JAARI, Ruben 

(1906–1991) 

Verkställande direktör, kommerseråd, donator 

Ruben Jaari var en av konfektionsbranschens och detaljhandelns centrala gestalter under 1950- och 1960-talet. Med sin personlighet och innovationsförmåga var han med om att introducera ett nytt, kontinentalt modetänkande för gemene man och ett nytt affärsskick i Finland. 

I likhet med sina bröder fick Ruben som liten sitta med när den helsingforsiska handlarfamiljen Jankeloff hade besök och affärer kom på tal. Sina första intryck av kontinenten fick Ruben när han gick i skola i Danmark, där familjen bodde i fyra år. I Finland började han i ritskola med siktet inställt på att bli arkitekt. När tecknandet inte gick tillräckligt bra, ordnade man med en praktikantplats åt honom i en elaffär. Efter två år var det dags för studier i tyska Konstanz, varifrån elingenjör Ruben Jankeloff flyttade till Frankrike. Hemlängtan var dock oövervinnlig, och 22-åringen beslöt att återvända till hemlandet. 

Någon anställning som ingenjör gick dock inte att finna, varför Jankeloff i stället skaffade sig agenturer för utländska kläder. Hans firma Miro-Miro bedrev också trävaruhandel. Med sin far och sina bröder började han 1930 tillverka damkappor, och tre år senare öppnade han sin första butik, Kappa-Keskus (Kappcentralen), vid Kajsaniemigatan i Helsingfors. Gatan var noga vald. Längs den promenerade mycket folk morgon och kväll och Jankeloff räknade med att trafiken skulle bli ännu livligare i framtiden. 

Det var Jankeloff som introducerade avbetalningshandeln i Finland. Detta sågs med skepsis och Kappa-Keskus troddes snart göra konkurs. ”Jag litar på finländarna och finländarna litar på mig”, deklarerade han emellertid. En annan av hans innovationer var den industriella tillverkningen av barn- och ungdomskläder. När han öppnade en sådan fabrik 1935 hade han många järn i elden. Han var agent, fabrikör, grosshandlare och detaljhandlare. I likhet med många andra företagare på 1920- och 1930-talet hade Jankeloff varit bosatt utomlands. Genom sina täta kontakter till kontinenten kunde han hålla sig i täten för utvecklingen i Finland. År 1936 ändrade han sitt namn till Jaari. 

Ruben Jaari tog som sin målsättning att bekläda hela folket, från spädbarn till åldringar. Under krigsåren ritade och tillverkade han västar, benvärmare och barnmössor av papper. Efter kriget fanns bara grått tyg för soldatmantlar att tillgå. Jaari kom på att färga detta material och använda det till damkappor. Jaaris uppfinningsrikedom visas bland annat av att när han fick plastfilm – ämnad för blöjbyxor för spädbarn – som betalning för en trävaruaffär med en brittisk kund, så gav han upp den ursprungliga tanken på blöjbyxor och använde i stället plasten för tillverkning av regnkappor för damer. Regnkapporna blev en sådan succé att kunderna köade långt ute på Kajsaniemigatan för att komma in i affären. 

Enligt familjens utsago var kommerserådet – han tilldelades titeln 1969 – en idéspruta och fru Jaari ett slags filter som släppte igenom de användbara idéerna. Irene Jaari deltog från första början i affärerna. Hon var chef för damavdelningen och ledde kappfabriken. Om åsikterna gick isär, sade Ruben Jaari: ”Inte ska jag gå och rubba fru Jaaris cirklar”. Genom samarbete, idéer och gott omdöme växte Kappa-Keskus till ett stort modehus under 1950-talet. Modevisningarna för hela familjen var något alldeles nytt. Affären bytte 1969 namn till Pukeva, och fyra år senare öppnade det stora varuhuset Pukeva sina dörrar på Kajsaniemigatan. I mitten av 1970-talet avvecklades Pukevas fabriker. 

Tillverkningen av de egna modellerna överfördes på underleverantörer och företaget behöll endast detaljhandeln. Jaari lämnade i slutet av 1970-talet den verkställande posten för att bli styrelseordförande, men han följde fortfarande med beslutsfattandet och hade inflytande över detta. 

Irene och Ruben Jaari gjorde beaktansvärda donationer till Finlands olympiska kommitté, Finlands Röda Kors, Mannerheims barnsskyddsförbund och Fonden för företagsekonomisk forskning. Med familjen Jaaris donationer till Finska kulturfonden stöds den geriatriska forskningen. 

”Julgranar säljs inte efter jul”, var Ruben Jaaris princip. Han ansåg att kunderna måste kunna erbjudas sådant som de vill ha vid rätt tidpunkt och till rätt pris. De två stora klädhandlarna i Helsingfors, Kalle Kuusinen och Ruben Jaari, låg rätt i tiden. Klädtillverkningen flyttade från hemmen till fabrikerna, och den stigande levnadsstandarden bidrog till ökade klädköp. Både Jaari och Kuusinen insåg också hur viktigt det var att tala om för kunderna vad de behövde. Pukevas modeuppvisningar och Kuusinens tidningar förmedlade fläktar av en europeisk klädstil till Finland. 

Maritta Pohls 

Robert Jankeloff, Ruben, fr.o.m. 1936 Jaari, född 22.1.1906 i Helsingfors, död 15.8.1991 i Helsingfors. Föräldrar affärsmannen Samuel Jankeloff och Lena Jankeloff. Gift 1939 med Rena Irene Friedländer. 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. Intervju med fru Irene Jaari 30.10.1995; PM, Kauppaneuvos Ruben Jaari 85-vuotta, 31.12.1980, Suomen Kulttuurirahastos arkiv. R. S. Jaari & K. Torkler, Rubenismeja vuosien varrelta (1981). 

BILDKÄLLA. Jaari, Ruben. Foto: Martti Halme, 1976. Uusi Suomis bildarkiv.

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 3. Republiken A–L (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5007-1416928957613

Upp