Skriv ut
WAHLSTRÖM, Jarl
(1918–1999)
Frälsningsofficer, general för Frälsningsarméns internationella organisation
Jarl Wahlström steg till de allra högsta nivåerna i Frälsningsarméns hierarki. Han hade lett organisationen i Finland i fem år och i Sverige under ett år, när han 1981 utnämndes till general och den internationella Frälsningsarméns högsta chef.
I juni 1979 samlades 1 500 personer till finska kyrkodagar i Åbo. Ordförandeskapet sköttes som väntat av dåvarande ärkebiskopen Mikko Juva. Mindre självklart kunde det förefalla att en man vid namn Jarl Wahlström, kommendör i Frälsningsarmén, anförtrotts viceordförandeposten. Uppdraget vid kyrkodagarna, vilka för första gången var ekumeniska, åskådliggör det förtroende som både Frälsningsarmén och Wahlström själv personligen åtnjöt. Han var vid denna tid territoriell ledare i Finland.
Persondata om Wahlström skulle ett par år senare kablas ut över världens nyhetsredaktioner när han hösten 1981 som första finländare utsetts till general för den internationella och världsomspännande Frälsningsarmén. Wahlström kom från en familj starkt knuten till Frälsningsarmén. Farfadern Karl Johan var en av pionjärerna på 1890-talet vid kåren i Borgå. Han fick också sin hustru Sofie och familjen med sig. Också fadern Rafael och modern Aina var frälsningsofficerare.
Jarl Wahlström föddes som familjens yngsta barn den 9 juli 1918 i Helsingfors, en stad just då prövad av hunger och farsoter i inbördeskrigets spår. Hans liv blev från början nära sammanflätat med Finlands och dess folks 1900-talshistoria. Även en frälsningsofficer hade med sin låga lön svårt att få bröd åt hustru och sex barn.
Uppväxten i de städer dit föräldrarna fick kommendering (Vasa, Helsingfors, Viborg och Uleåborg) gjorde tidigt Wahlström hemmastadd med förhållandena på många platser som han som vuxen skulle återvända till. Barndomsåren i Viborg innebar ett intensivt språkbad, där finskan praktiskt tränades in medan skolgången skedde på svenska, som var hans hemspråk. Student blev han 1936 vid Svenska lyceum i Uleåborg. Som gymnasist hade han läst extra engelska för att kunna utbilda sig vid Frälsningsarméns kadettskola i London. Kallelsen att själv gå in i Frälsningsarmén bejakade Wahlström tidigt. Genom sitt beslut kom han att följa tre äldre syskon i spåren, nämligen bröderna Tor (senare nationell ledare i Finland 1972–1975) och Per-Erik (nationell ledare i Argentina 1974–1979 och slutligen Europasekreterare vid internationella högkvarteret i London) samt systern Hagar.
När Jarl Wahlström hösten 1937 tillsammans med ett åttiotal andra kadetter inledde sin utbildning i London var han väl förtrogen med Frälsningsarméns verksamhet och principer. Han hade gått i Frälsningsarméns söndagsskola redan i ”sandlådekompaniet”, blivit barnsoldat som 8-åring, då Arvid von Martens svarade för Frälsningsarméns ungdomsarbete, och deltagit i sin första kongressmarsch som 10-åring, sist i ledet. Han visste vad som gällde; lönen skulle komma att vara anspråkslös. På kommando skulle han gå från uppgift till uppgift, och om han ville gifta sig måste också hustrun vara frälsningsofficer. Frälsningsarméns militära uppbyggnad består av enheter som kallas kårer, sammanförda i divisioner, och dessa åter i territorier, vilka är underställda Frälsningsarméns internationella ledare, generalen.
Vid återkomsten efter två år i England fick Jarl Wahlström kommendering till sin från skoltiden välbekanta kår i Uleåborg men hann nätt och jämt börja före vinterkriget. Efter fyra månader i finländska arméns reservofficersskola erhöll Wahlström varierande uppgifter vid fronten både i Fjärrkarelen och på Karelska näset: som idrotts- och upplysningsofficer, som ordonnansofficer och senare på kamraternas uppmaning som fältpräst. Hans gladlynthet och djupa omsorg om medmänniskan var liksom hans musikalitet stora tillgångar. Han spelade dragspel, kornett, piano, mandolin och gitarr samt komponerade både egna sånger och musik för hornorkester. På 1950-talet fick han uppdraget att utarbeta en ny finsk frälsningsarmésångbok, som kom ut i många upplagor. Senare har en del av hans sånger kommit att sjungas överallt i världen. Andan i Frälsningsarmén var ekumenisk och Jarl Wahlström blev en aktiv och uppskattad samarbetspart i olika gemensamma kristna projekt.
