Skriv ut
THESLEFF, Holger
(1924– )
Antikforskare, filolog, idéhistoriker
Holger Thesleff förenar en omutlig och djuplodande forskargärning med en omfattande förståelse av den klassiska idévärldens betydelse för den egna samtidens kultur. Han står som författare till flera grundläggande verk om antikens idéhistoria.
Holger Thesleff växte upp i ett svenskspråkigt kulturhem i Helsingfors. Vinter- och fortsättningskriget satte sin prägel på de sista skolåren samt på studietiden vid Helsingfors universitet. Thesleff studerade grekiska och latin samt sanskrit och jämförande indoeuropeisk språkvetenskap, men sändes mitt under studierna till fronten i Karelen. Den unge magisterns första värv efter examen var som lärling ombord på den åländska fyrmastaren Passat, som gick ut på en jorden runt-segling från Wales. I Australien hämtade Passat en last vete och deltog därefter, 1949, i den sista legendariska tävlingen i världen på vetetraden från Australien via Kap Horn till Irland. Passat besegrade sin medtävlare, Pamir, som också gick under finsk flagg. Då Kap Horn rundades hade lärlingen Thesleff befordrats till tredje styrman. Han har beskrivit sitt saltstänkta äventyr i boken Djupsjöseglare.
Resan innebar ett andligt mognande för Thesleff, samtidigt som han kom till klarhet om sin inriktning i livet. Vid hemkomsten gifte han sig med Andrea Edgren och gav sig, därtill uppmuntrad av sin hustru, in på forskarbanan. Hans undersökningar av det grekiska språket och dess stilistik ledde snart till en docentur, och inte mer än 32 år gammal anförtroddes Thesleff professuren i grekisk litteratur för en treårsperiod. Efter detta skötte han i fyra års tid marknadsföringen på Akademiska bokhandeln vid sidan om sin forskning. Forskarbanan var trots allt Thesleffs slutgiltiga val, och hans väg fortsatte stadigt via forskartjänster vid statens humanistiska kommission till en personlig extraordinarie professur vid Helsingfors universitet.
Med utgångspunkt i sin språkvetenskapliga skolning intresserade sig Thesleff till en början för lingvistiska frågor. Teman som berör textlingvistik förekommer också i hans senare produktion, men från och med 1960-talet handlar hans forskning framför allt om idéhistoria. Internationellt sett är Thesleff närmast känd för sitt studium av den pythagoreiska skolan och för en mångsidig undersökning av stilistiken och strukturen i Platons verk.
I sin forskargärning har Thesleff krävt mycket både av sig själv och av sina elever, men han har också haft en öppen hållning till det omgivande samhället. Han har skrivit ett populärvetenskapligt verk om antikens litteraturhistoria (1963) samt två omfattande idéhistoriska verk, varav det ena behandlar Platon (1989) och det andra hela antikens idéhistoria från försokratikerna till de senantika tänkarna (1994). Thesleff har varit ansvarig redaktör för en serie översättningar till finska av Platons samlade verk, samt medlem av redaktionen för en planerad översättning till finska i nio band av Aristoteles verk.
I sitt värv har Thesleff präglats av omutlighet och en kritisk hållning, men samtidigt av anspråkslöshet och avsaknad av maktbegär. De förstnämnda egenskaperna förknippas allmänt med vetenskaplig verksamhet, medan de sistnämnda dragen är sällsynta i vetenskapliga kretsar. Thesleff har alltid sett mer till det gemensamma bästa än till sin egen fördel, men har för den skull inte heller undvikit att ta sitt ansvar. Utan att göra stort väsen av sig själv har han bibringat andra sitt vetande och varit en brobyggare som främjat forskningen i och kännedomen om antikens kultur.
Maarit Kaimio
Berndt Holger Thesleff, född 4.12.1924 i Helsingfors. Föräldrar medicine och kirurgiedoktorn, överläkaren Claudius Rytgert Thesleff och Magda Alexandra Wikman. Gift 1950 med filosofie magistern Märta Andrea Edgren.
PRODUKTION. Djupsjöseglare. Anteckningar från Passats sista världsomsegling (1950); Studies on Intensification in Early and Classical Greek (1954); Studies on the Greek Superlative (1955); On Dating Xenophanes (1957); Yes and No in Plautus and Terence (1960); An Introduction to the Pythagorean Writings of the Hellenistic Period (1961); Antiikki. Maailman kirjallisuus. Red. R. Koskimies (1963); The Pythagorean Texts of the Hellenistic Period (1965); Studies in the Styles of Plato (1967); Studies in Platonic Chronology (1982); Platon (1989, Platon. Lund 1990); Antiikin filosofia ja aatemaailma (tills. med J. Sihvola, 1994); Studies on Plato’s Two-Level Model (1999); Plato and his Public. Noctes atticae. 34 Articles on Graeco-Roman Antiquity and its Nachleben. Red. B. Amden. Copenhagen (2002).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. R. Pitkäranta & R. Westman, Bibliographie abrégée des études classiques en Finlande 1967−1976. Euphrosyne (1980); R. Pitkäranta & R. Westman, Bibliographie abrégée des études classiques en Finlande 1977−1986. Euphrosyne (1987); R. Pitkäranta & R. Westman, Bibliographie abrégée des études classiques en Finlande 1987−1996. Arctos 31 (1997); R. Westman, Bibliographie abrégée des études en Finlande 1947−1966. Euphrosyne (1968).
BILDKÄLLA. Thesleff, Holger. 1954. Uusi Suomis bildarkiv.
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 4. Republiken M–Ö (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5297-1416928957903