Järnhandlare Herman Renlund hör till en rätt fåtalig grupp av framgångsrika affärsmän som vuxit upp i anspråkslösa förhållanden. Ännu i början av 1980-talet var hans namn synligt i gatuskyltningen i de flesta städer i Finland. Hans egen livsgärning som järnhandlare och industriidkare utspelades i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Genom stiftelsen Brita Maria Renlunds minne – som stöder utbildning och socialt arbete – lever fortfarande namnet Renlund och pekar på en betydande ägarperson inom finländskt näringsliv.
Herman Renlund var son till en sjöman från Gamlakarleby, Petter Räihä, bördig från Korplax by i dåtida Karleby socken. När Räihä mönstrade på hade han fått namnet Renlund. Efter närmare 30 år till sjöss råkade han ut för en olycka, miste hörseln och blev tvungen att gå i land. Från 1860 fungerade Petter Räihä-Renlund som allt i allo vid handelshuset Donner. Också Herman Renlunds mor, Brita Maria Skoglund, var dotter till en sjöman från Gamlakarleby. I familjen föddes sammanlagt sju barn, men endast Herman och ett av syskonen nådde vuxen ålder.
Till en början gick Herman Renlund i en privat småskola, men klarade sig inte så bra. Han vann dock inträde i en högre elementärskola när en dylik inledde sin verksamhet i Gamlakarleby 1861, i handlanden Roos gård. Tack vare en kompetent lärare började också Renlunds studier arta sig. Han gick dock inte ut sista klassen, för vid 14 års ålder blev han antagen som bodbetjänt hos handlanden G. A. Herlin i dennes järnvaruaffär i Helsingfors. Efter detta besökte Herman Renlund sin gamla hemstad endast som nära anhörig vid någon begravning.
Renlund var bodbetjänt i tio års tid. Han var driftig och energisk och avancerade från en uppgift till en annan. Sedan barnsben hade han vant sig vid att bidra till sitt eget och sin familjs uppehälle och insåg sålunda tidigt pengars värde. Från Herlins järnhandel flyttade han 1868 till stadens främsta affär i branschen, G. F. Stockmann. Hans uppgift var närmast att betjäna storkunder, såsom byggfirmor och köpmän på landsbygden. Genom sin mångsidighet var Stockmann en utmärkt praktikplats för den blivande företagaren.
Mera sin egen blev Herman Renlund 1874. Då trädde han i tjänst hos grossistfirman Parviainen & Winter, som grundats samma år. Företaget idkade partihandel med kolonialvaror, salt och järnvaror och blev snart en betydande importör av petroleum. Renlund var till en början handelsresande på provisionsbasis. Hans ägarstatus hos Parviainen & Winter är något oklar. Efter Winters död 1878 blev han dock en av ägarna i firman, som senare bytte namn till A. Parviainen & co. År 1881 grundades i Viborg en filial med Seth Sohlberg som föreståndare. Sohlberg gjorde sedermera karriär som betydande järnhandlare. Kompanjonskapet upphörde 1884, då rörelsen delades så att Anders Parviainen åtog sig kolonialvaru- och bränslehandeln och Renlund järnhandeln. När Parviainen avled 1887, kallades K. H. Renlund till verkställande direktör även för Parviainen & co.
På 1880-talet var den ekonomiska tillväxten i landet inte speciellt snabb, men särskilt i Helsingfors och även i andra städer byggdes det mycket, och byggarna utgjorde det främsta kundunderlaget för Renlunds järnhandel. Affärslokaliteterna var belägna i stadens centrum, vid Mikaelsgatan 8. Därifrån flyttade man 1890 till andra ändan av samma kvarter, hörnet av Mikaelsgatan och Alexandersgatan. Där verkade Renlunds huvudaffär i femtio år innan den flyttade till hörnet av Mikaelsgatan och Universitetsgatan.
Under hela sitt yrkesverksamma liv hade Herman Renlund järnhandeln som grund för sina affärer. Han var den borne handelsmannen, som tack vare sin sjömansfar hade ett rikligt förråd av salta historier som kom väl till pass vid köpslåendet. Inom järnhandeln hade man framgång endast om man kände sin bransch och sina kunder, vilket Renlund gjorde. Förutom järnhandeln skötte han Parviainen & co, som koncentrerade sig på kolonialvaror och brännolja. Även Finska spikkontoret, spikfabrikernas och spikhandlarnas kartell, kan anses vara hans skapelse. Renlund var landets största spikhandlare.
Sin stora egendom skapade Renlund dock inte enbart genom handel. Han drev också industrier och var stor ägare bl.a. i Finska Ångfartygs Ab. Inom handeln kan han anses ha varit innovativ, vilket var nödvändigt i en snabbt föränderlig miljö. Som fabrikör och placerare var han ingen visionär. Men däremot var han en sanerare. Ett konsortium lett av honom köpte bl.a. upp godset Jockis med industrier, gjorde verksamheten rejält lönsam och sålde sedan till nya företagare. På samma sätt var han med om att rädda Wärtsilä järnbruk när bruket 1899 övergick från släkten Arppe till Wärtsilä Ab. Han var också betydande ägare i Munkholmens läder- och skofabrik, Helsingfors kalkugns aktiebolag, Pargas kalkbergs aktiebolag och aktiebolaget Ferraria.
Vid sidan av sin egen verksamhet understödde Herman Renlund aktivt nya företagare genom att gå i borgen för deras lån. När han avled fanns hans namn på 157 borgensförbindelser, värda 7,7 miljoner mark. Vid den tidpunkten hade Renlunds järnhandel en omsättning på ca 14 miljoner. Mången framstående affärsmän, bl.a. Karl Fazer, fick sina första lån med Herman Renlund som borgensman.
Renlund hade också ett samhälleligt inflytande. I årtionden var han fullmäktigeledamot i Helsingfors och satt alla lantdagar från 1888 i borgarståndet. Första året representerade han Helsingfors stad, men vid alla följande lantdagar Gamlakarleby stad.
Herman Renlund dog vid 58 års ålder 1908. Några år innan hade företagsformen ändrats till aktiebolag, varvid några anställda också blev ägare. Renlund var ogift, och donerade största delen av sin egendom till en stiftelse som efter hans mor fick namnet Brita Maria Renlunds minne. Stiftelsens tillgångar har varit placerade i industri- och handelsföretag och har under årtionden gett god avkastning. De av stiftelsen utdelade medlen används till att understöda privat upprätthållen barndagvård, eftermiddagsverksamhet för skolelever, sommarrekreation för barn samt till att dela ut stipendier och understöd åt gymnasier. Med Renlunds donationsmedel upprätthålls också K. H. Renlunds museum i Karleby. Museet består av tre avdelningar: historiska museet, konstmuseet och naturmuseet. I konstmuseet är många av det tidiga 1900-talets stora finländska konstnärsnamn representerade.
Kai Hoffman
Karl Herman Renlund, född 19.3.1850 i Gamlakarleby, död 18.2.1908 i Helsingfors. Föräldrar sjömannen Petter Renlund och Brita Maria Skoglund.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Karl Herman Renlund. Ett hundraårsminne 1850−1950 (1950); E. Schybergson, Karl Herman Renlund (1914); Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne 1918−1943 (1943); Farbror Hermans livsverk lever. Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne 75 år (1993); Y. Similä, 70 vuotta rakennustoimintaa. Oy Renlund Ab 1874−1944 (1944).
BILDKÄLLA. Renlund, Herman. SLS/Historiska och litteraturhistoriska arkivet.
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4952-1416928957558