ROSENQVIST, Vilhelm Teodor 

(1856–1925) 

Pedagog, skolråd, lantdagsman 

Vilhelm Teodor Rosenqvist utförde sitt livsverk i huvudsak inom skolväsendet. Han var under lång tid lärare och rektor vid de svenskspråkiga lärdomsskolorna i Helsingfors och Vasa. Under sina sista år var Rosenqvist verksam som skolråd vid Skolstyrelsen och chef för dess svenskspråkiga avdelning. Rosenqvist var också samhälleligt aktiv, både som stadsfullmäktig och som lantdagsman.

Vilhelm Teodor Rosenqvist föddes i Lappträsk 1856, som son till kaplanen Gustaf Ulrik Rosenqvist. År 1876 blev han student vid Borgå lyceum. Fem år senare blev han filosofie kandidat och magisterexamen avlade han 1882. 

Rosenqvist ägnade sig därefter åt läraryrket, till en början som lärare i religion vid Svenska normallyceum och vid Svenska fruntimmersskolan i Helsingfors. Åren 1887–1898 var han lektor i religion, logik och svenska vid Vasa svenska lyceum. År 1898 blev Rosenqvist överlärare i religion vid Svenska normallyceum; två år senare utnämndes han till skolans rektor. År 1918 blev han skolråd vid Skolstyrelsen, och från 1920 fram till sin död 1925 var han chef för dess nybildade svenskspråkiga avdelning. 

Rosenqvist var även politiskt aktiv; han engagerade sig i samhällsfrågor och deltog i olika slag av samfund. Han representerade prästerskapet vid fyra ståndslantdagar, och åren 1907–1909 företrädde han Svenska folkpartiet i enkammarlantdagen. Rosenqvist var även ledamot av stadsfullmäktige i Vasa och i Helsingfors, och var i ett par omgångar medlem av kyrkomötet. Under åren 1900–1925 var han huvudredaktör för Pedagogiska föreningens tidskrift. Rosenqvist var ledamot av redaktionskommittén för den 1893 antagna svenska katekesen, deltog i flera skolkommittéer och var därutöver styrelsemedlem i Svenska litteratursällskapet. 

Rosenqvists litterära produktion är rätt omfattande. I bokkatalogerna för Nationalbiblioteket i Finland omnämns 40 arbeten av hans hand. Av dessa kan nämnas biografier över Gabriel Mauritz Waenerberg och över Frans Ludvig Schauman. Den sistnämnda färdigställdes av Alfons Takolander och utgavs postumt. Dessutom författade han historiker över Svenska normallyceum i Helsingfors och över Borgå lyceum, läroböcker i kyrkohistoria och betydande psalmboksstudier. 

I språkfrågan var Rosenqvist betydligt striktare än de svenskspråkiga liberalerna. Han råkade ibland i trångmål, men lyckades behålla sin ställning. I egenskap av övertygad svekoman anslöt han sig till den passiva motståndet mot förryskningsåtgärderna i Finland. Hans livsåskådning hade en religiös övertygelse som grund och hans uppfattningar i skol- och uppfostringsfrågor var gediget konservativ. Det var en grundsyn som han delade med sin brorson G. O. Rosenqvist, professor i praktisk teologi och biskop i Borgå stift. 

I sina minnesord över Rosenqvist kallade Oskar Mantere, överdirektör vid Skolstyrelsen, honom för en flitig och ihärdig man med en stark ideologi, utrustad med förnuft och med en hög och föredömlig uppfattning om skolans och lärarens roll i fostran av ungdomen. Under sin livstid utnämndes Rosenqvist till hedersdoktor i teologi 1907, och han erhöll professors titel 1920. 

Veli Nurmi 

Vilhelm Teodor Rosenqvist, född 14.10.1856 i Lappträsk, död 26.10.1925 i Helsingfors. Föräldrar kaplanen Gustaf Ulrik Rosenqvist och Amalia Wallgren. Gift 1886 med Anna Emilia (Emmy) Alexandra Wahlfelt. 

PRODUKTION. Om och ur bibeln I−II (1889); I katekesfrågan (1891); Utläggning af Johannes evangelium för hem och skola (1891); Biblisk historia för elementarläroverken (1892; 6. omarb. uppl. 1915); Hjärtats längtan. Religiösa betraktelser (1907); Gabriel Mauritz Waenerberg (1911); Svenska normallyceum i Helsingfors 1864−1914. En minnesskrift (1915); Carl Synnerberg (1916); Z. Topelii psalmdiktning (1917); Sagan om en gosse (1919); Hedra din fader och din moder. Från kyrka och skola (1923); Frans Ludvig Schauman I−II (verket slutfört av A. Takolander, 1927−1928); Kyrkohistoria för flickskolor (tills. med J. Gummerus, 1904); Kyrkohistoria för lyceer (tills. med J. Gummerus, 1904). Se även Finlands författare 1809−1916 (1993). 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. J. Gummerus, V. T. Rosenqvist, Teologisk tidskrift 1925; W. Ruin, Minnestal. Tidskrift utgiven av pedagogiska föreningen i Finland 1925; K. Kiuasmaa, Oppikoulu 1880−1980. Oppikoulu ja sen opettajat koulujärjestyksestä peruskouluun (1982); Skolstyrelsen 1869−1969 (1979); Svenska Normallyceum i Helsingfors 1864−1914 (1915); A. Simolin, V. T. Rosenqvist. En levnadsteckning (1928); Dröm och handling. Finländska gestalter VII (1968). 

BILDKÄLLA. Rosenqvist, Vilhelm Teodor. Foto: Ateljé Apollo. Museiverket.

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5232-1416928957838

Upp