MOLLBERG, Rauni 

(1929–2007) 

Filmregissör, skådespelare, akademiker 

Rauni Mollberg började som skådespelare och teaterregissör, fortsatte med tv-filmer och började därefter regissera långfilmer. Han gjorde flera förtjänstfulla filmatiseringar av den finska litteraturens klassiker, skrivna av Toivo Pekkanen, Aapeli, Timo K. Mukka och Väinö Linna. 

Rauni Mollberg växte upp i ett arbetarhem i Tavastehus. Han utexaminerades från teaterskolan 1950, och därefter var han skådespelare vid stadsteatern i Joensuu och skådespelare och regissör vid Kuopion yhteisteatteri (Kuopio samteater). Under de år han sysslade med talteater gjorde Mollberg över 200 roller och fler än hundra uppsättningar som regissör. Han verkade även som regissör för tv-teatern 1963–1986. 

Mollbergs begåvning som filmmakare framträder redan i hans regiarbeten från slutet av 1960-talet, framför allt i filmatiseringen för tv av Toivo Pekkanens böcker Min barndom och I fabrikens skugga, den senare en serie i fyra avsnitt. Sin egentliga filmdebut gjorde Mollberg med filmen Jorden är en syndfull sång, efter Timo K. Mukkas debutroman med samma namn. Mukka dog 28 år gammal 1973, samma år som filmen hade premiär. Filmen är en balladlik berättelse om en lappländsk flicka vars liv styrs av instinkter och hårda naturförhållanden, och om hennes kärlek, som fördöms av omgivningen. I denna debutfilm kan Mollbergs karakteristiska uttryckssätt redan skönjas, en sann och uttrycksfull naturalism, med vilken han förenar människorna med naturen och avkläder dem livets illusioner och kulturens fernissa. 

I Milka (1980) återkommer Mollberg till Mukkas produktion utgående från dennes korta roman Tabu. Men Mollberg upprepar sig inte utan utvecklar ett nytt betraktelsesätt för motivet, berättelsen om en ung flickas sinnliga uppvaknande, om kärlekens berusning och besvikelser. I motsats till debutfilmens klara naturalism utmärks Milka av ett lyriskt dröjande bildspråk, där varje scen påminner om en målning. 

Mellan dessa filmer återvände Mollberg till sina favoriter: Aapeli (författaren Simo Puupponens pseudonym) och Toivo Pekkanen. Redan 1964 hade han filmatiserat Aapelis Meidän Herramme muurahaisia (Vår herres myror) och gjort en tv-filmatisering av Siunattu hulluus (Den välsignade galenskapen) 1975. Inte så illa för att vara människa (1977) bygger på både Aapelis och Toivo Pekkanens texter, närmast på Aapelis Pikku Pietarin piha, som utvecklas till en kavalkad av människoöden i ett hyreshus i en småstad på 1920-talet, med såväl humor som satir och bittra, tragiska anstrykningar. 

Mollbergs nyfilmatisering av Väinö Linnas Okänd soldat blev ett av 1980-talets främsta finska konstverk. Medan Edvin Laines version från 1950-talet var en stark, traditionell episk filmatisering, betonar Mollbergs Okänd soldat känslan av en sönderslagen värld, soldaternas ungdom och skörhet samt den förödelse som kriget förorsakar på både materiell och andlig nivå. 

Med sina 1990-talsfilmer nådde Mollberg inte samma nivå och framgång som med sina tidigare produktioner. Vänner, kamrater (1990) är en berättelse som utspelar sig på 1930-talet i Petsamo, med köpslåenden som dikteras av politiska konjunkturer; en moralitet om penningens makt och dess ödesdigra följder. I satirens och komedins tecken närmar sig Paradisets barn (1994) spekulationens och korruptionens värld under ett årtionde som präglas av ekonomisk depression. I dessa filmer framträder emellertid Mollbergs centrala tematik; en analys av den finländska livsformen och identiteten. Mollbergs personer inlemmas i sina miljöer, de föds och dör i en organisk växelverkan med naturkrafterna, och emellanåt går de med skratt och gråt igenom en andlig utvecklingsprocess i instinktens och det samhälleliga livets berg-och-dalbana. ”I mina filmer utgår jag från människan, och det vill jag hålla fast vid så länge jag orkar arbeta” har Mollberg meddelat. ”Människan och naturen är utgångspunkterna för allt”. 

Rauni Mollbergs filmer har vunnit flera pris både i hemlandet och utomlands. Han verkade som konstnärsprofessor i filmkonst 1978–1988 och fick som första filmregissör akademikers titel 1989. 

Sakari Toiviainen 

Rauni Antero Mollberg, född 15.4.1929 i Tavastehus, död 11.10.2007 i Loimaa. Föräldrar yrkeschauffören Matti Valdemar Mollberg och Elin Ahonen. Gift 1953 med studentmerkonomen Eva-Brita Dahlström. 

VERK. Långfilmer: Jorden är en syndfull sång (1973); Inte så illa för att vara människa (1977); Milka (1980); Okänd soldat (1985); Vänner, kamrater (1990); Paradisets barn (1994). Tv-filmer: Meidän Herramme muurahaisia (1964); Lapsuuteni (1967); I fabrikens skugga (1969); Pääluottamusmies (1970); Sotaerakko (1972); Den välsignade galenskapen (1975); Ison miehen vierailu (1999); Taustan Mikon kotiinpaluu (1999); Puu kulkee (2000); Heikuraisen nauru (2001); Reissu (2003). 

BILDKÄLLA. Mollberg, Rauni. Foto: Kari Pekonen. Uusi Suomis bildarkiv.

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 4. Republiken M–Ö (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5076-1416928957682

Upp