I augusti 1944 vigdes Jarl Wahlström och Maire Nyberg. Sitt första förordnande erhöll de vid kåren i Borgå. Paret fick så småningom tre barn. Boningsorter och uppgifter växlade: Borgå, Helsingfors, Uleåborg. I enlighet med Frälsningsarméns traditioner följde hustrun sin man i kommenderingarna till egna uppgifter. Scouting, ungdomsarbete och musik i olika former passade naturvännen Wahlström utmärkt. Som språkkunnig fick han, liksom hustrun Maire, ofta fungera som tolk. Ansvaret ökade steg för steg: först ledare för ungdomsarbetet, därefter chef för officersskolan i Helsingfors och musiksekreterare, sedan chefssekreterare i Finland, d.v.s. ledarens närmaste man (1968–1972).
Genom scouting och musik hade Jarl Wahlström tidigt fått nära kontakt med Frälsningsarmén i andra länder. År 1971 fick paret Wahlström nya utmaningar då han utnämndes till chefssekreterare för Kanada och Bermuda, ett enormt område indelat i sexton divisioner. Sedan fick han efter brodern Tor axla högsta ledarskapet i Finland. Territoriella ledarens hustru var samtidigt president för hemförbundet, Frälsningsarméns kvinnoorganisation. I enlighet med Frälsningsarméns principer att ledaruppdrag ska cirkulera fick Jarl Wahlström 1980 en ny och, som han trodde, sista kommendering, denna gång som nationell ledare i Sverige. Paret Wahlström hann dock vara mindre än ett år i Sverige när Jarl Wahlström utsågs till Frälsningsarméns tolfte general vid internationella högkvarteret i London. Maire Wahlström fick samtidigt som fru general ansvar för det internationella kvinnoarbetet. Man och hustru har inom Frälsningsarmén samma rang.
I Finland var Jarl Wahlström en central gestalt på ett otal läger, kongresser och årsfester. Under tiden som general personifierade han internationella Frälsningsarmén i väst och öst, på presskonferenser, i kontakt med statsmän och kyrkoledare likaväl som med tiggaren på gatan. Själv sammanfattade han sitt uppdrag dessa år med orden ”instruktion, inspektion och inspiration”. Generalen var kallad och vald ”att tjäna hela människan med hela evangeliet i hela världen”. Konkret betydde detta att arbetet inte kunde utföras endast från generalens internationella kontor på Queen Victoria Street i London.
För Frälsningsarmén var 1980-talet mycket expansivt och Jarl Wahlström fick som general 1981–1986 vara med och fira många 100-årsjubileer (bl.a. Sydafrika, Pakistan, Sverige) under det klassiska mottot ”Blod och eld” och Frälsningsarméns symboliska röd-gul-blåa fana (rött för Jesu blod, gult för den helige Andes eld och blått för renhet). I Europa var det ibland svårt att rekrytera tillräckligt många unga för heltidstjänst, men speciellt i tredje världen fortsatte Frälsningsarmén att expandera. År 1981 fanns Frälsningsarmén i 86 länder, 1986 i 89 och 1999, vid Wahlströms död, i 107 länder.
Jarl Wahlström pensionerades 1986 och bosatte sig med sin hustru i Helsingfors. Makarna deltog fortfarande i verksamheten, inte minst hemma i Finland i Templet vid Nylandsgatan, vilket fortfarande precis som i Wahlströms barndom fortsättningsvis fungerat som Frälsningsarméns andliga centrum. Sina memoarer utgav Wahlström 1989 samtidigt på svenska och finska och avslutade boken med orden: ”All äran är Guds, lyckan och glädjen min.” Han dog, eller med Frälsningsarméns uttryck, ”befordrades till härligheten” den 3 december 1999, lika mycket saknad som allmänt aktad och hedrad.
Ruth Franzén
Jarl Holger Wahlström, född 9.7.1918 i Helsingfors, död 3.12.1999 i Helsingfors. Föräldrar frälsningsofficerarna Rafael Alexander Wahlström och Aina Maria Dahlberg. Gift 1944 med frälsningsofficeraren Maire Helfrid Nyberg.
PRODUKTION. En vallfartssång (1989).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Helsingin Sanomat 8.11.1981, 5.12.1999; Hufvudstadsbladet 9.7.1978, 14.10.1980, 31.12.1980; 24.10.1981, 2.12.1981, 27.3.1985, 5.7.1986; 9.7.1988; H. Nieminen, Pelastussotaa Suomessa 1889−1989 (1989).
BILDKÄLLA. Wahlström, Jarl. Foto: Armi Lauria, 1982. Uusi Suomis bildarkiv.
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 4. Republiken M–Ö (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5459-1416928958065