäst på att leverera plankor, och Askolin köpte följaktligen andelar i dem. Hans bolag lät också bygga en flyttbar såganläggning. Den uppfördes på en ort och flyttades till en annan när avverkningarna på den före­gående var slutförda. En sådan sågverksamhet var också lätt att avveckla vid behov. År 1874 övergick Askolin till renodlad trävaruhandel och bytte verksamhets­utrymmen. Affärerna utvidgades ytterligare, och vid sidan av de grova sågvarorna började Askolin sälja nya produkter såsom bastanta, bilade så kallade hollandsbjälkar.


 

Askolin investerade delar av sin förmögenhet i jord- och skogsegendom. År 1880 köpte han Forsby gård med sågar i Pernå. Även andra herrgårdar köptes upp, men Forsby var hans första storgods och huvudgård. Isnäs ångsåg i Pernå var en av de viktigaste av hans storsågar. Denna stora exportsåg, som grundats 1896, var trävaruhandlaren Askolins modernaste sågföretag.


 

Sin export skötte Askolin delvis med egna fartyg, som på hemresan importerade kolonialvaror till Askolins handelsrörelse. Redan under sitt första år som handlande köpte han andelar i den stora oceangående barken Wellamo. Alla segelfartygsförvärv gjorde han under decenniet 1865–1875, då han var ensam- eller stor partredare i sex fartyg. Vid slutet av 1880-talet gick Askolins trävarufrakter fortfarande på segelkölar, men han insåg redan då att framtidens sjöfart skulle domineras av de snabba ångfartygen. Följaktligen köpte han in sig i Borgåtraktens samtliga fyra ångfartygsbolag: Borgå Ångfartygs Aktiebolag, Borgå Ångslups Aktiebolag, Östra Skärgårds Ångslups Aktiebolag och Pernå Ångslups Aktiebolag.


 

Den folklige och okonstlade Askolin vann Borgåbornas förtroende och kom att företräda dem i kommunalpolitiken. Den fattige smedsonen förblev anspråkslös livet ut och trivdes aldrig riktigt i det jugendslott som uppförts på Forsby, där han tillbringade sina sista levnadsår.


 

Askolin idkade också välgörenhet och donerade medel till allmännyttiga ändamål. Den sista välgörenhetsaktion som han personligen deltog i var utdelningen av gratis bröd till Borgåborna strax före jul 1911. Detta var en tradition som instiftats av hans tredje hustru Rosa Askolin.


 

Johannes Askolin är ett klassiskt exempel på en rik och meriterad affärsman som börjat med två tomma händer. Han förlänades kommerseråds titel och värdighet 1895. År 1912 drabbades han plötsligt av hjärnförlamning och avled vid sitt skrivbord.


 

Tanja Hellsten


 

Johannes Askolin, född 11.11.1843 i Borgnäs, död 14.3.1912 i Borgå. Föräldrar smeden Johan Askolin och Anna Johansdotter. Gift med (1) Flora Emerentia Hjort 1865, (2) Berta Johnsson 1879, (3) Rosa Wilhelmina Langén 1883.


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. L. Heiman, Kaksi kauppa­neuvosta (1980); A. Mäkelä-Alitalo, Borgå stads historia III:1. 1809−1878 (2000).


 

 

BILDKÄLLA. Askolin, Johannes. Foto: Ateljé Nyblin, 1902. Museiverket.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4934-1416928957540

 

Upp