Ivar Månsson Stiernkors var fältherre under senare delen av 1500-talet. Han var hänsynslös och oförvägen snarare än eftertänksam och besinnad, vilket snarast var en fördel inom den tidens militära aristokrati.
Ivar Månsson Stiernkors, som tillhörde den vittförgrenade ätten Särkilax, torde ha inlett sin bana vid den blivande kung Erik XIV:s hov, då denne ännu var hertig. Man vet att han då anskaffade manskap och förnödenheter för hertig Eriks planerade resa till England. År 1562 var han ryttmästare vid Upplands regementes fänika i Finland, och i juni 1563 fick han av Erik XIV uppdraget att ta hertig Johan till fånga. Han torde ha behandlat hertigens anhängare som sina fiender, för ännu årtionden senare sökte en borgare i Åbo ersättning av hans efterkommande för den tvångsskatt Ivar Månsson utkrävde vid intagningen av Åbo.
Från och med 1564 deltog Ivar Månsson i kriget mot Danmark. Han tjänstgjorde under överbefälhavaren Nils Boije och deltog bl.a. i erövringen och plundringen av Ronneby. Däremellan hann han företa en resa till hemlandet, för att i januari 1566 fira bröllop på Laukko i Vesilax med riksrådet Jöns Kurcks och Ingeborg Totts dotter Elin, men han återvände genast till krigsskådeplatserna. Då Erik XIV avskedade Boije, var Ivar Månsson en av kandidaterna till posten som överbefälhavare. Kungen utsåg dock inte honom, för han ansåg honom vara för våldsam och hetlevrad.
Då hertigarna Johan och Karl gjorde uppror mot kung Erik, stod Ivar Månsson till en början på kungens sida. Sedan han lidit nederlag vid Hölö kyrka sände kung Erik honom till Finland för att skaffa förstärkningar. Då bytte han sida och intog Åbo slott för hertigarna. Sålunda försäkrade han sig om den nye kungen Johan III:s gunst.
Kriget mot Danmark fortsatte, och Ivar Månsson deltog åtminstone 1569. Då kriget mot Ryssland började 1570, tillförordnades han som överbefälhavare för trupperna i Finland. I Estland var han fältherre 1572–1573.
I slutet av september 1573 var Ivar Månsson sysselsatt med att utskriva mera trupper till Estland. Natten till den 26 september hamnade han vid ett dryckesgille i gräl med Arvid Stenbock, vilket utmynnade i ett slagsmål man blott med möda kunde avstyra. Följande dag angrep Stiernkors ånyo Stenbock, men denne stack då ned honom med sitt svärd. Eftersom Arvid Stenbock var bror till Sveriges änkedrottning Katarina Stenbock försökte man hemlighålla händelsen. Rykten nådde dock Stockholm, och i oktober lät Johan III fängsla Stenbock.
Ivar Månsson Stiernkors var en förmögen jordägare; han hade ärvt Kärknäs i Sagu och gjorde rusttjänst för Fulkkila i Uskela. Han erhöll Runagård i Sagu som gåva och innehade förläningar i Halikko, Viborgs socken, Ruokolax, Padasjoki samt hela Sääksmäki socken, liksom även områden i Estland. Från 1567 var han häradsdomare i Hollola. Till sin natur var han av allt att döma en äkta representant för sin tid; våldsam, hänsynslös och vinningslysten. Med dessa egenskaper blev han en utmärkt krigare som uppnådde betydande framgångar.
Elin Kurck levde endast några år som änka; år 1576 gifte hon sig med Bertil Ivarsson. Hon torde ha avlidit först omkring 1610. Ivar Månssons barn fortsatte sin faders krigarbana, men var inte lika framgångsrika.
Veli-Matti Syrjö
Ivar Månsson Stiernkors död 27.9.1573 i Åbo. Föräldrar Magnus Nilsson Stiernkors och Karin Starck. Gift 1566 med Elin Kurck.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. K. Blomstedt, Henrik Klaunpoika Horn. Ajankuvaus 1. Kustaa Vaasan ja Juhana Herttuan palveluksessa (1921); W. Tawaststjerna, Pohjoismaiden viisikolmattavuotinen sota. Vuosien 1570 ja 1590 välinen aika (1918−1920).
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4106-1416928956712