SEVÓN, Leif 

(1941– ) 

President i Högsta domstolen, ledamot av internationella domstolar 

Leif Sevón gjorde en uppmärksammad snabb juristkarriär som ledde honom fram till presidentposten i EFTA-domstolen, ledamot av EG-domstolen i Luxemburg och slutligen president i Högsta domstolen. Till skillnad från många kolleger blev Sevón aldrig känd som en konservativ domare.

Leif Sevón tog studenten vid Svenska normallyceum i Helsingfors 1959. Fyrtio år senare valdes han till ”Årets Nors”. Hans skolkamrater minns honom som en vänlig och gästfri elev som ofta bjöd hem kamrater. Han samlade på jazzskivor, läste latin och betonade ofta språkens betydelse. Hans far Enzio ”Kim” Sevón var reportagechef vid Rundradion som vid denna tid låg nära skolan. Leif Sevón tog oförfärat med sig någon elevkamrat och hälsade på pappan. Någon rädsla för institutioner visade han inte. Vid studentexamen fick han ett stipendium som användes för ett besök på restaurang Kapellet. Några elever med Sevón i spetsen var aningen oppositionella och uteblev från middagen för lärarna och studentmiddagen. 

Leif Sevón inledde sina juriststudier med sikte på att vinna inträde i Utrikesministeriet (UM). I detta skede vann emellertid juridiken över utrikespolitiken. Han avlade juristexamen 1965 och licentiatexamen 1969. Han stannade kvar vid universitet som assistent 1966–1971. I Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland (JFT) skrev två av hans elever att han var respektingivande, generös med sin kunskap och inspirerande genom sitt engagemang. Vid olika seminarier och rättsfallsövningar var Sevón briljant. Hans snabba och finurligt sarkastiska kommentarer träffade med smärtsam säkerhet mitt i prick. 

Under universitetstiden inledde Leif Sevón ett flitigt juridiskt författarskap. På 1970-talet var han huvudredaktör för JFT. Hans författarskap präglades genomgående av stor kunskap och vida vyer. Sevóns intresse för juridikens nordiska och europeiska dimensioner är ett genomgående drag. Genom sina många föredrag och artiklar om EFTA- och EG-domstolarna anses Sevón ha lyckats göra den nya domstolsprocessen mindre skrämmande för nybörjare. 

Sevón blev biträdande professor vid universitetet 1971–1973, lagstiftningsråd 1973–1978, äldre justitierådman 1979–1980, lagstiftningsdirektör vid justitieministeriet 1980–1986 och chef för lagberedningen 1986–1991, som har ett tungt vägande uppdrag att granska de olika ministeriernas lagförslag. Därefter utsågs Leif Sevón till ledamot av Högsta domstolen 1991–2001. 

I början av 1991 tog den europeiska integrationsprocessen ny fart. Sverige lämnade in sin ansökan om medlemskap i juli 1991 och Finland sin ansökan i mars följande år. Leif Sevón kallades till konsultativ tjänsteman vid UM 1991–1992. Hans kompetens som juridisk rådgivare för Finlands förhandlingsdelegation var obestridlig. Det var en tid då många ansåg att det egentligen var omöjligt för Finland att bli EU-medlem – av hänsyn till Ryssland. På det sista stora EFTA-mötet 1990 i Göteborg fanns det några som inte misströstade. Till dem hörde Leif Sevón, som ansåg att eftersom den politiska viljan fanns, återstod bara att lösa de juridiska problemen. 

Justitieministeriet hade redan 1989 gett de olika ministerierna direktiv att anpassa kommande lagstiftning till EU-lagstiftningen. Finland kom inte oförberett till förhandlingsbordet i Bryssel, där landet accepterades som EU-medlem i mars 1994. 

Leif Sevón inledde nu en internationell karriär, först som president i EFTA-domstolen 1994 varefter han valdes till ledamot av EG-domstolen i Luxemburg 1995–2001. Han återvände till hemlandet som president i Högsta domstolen 2002–2005, då han gick i pension. 

Leif Sevón har deltagit i utformandet av köplagen, stora delar av konsumentlagstiftningen, den transporträttsliga lagstiftningen och räntelagen mm. Han var mycket öppen för nordiskt och internationellt samarbete. Till hans viktigaste skrifter hör Transporträtten i huvuddrag (1978), konsumentlagstiftningen 1983, räntelag och dröjsmålsränta 1983 samt talrika uppsatser i JFT och olika festskrifter. 

På ett övergripande plan har Leif Sevóns insatser varit betydande. Han tillhör dem som har medverkat till att den finska rättsordningen har europeiserats. Ideologiskt och strukturellt fördes rättsordningen närmare Västeuropa, framhåller hans juristkollega Niilo Jääskinen, som i sin tur har citerats av professor Niklas Bruun i JFT. 

Sevón är en samlare av finsk design, musik, äventyrsromaner och viner från Bourgogne och Côtes du Rhône. Han är en stor skärgårdsvän. 

Leif Sevón har kallats en naturlig auktoritet. ”Det tror jag inte jag är. Däremot uppfattades jag tidigare som fruktansvärt ironisk och ironisk är jag väl fortfarande. Miljön i Luxemburg har i alla fall polerat mig en del”. Leif Sevón har tilldelats Knut och Alice Wallenbergs stora pris för rättsvetenskapliga insatser (2005). 

Tom Söderman 

Leif Jörgen Arvidsson Sevón, född 31.10 1941 i Helsingfors. Föräldrar redaktören Enzio Sevón och Ulla Melart. Gift med (1) professor Guje Lindberg 1965, (2) rektor Ellinor Yngvesdotter Gube 2008. 

PRODUKTION. Transporträtten i huvuddrag (tills. med L. Sisula 1978); Kuluttajansuoja (tills. m.fl., 1978); Kuljetusoikeuden pääkohdat (tills. med L. Sisula, 1983); Räntelag och dröjsmålsränta (tills. med T. Wilhelmsson, 1983) Korkolaki ja viivästyskorko (tills. med T. Wilhelmsson, 1984). 

BILDKÄLLA. Sevón, Leif. 1984. Hufvudstadsbladets arkiv.

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 4. Republiken M–Ö (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5443-1416928958049

Upp